Nu när semestern väntar för många tänkte jag dela med mig av ett minne jag har från en av våra resor ner till Frankrike. Vi hade åkt runt vid Medelhavet och stått på olika ställplatser men en plats kändes väldigt bra, så vi återvände dit för att stå några dagar innan det var dags att köra hemåt. Platsen heter Fleury och är en liten by med småbåtshamn och en camping. En kanal går in från havet och på andra sidan ligger flera campingar. Vi anlände vid 15-tiden på eftermiddagen och den natten sov vi väldigt bra.
På morgonen efter flyttade vi oss till andra sidan av ställplatsen för att få en annan vy. Vi hade trott att det skulle vara stökigt där med en väg utanför, men det var faktiskt bättre och nu fick vi utsikt över småbåtshamnen. På eftermiddagen kom två traktorer och lassade av flera balar med hö som de ställde i en rektangel framför oss.
Vi undrade vad det skulle bli där. +32 så vi höll oss så stilla som möjligt och hundarna sov. Mannen var bort till torget och handlade shorts till oss och pojken. Nästa dag vaknade vi av åskknallar och blixtar. Det regnade i någon timme, men sedan klarnade det upp och +25 är riktigt behagligt. En svag vind gjorde att det var skönt i bilen och vi hade fönstren öppna. På kvällen kom en stor lång hästtransport med 13 hästar och ryttare. De pratade spanska med varandra och kvinnorna var klädda i flamencoklänningar och karlarna som gauchos.
De sadlade alla hästarna och sedan började de att rida omkring på fältet framför oss.
De red runt hela byn och det klapprade av hästarnas skor i hela byn. Sedan kom de tillbaka och hade uppvisning i rektangeln av höbalar. Jag var ju ute och fotade, men vi hade en perfekt utsikt från husbilen. Hundarna tittade förundrat på alltihop.
Efter sitt uppträdande band de hästarna vid släpet och gick in till byn. Det var starten på årets fète. Mörkret hade lagt sig när de kom tillbaka och då släppte de in hästarna utan sadlar i fyrkanten av höbalarna, innan de åkte hem. Så på morgonen såg vi hästarna medan vi åt frukost. +29 så det gäller att hålla sig stilla och gå korta turer med hundarna. På eftermiddagen kom långtradaren tillbaka med tolv hästar utan sadlar och släppte in dem till de som redan var där. Nu var det väldigt många där. Efter någon timme kom bilen tillbaka med sex sadlade hästar som leddes ut och bands vid släpet. Vi hade ingen aning om vad som skulle hända och ryttarna fick vänta länge på klartecken innan de kunde börja visa sina färdigheter. De öppnade för alla hästar och sedan förde de dem runt hela byn.
Nu var alla klädda som gauchos, även kvinnorna. Det var en häftig syn att se 25 hästar komma galopperande på gatorna. Vi höll oss i husbilen för det kändes säkrast. Sedan föste de in hästarna i hagen, band de sadlade vid vagnen och gick bort till restaurangen för att festa lite. Det blev mörkt och vi kunde se hur ungarna sprang på höbalarna vilket fick hästarna att rusa runt. Till slut fick jag nog och gick ut och ryade på dem. En del fattade och gick därifrån, medan andra stod som idioter och stirrade på mig. När så mannen gick ut blev det fart på ungarna och de försvann. Men vi kunde se att de smög längst bort i hörnet och så åkte en höbal ned. Mannen gick bort till polisen som stod vid parkeringen vid hagen. En kort stund senare kom hästfolket och backade till långtradaren. De började lasta på hästarna och några ryttare red iväg på en tur genom byn. Men hästarna var så uppjagade att de sparkade bakut och plötsligt var två löshästar utanför hagen, då fler höbalar rasat. De satte iväg genom byn och en av ryttarna satte av i en galopp efter dem. Ungarna hade lyckats rucka på höbalarna så att det räckte med ett par sparkar från de uppjagade hästarna att allt rasade. Bilen med de lastade hästarna körde iväg i rasande fart. Den kom tillbaka senare och ryttarnas hästar lastades på med sadlar och allt. Jag hoppas att de lyckade fånga in de två som smet. Så slutade sista kvällen i Fleury och årets vinfest. Vi köpte med oss vin från trakten hem.