Vad händer inom en människa när man träffar en annan som är fruktansvärt sjuk eller som vet att sjukdomen leder till döden? Hur reagerar man och vad ska man säga? Jag kan inte ens föreställa mig hur mymlan kände det när hon träffade Kristian. En vän som hon arbetat tillsammans med och trott besegrat sin sjukdom. Så fruktansvärt svårt att se honom så levande och veta att en dag finns han inte där mer.

http://mymlanthereal.wordpress.com/2012/09/05/du-vackra-manniska/ Här kan ni läsa om vad som hände när hon besökte Kristian.