Jag vaknade vid tiosnåret och av en ingivelse greppade jag JR:s mobil för att kolla hans mail. Ja, vi hade fått svar från damen i verkstaden och var välkomna idag. Efter lunch var det ok och jag väckte hela familjen för nu måste vi sätta igång. JR tog teslan till bagaren och köpte bröd. Jag kokade ägg och förberedde frukosten. Höll på att bädda sängen när JR kom tillbaka. Vi åt en god frukost och tog det lugnare vilket är så skönt. JR borstade Kuma inför vår tur i Mackan. Jag plockade i ordning allt till min fina handväska. Turbo skuttade runt då hon upptäckte att vi skulle ut och åka och jag höll Kuma i ett stadigt grepp för han ville tvärvända in igen. Men så var vi ombord och på väg.

Verkade ju bli en fin tur då vädret var på bästa humör. Inte mycket trafik och vi kunde snabbt svänga ut på huvudvägen vid vår by.

Älskar vår fina allé som leder in mot byn. Fast här kör vi ut och bort till en annan by som är populär hos många svenska husköpare. Efter allén svängde vi till höger mot Lignan sur Orb och vidare mot ringleden som går runt Beziers.

Vi kör genom små byar på vägen mot vårat mål och eftersom det är mitt i lunchen är det inte mycket folk eller bilar ute. Det mesta är stängt denna tid. Men vi ska inte handla något så det gör ingenting.

Snart lämnar vi slätten och ska upp i bergen. Vi tog den större vägen eftersom det regnat och vi inte visste hur det skulle vara på den mindre. Men denna tar ca 2 minuter längre än den mindre, så en halvtimme tar det oss att komma fram till den by som vårat mål är.

Detta är byn före vårat mål Pussalicon och där ska man ha en karoketävling. Här börjar vi köra uppåt i bergen. Men vägen är fortsatt väldigt fin och bred. Klockan närmar sig 14.00 då vi har en tid hos Sandrine. Nu går det uppåt en del och vi har varit här ett par gånger så vi är beredda på lock i öronen.

Centralmassivet syns i bakgrunden och St Chinian börjar strax efter denna lilla by. Själva byn ligger i en dalgång och här är ett monument över de som stupat och krigat i Första Världskriget. Många byar har söner som stupat under bägge världskrigen och man hedrar dem med processioner varje år.

JR parkerade oss på torget och hade endast en kort bit att gå till verkstaden som skulle hjälpa oss med registreringen av Mackan till en fransk Baguette. JR hade alla papper på både sticka och utprintade för säkerhets skull. Sedan var han borta i en och en halv timme. Han berättade att han klev in på verkstaden och där satt ett gäng glada gubbar vid ett gammalt köksbord. Med radion på för fullt och en flaska bacardi skrålade de och sjöng för full hals. Glada gubbar med andra ord. Golvet i verkstaden bestod av stampat jordgolv och JR misstänkte att det var ett gammalt stall. Madame S kom efter en kvart och gubbarna flög upp och hälsade glatt på sin chef. En gubbe kom in på kontoret som såg ut som hämtat ur Allå Allå Hemliga armén, i handen hade han en trebent pall och en filt som JR skulle sitta på. Det var papper överallt och Madame S hade en kasse med usb-stickor märkta med bokstäver som kunder lämnat. Jag kan tänka mig att JR blev nervös, men madamen kunde sin sak och det visade sig vara mycket snårigare än vad vi läst oss till. Han kom med ett papper som vi kan få ut preliminära registreringsskyltar på och nu kan vi snart köra omkring utan rädsla för böter. Usb-stickan hade han med sig tillbaka, för madame var så glad över att få papper.
Jag och hundarna roade oss med att titta på det som hände på torget. Ett tivoli började starta och en del folk rörde sig där. För första gången sedan vi flyttat hit såg jag damer med svarta lakan och hucklen. Många människor såg slitna ut och illa medfarna. Plötsligt var det som att någon släckte solen och det kändes som kväll fast klockan endast var runt 15.00 på eftermiddagen. Det var som att molnen fastnade över byn. Det kändes väldigt instängt och jag är glad att vi inte ens funderade på att flytta hit. Men som sagt det är populärt hos många svenskar.

När JR äntligen kom med pappret vi så väl behövde körde vi ner från bergen och hemåt. Vi var klara och så glada att ha fått denna hjälp som snälla Monsieur S och K tipsat oss om. JR fick en upplevelse och jag massor av insikter att vi köpt hus i rätt by.

Här hemma var det sol och betydligt varmare. Men det är bra att få vidgade vyer och inse att man hamnat rätt.
Mycket vackra bilder att njuta av från er bilresa.
Tack
Menar du att St Chinian är en dyster by? Har du varit där mycket? Jag tycker att den är väldigt livaktig och trevlig istället. Både Murviel, Thézan och Corneilhan har en del att lära sig av den, tycker jag. Marknaden i St Chinian på torsdagar och söndagar är min favorit.
Såg så många trasiga människor gå förbi idag. Det gjorde mig sorgsen och så mörkt det var. Troligtvis en fin by på sommaren men nu på hösten väldigt dyster. Jag vill ha vidder.
Tänk så olika man kan tycka! Jag känner inte igen mig alls i din beskrivning. Tycker byn är fin året om!
Det är väl så att jag trivs bäst i öppna landskap och människor är vad de är.
En härlig utflykt i finväder ända till locket lade sig över den byn som ni ratat som boendeplats. Grattis till dom preliminära skyltarna!
Ha en fin dag 🙂
Dessa bergsbyar är inget jag är så förtjust i.
Tack detsamma!!!
Byn Saint Chinian är nog inte per definition en bergsby, även om appellationen i vinsammanhang har flera ganska högt belägna odlingar. Men då pratar vi ett par hundra möh, kanske. Carouxbergen på din bild är höga, förstås, så där odlas inte vin. Vi kör ofta över Montagne Noir som ansluter till Centralmassivet längre norrut när vi bilar och jag tycker att det är fantastiskt vackert. Fast jag bor hellre nedanför bergen än på eller vid dem, hur vackert det än är. Vidder ger frihetskänsla!
Berg är vackra att se på. Vi kör alltid A75 upp eller ner till Frankrike nuförtiden. Men sist körde vi längs med Centralmassivet och det var vackert.
Trevligt att sitta och titta på folk en stund.
Fina bilder från resan.
Skönt att komma hem och veta att man har hamnat rätt.
Alltid trevligt med utflykter och det är bäst hemma.