Hej då september!

Vi tittar bort från sommaren och ser fram mot att omfamna hösten med sköna brasor i spisen och att kura skymning i värmen. Okej, det kommer så småningom för just nu är det brittsommar och solen vägrar att gömma sig i några moln.

Dag 12 och vi har klarat av ännu en dag utan att behöva stänga in någon av hundarna. Läste att i våras hade vi rena cirkusen på just denna dag så att vi inte haft det nu är rena rama himmelriket. Nu tar vi små små steg varje dag och tillslut är löpet över, Droppandet är åtminstone slut och idag torkade jag av golven.

Usch nu känner jag mig som en tjatig småbarnsmamma fast för min del är det ju hundmamma. Jag pratar bara löpning precis som andra pratar om sitt barns första tänder eller första ord. Därför tänker jag endast berätta om löpet ifall det händer något speciellt roligt eller inte roligt.

Så nu ska jag berätta om Lino och vad han har gjort. Vi har ju två hundar och är det inte den ena så är det den andra. Lite bakgrund till dagens händelse. Vi har haft en liten näbbmus i trädgården som kilat runt överallt och Lino har haft fullt upp med att försöka jaga efter den. Idag när JR var ute och sopade rent på framsidan dök Lino in i en buske och tjoff. Han tog musen som naturligtvis dog direkt. JR lyckades få honom att släppa den och nu är den borta. Det är absolut ingen bra idé att försöka övervintra i vår trädgård. Men det förstod inte musen. Hoppas det bara är den som kilat runt här för annars lär vi ha en dödlig jakt rätt snart igen.