Startade dagen med flödande sol och jag fällde upp parasollet. JR tog Mackan till Super-U efter lite insmorning av ryggen och en paracetamol. Jag gjorde klart för frukost och bäddade sängen som vanligt. Vi är snart tillbaka i våra vanliga rutiner på morgonen. JR stel och har ont direkt han stiger upp och blir mer ok efter smärtlindring. Så här skuttar vi inte direkt ur sängen om morgnarna. Fast glada är vi trots allt då det börjar bli bättre.

Jag körde vippling i vanlig ordning och JR vilade i soffan pratandes med H. Sedan satte vi oss ute och pratade en stund. Ja, det blev en lång stund.

En svag vind talade om att det åskväder min app varnat för sakta var på väg över Centralmassivet och mot oss. Jag skyndade mig att ge fåglarna mer frön och JR tvättade bort fågelskit från motorhuven på Mackan.

Oss gör det inget att det regnar för då slipper jag vattna ikväll. Men våra växter såg ut att behöva en del vatten. Jag var runt och tittade och hoppades på regn.

Himlen började bli mörkare och mörkare hela tiden. Här ska nog bli regn och jag skyndar mig in. Turbo kommer och tittar att jag verkligen kommer med in. Hon tycker inte om åska och nu mullrar det mot bergen.

Fåglarna har tystnat och det efter att ha tjattrat på ordentligt när de fick nya frön. Vi hann in precis innan åskvädret kom och himlen öppnade sig. Det blev kort och intensivt som vanligt. Sedan hade vi en fin solnedgång som jag missade att fota, men å andra sidan hur många sådana har vistats på internet varje dag? Tror inte vår solnedgång saknas nämnvärt men vi njöt av den och det kommer fler.

JR kollade poolen och alla värden där idag. Vi behöver göra rent pooltäcket från sand men avvaktar ett tag till. Väntar på leveransen av vårat vintertäcke och då blir det tömning och lite annat.

Vi närmar oss hösten med andra ord. Äsch, jag är lite låg då mina tankar går till bloggvänner som precis låtit sin hundvän somnat in. Jag kan verkligen känna deras sorg och vår sorg efter underbara Unkas kommer tillbaka. Ibland är livet så förbaskat tufft. Men jag har alltid tänkt på att det finns någon annan hund där ute som vill ha kärlek, och så länge vi orkar och kan kommer vi att ta till oss nya hundar. Ett liv utan hund existerar inte i min värld.