Det var år 2000 och dags för förändringar i mitt liv. Jag hade bott tio år i mitt älskade Göteborg, förlorat min hund i en bilolycka, min sambo visat sig vara alkoholist och vi flyttat isär. Börjat om med en ny hund och börjat lära känna en man i skåne.
Jag kände mig klar med storstaden och längtade till landet. Antingen skulle jag flytta någonstans utanför staden eller varför inte ned till skåne.
Eftersom jag blev erbjuden ett arbete här nere och ville lära känna mannen bättre, så gick flyttlasset hit. Mannen ordnade en lägenhet och den 15:e december körde jag in i byn. Det var just ingen snö och jag kommer ihåg att jag tyckte det kändes magiskt.
Torget lystes upp av hundratals lampor,som var uppsatta i träden som står runt det. Det gör det varje år vid jul och är så vackert.

Hela tiden fram till julafton packade jag upp mina saker och jobbade på dagarna. Mannen hälsade på och det kändes att som vi alltid känt varandra.
Efter att vi setts en stund någon dag innan julafton, var jag och min hund ensamma. Med barn i bagaget måste man skynda långsamt. Vi hade naturligtvis telefonkontakt varje dag och jag ringde mina föräldrar, så helt ensam kände jag mig inte.

På dagarna utforskade jag och Berrie, min bordercollie, omgivningarna. Han älskade att springa lös ute på byvägarna. Det var som att ett lugn lades över mig och stadens stress försvann. Jag kände mig lycklig. En underbar känsla efter all sorg som varit.
Julafton var vi ute och gick en lång promenad på ett par timmar. När vi kom hem gick jag runt i myskläder och sjöng till julsångerna på tvn. Berrie var nöjd och låg och sov. Jag hade köpt hem lite julmat som jag åt och för första gången tog jag mig en snaps till sillen och vin till maten. Det tordes jag aldrig göra de andra gångerna jag firat jul ensam.
Detta var min lyckligaste jul jag någonsin firat själv.

En sista tur ut med hundarna och sedan i säng.
Jag har lagt fram en bra bok för att koppla av med innan jag ska sova. Det är ett måste, så man kopplar av riktigt.
Att släppa alla tankar på det man ska göra i morgon och dagens sysslor är viktigt.
I morgon är en ny dag, med nya utmaningar.

För en del ett slut på en stressig tid och för andra en tid av tråkig ensamhet.
Det viktigaste är att vi tar hand om oss själva. Njut av att kunna sova på morgonen och slippa stressa iväg i kylan.
Är man ensam kan man gå runt i myskläder hela ledigheten och strunta i allt och alla. Se en bra film och njut.
Andra ska ha släkt och vänner på besök. Låt dem stå för jobbet och var chef över alltihop. Gör inte allting själv.

Se till att du är riktigt utvilad efter alla helger. Det är du värd.

Ha en fin Luciakväll!!!!

Efter mina år i Luleå, tillbringade jag de flesta jularna tillsammans med mina föräldrar. De hade efter sin pension flyttat från min hemstad Västerås, upp till nordvästra dalarna. Swebus hade en linje från Göteborg dit. Vilket gjorde att när jag flyttade dit, lätt kunde ta mig till dem. Men det tog sina modiga timmar och man var rätt mör efter den turen.

När jag landade i Göteborg, mådde jag rätt bra igen och då jag verkligen trivdes i den staden blev det bara bättre hela tiden. Därför var jag nästan glad att vara tvungen att stanna där en jul. Som vikarie var man piskad att ta alla helger, då de fast anställda ville ha ledigt.
Jag skulle vara ensam hemma och såg nästan fram mot det.
På julafton hade jag tvn på och lyssnade på alla julsånger. Jag gick runt i myskläder hela dagen och mådde så bra. Filmen: Fanny och Alexander, visades på någon kanal och när de åt julbord, så åt jag min jultallrik, som jag köpt i närbutiken. Det var riktigt mysigt.
På kvällen ringde jag mina föräldrar för att höra om de tyckte om julklappen, jag skickat. Då i den stunden, saknade jag dem väldigt mycket.
Innan jag skulle lägga mig och sova, stod jag på balkongen och tittade på stjärnorna. En stjärna föll och det jag önskade har fallit in.

Jag hade tänkt göra mitt sista inlägg för ikväll, när jag rastade hundarna en sista gång innan sovdags. Men slog det ur hågen när jag såg vad temperaturen är just nu.
-15 är inget att leka med och jag vill inte frysa fingrarna av mig vid den rastningen. Det blir att ha händerna i fickorna och huvan uppfälld. Denna temperatur är ovanlig i skåne och jag tror inte att jag upplevt det här tidigare.

Andra vintern jag bodde här var det hagel,sol och snö på en och samma gång. Jag såg t o m regnbågen den dagen. Det var på juldagen 2001.
För ovanlighetens skull verkar vi få en vit jul här nere. Nu ska jag strax gå ut i kylan och sedan ska det bli skönt att krypa under täcket.

När det gäller all ny teknik så kräver man att det ska fungera. Om det hakar upp sig blir man fruktansvärt frustrerad.
Men faktum är att Nasa skickade upp voyager för 35 år sedan och det är en rymdsond helt utan datateknik, som går endast på solceller.
Hela dess färd genom vårt solsystem har den skickat fina färgbilder via hasselbladskameran som är monterad på den. Visserligen med flera månaders fördröjning men de kommer oförtrutet.
Nu är den på väg ut ur vårat solsystem och fortsätter att sända bilder.
Alltså still going strong.
Datan behövs inte alltid och det var kanske bättre förr?
Även om det var dyrt så håller det fortfarande. Vad säger det?