Undrar var våren tog vägen? Blåsten har gjort sig påmind även idag och inte ens Turbo ville vara ute. Kan bero på att temperaturen var nere vid +7 och det är inte så skönt när det även blåser. Jag stannade inne i stort sett hela dagen utom en kort stund då jag tog ut hundarna efter deras middag. Men lat har jag inte varit utan har vipplat och våttorkat så nu är dammet borta. JR var ute och plockade bajjor och hämtade hem ena soptunnan. Ungefär så har det sett ut idag.

Nu har ändå alla moln skingrats och innan solen gick ned ikväll fick vi se strålarna smeka vår trädgård. Nu ska det bli bättre och värmen återkomma. Jag kan åter gå runt och njuta av alla blommor och växter. Jag vill ta över min trädgård från kylan. Mitt ben och fotled säger absolut. Alltså kroppen och knoppen är väldigt ense om hur vi vill ha det.

Jag tog en hastig titt på baksidan och efteråt kände jag det som att jag stått i en vindtunnel. Händerna var som istappar och jag stoppade dem under kranen med hett vatten. Då kom känseln tillbaka och gissa om jag är glad att slippa snön som fallit i hölänt terräng och i norr. Jag har varit lite orolig för vår eminenta elkoppling och om den ska blåsa sönder nu. Den hänger ju och slänger från stolpen. Vår el är liksom lite skakig tycker jag.

Fångade Kuma som nästan gick och blundade i blåsten. Men det är mest öronen han har besvär i då det blåser. Men här var jag nästan på upplösningsgränsen för det blåste fördj. Hela tiden backade jag mot framsidan som var betydligt trevligare. Tror Kuma också tyckte som jag men man måste ju kolla av hela trädgården.

Här var det betydligt trevligare. Lite värme på det här så blir det ännu bättre.

Därför drar vi oss inomhus och väntar på varmare tider. Som i morgon till exempel.