Det har inte varit gassande sol idag men +31 är inte fy skam och naturligtvis har vi tillbringat dagen utomhus. Idag har Lino fått vara helt lös och gissa om han har skött sig. Så lyhörd och lättlärd. Han kan sitt namn, sitt, kom och nej. På bara tre dagar har han lärt sig ett nytt språk. Det roliga är att han kunnat koppla av ordentligt för han har sovit ute på trädäcket i långa stunder och även drömt. Svansen har dunkat i träet och små ljud har kommit. Nu ikväll snarkar han vid bordet och verkar vara väldigt nöjd med sin dag.

Dessa stora vackra ögon och sammetsöronen. De är så lena att man bara njuter av att gulla med dem. Han kan sitta långa stunder och lyssna på en när man pratar. Jag smälter.

Turbo har börjat koppla av ordentligt och tycker att det är helt okej att han finns hos oss. Hon kommer fram och kramas som hon brukar göra och har slutat bevaka oss. Lino är inte något farligt även om han har en stor äcklig tratt som skrapar i överallt. Den var ju läskig i början tyckte hon och vem hade tänkt att hon ville ha en lillebror med tratt?

På dessa få dagar har vi börjat få se den vackra blomma som finns bakom lagren av en tratt och en rädd liten kille. Nu har vi ett stort leende i hela ansiktet om dagarna. Precis vad vi behöver nu och kanske det han behöver också. En familj är ju vad han verkligen behöver och ett fint liv.

Ny vecka i morgon och vi får säkert skratta åt vår lille pojke då också. Ser fram mot det.