En månad till

Idag blev vår Lino en månad äldre så nu är han 10 månader gammal.

Han har börjat bli stora killen nu fast för oss är han fortfarande Lilleman. Vår rara, busiga kille som ger oss så mycket och som tar musten ur oss ibland. Men vi ångrar inte en sekund att vi tog hem honom till oss. Turbo har börjat tycka om sin lillebror och har nog gått ner några kilo då hon rör sig betydligt mer än tidigare. Lekarna varje morgon och sedan vill hon gärna hänga med när Lino springer omkring.

Idag har det varit riktigt kyligt ute, endast +10 och molnigt. Så vi har hållit igång hela tiden vi varit ute. Sopat både trädäck, gröna mattorna och uppfarten. Naturligtvis har vi delat på arbetet. Så vi har hållit oss varma och endast suttit korta stunder. Jag har plockat kumquats som är mogna till morgonjuicen. Alla vitaminer behövs nu.

Idag har de gått och gjort mätningar på George Clemencau vår gata bakom huset och nu hoppas vi på att de ska asfaltera om den. Vår elkabel är fortfarande lagad provisoriskt så den kanske blir iordninggjord om gatan blir åtgärdad? Ja, vi hoppas ju på det.

Hundarna följde arbetet väldigt noggrant. Så nu väntar vi på vad som kommer att ske.

Annars har vi inte gjort så mycket mer än att köpa en knivslip och det gjorde vi på nätet med livrasion som är det vanliga här. Brandmännen kom och ringde på grinden så nu har vi nästa års kalender hemma. Klart vi sponsrar deras arbete för det de gör är så viktigt. Vi köper en varje år.

Idag fick jag plötsligt se ett x till mig och då med en bild på min hund. Ett foto som jag aldrig sett och som han låtit någon ta när inte jag varit närvarande. Att ha mage att lägga upp den som sin profilbild på facebook gjorde mig arg. Inte hans hund och inte en hund han ens bott tillsammans med. X:et hade flyttat från mig när jag köpte hunden som blev min tröstehund då jag blev lämnad för något annat. I början fick x:et träffa min hund och passa honom när jag hade kundmöten mm. Men efter några månader orkade jag inte med lögnerna, spriten och sveken så jag klippte banden. Hade som tur var en superfin jobbarkompis som hjälpte mig istället och hon var ett stöd under tiden jag bodde kvar i Göteborg. När min älskade Berrie var 2,5 år flyttade vi till skåne och landet som jag lovat honom. Jag lovade honom en trädgård och det fick han också när jag träffade JR som blev den husse han aldrig haft och som han älskade.

Behövde skriva av mig ilskan över att någon som jag avskyr går ut med falska uppgifter. Finns inte på kartan att jag ens skulle kontakta honom efter att han tömt mitt bankkonto två gånger. Jag är ju så dum att jag lät honom få ett kort till mitt konto då vi bodde ihop. Men jag fick tillbaka de sista pengarna tack vare hans son som har mer vett i huvudet. Nåväl, nu begraver jag detta i dåtiden och går vidare som jag alltid gjort.

Just det, fredag i morgon och helgen med andra advent närmar sig. Går det inte lite fort nu ? Inte för att vi pyntar eller städar mer än normalt men vintern är här och snart är det vår igen. Ska bli spännande att se hur det blir med tulpanlökarna jag satte för några veckor sedan. Jag är ju född i maj så våren är min älsklingsmånad.

Men vintern är kort här nere så vi genomlever den och slipper snön. Lite frost kan det bli och någon flinga kan falla men inte så det stör.

3 svar på ”En månad till

  1. Roligt att det går på rätt håll med hundarna.
    Förstår att det händer lite i området nu.
    Skönt att skriva av sig ibland och sedan slänga det i svarta säcken där det hör hemma.
    Håller med om att det går fort nu men det tycker jag för närvarande bara är bra.

Lämna ett svar