Hejdå hösten

I morgon är det första november och jag undrar var hösten tog vägen. Tidigare år har jag kunnat njuta av all vackra höstlöv, med alla fina färger. Nåja, förra året hade jag endast fönsterbord på grund av mitt skadade ben och ankel. Men året dess för innan njöt jag ordentligt. I år har det bara varit kvalmigt, vått och grått. Jag kallar det en disktrasehöst. Så idag på höstens sista dag blev det klar luft, vindstilla och en riktigt härlig dag.

Nu kör vi mot den riktigt mörka tiden och snart kommer kylan ordentligt. Med +8 idag var det behagligt, men nu sjunker temperaturen varje dag. Jag blir så sömnig var eftermiddag när mörkret smyger in över byn. Då påminns jag om när jag bodde i Luleå. Inte många timmar ljust under vintern och så trött jag var när jag kom hem efter jobbet. Kylan som var däruppe gjorde nog sitt till. Så kallt har vi aldrig här nere i skåne, men den fuktiga luften och blåsten gör att man blir frusen. Någon riktig vinter har vi inte haft sedan 2011, då vi hade riktiga snöoväder. Sedan dess har det varit blask och is. Något som inte jag är förtjust i.

Idag var jag ute och hällde fågelfrö i mataren och jag hade faktiskt en talgboll kvar sedan förra året. Lite för fåglarna att börja med. Ska gå till affären och köpa mer i morgon. Det börjar nog bli kärvt på matfronten för fåglarna nu, även om jag lyckats få två myggbett på vänster knä. Sablar vad de kliar.

Annonser

En stund i trädgården

Lite bus efter borstning blev det idag. Mr J har satt på pyjamasen på Mackan. Det gäller att passa på när det är vindstilla och uppehåll. Då gick vi ut i trädgården och hundarna fick springa av sig en stund.

Nu blir det en stunds vila innan det är dags att gå ut på eftermiddagsturen.

Kylan är här

Idag var första dagen med handskar för mig. +5 men det kändes kallare. Det positiva är att vi slipper torka tassarna och att det inte regnade.

Därför blev husbilen tvättad och urplockad. Bara att dra på pyjamasen nu.

Jag fick så fina rosor på vår bröllopsdag och de är lika vackra idag. Blir glad varje gång jag ser buketten. Gula rosor är mina favoriter och det hade jag i min brudbukett.

Tände ett doftljus i eftermiddag och det doftar så gott i biblioteket. Kuma sover som en stock och Turbo lyckas inte få honom att leka. Han är nog trött ikväll. Så Turbo gick ut till Mr J i köket.

Första höstovädret är här

Som tur är bor vi ca 1 mil från havet, så här blir det inga översvämmningar. Värre är det vid kusten där havet stiger och kommer upp på vägarna. Ett hundratal får blev fast då vattnet gjorde att deras betesmark förvandlades till en ö och de kunde inte ta sig därifrån. En nedgång till Malmö central är barrikaderad då man är rädd att den underjordiska perrongen ska bli översvämmad. Man varnar för att köra med höga fordon över Öresundsbron. Detta är några axplock av hur det ser ut här i södra Sverige just nu.

Eftersom vi gått över till vintertid, så är det kolmörkt ute klockan 17.00. Dags att plocka fram lite ljus och skapa stämning här hemma. Två dagar kvar tills första november och vi kan nog vänta oss dimma, blåst och regn ett bra tag. Jag kör hundarnas handdukar i tvättmaskinen nästan varje vecka nu. De blir både våta och smutsiga när vi är ute. Idag sken solen och vinden var tuff, men vi gick ut på landet ändå. Turbo behöver tränas och det blev jag som tog mig an uppgiften idag. Ibland fungerar det jättebra och ibland inte alls. Men det gäller att ha tålamod och fortsätta.

I morgon är det ny vecka och vi får se vad den kommer att innehålla. Väder kommer vi att ha och stekta ägg på våra lunchmackor, men resten vet jag inget om. Men här nedan kommer det jag vet har hänt i skåne tills nu.

Godnatt

Jobbig dag och en massa blåst. Nu ska vi sova. Glöm inte klockorna. Vi går över till vintertid nu.

Fullt ös

Vet inte hur jag ska få stopp på busungarna. De håller på att riva hela huset.

Skämt åsido blev de trötta efter promenaden i blåsten. Jag känner mig totalt urblåst och har precis lyckats reda ut håret. Man hör hur vinden morrar och nu finns det snart inga löv kvar på träden.

Det blir inomhus aktiviteter resten av dagen, med korta turer i trädgården för hundarna. Där kom regnet också.

Femton år

Idag firar Mr J och jag bröllopsdag och det är femton år sedan vi stod i rådhuset i Trelleborg. Jag ångrar inte en enda sekund av dessa dagar. Vi har aldrig bråkat, men gnabbats har vi gjort ibland. Man kan inte vara ense om allting och då har vi diskuterat tills allt varit ur världen. Men vi tycker lika allt som oftast och skrattar ofta. Humor är viktigt och att aldrig försöka ändra på någon.

Så tack för alla dessa år fina Mr J!!

Träning idag

Vi har äntligen fått ett uppehåll i allt regnande och kunde köra lite koppelträning på Turbo. Denna levnadsglada tös verkar inte så van att gå i koppel och det sliter på våra ryggar. Därför kör jag lite träning när vi är ute och går. Men sådant är jobbigt att göra när regnet öser ned och därför har vi inte kunnat träna på flera dagar. Men hon klarar att stanna och sitta när man säger till, vilket har underlättat en hel del. Nu förstår hon också att lyfta på tassen när kopplet kommit fel. Att gå på rätt sida om träd och stolpar, vilket var lite jobbigt innan hon förstod.

Idag körde jag lite träning i att inte gå med sträckt koppel och denna klipska tös greppade vad jag menade under sista delen av promenaden. Samtidigt försöker jag att få henne gå vid min sida när vi korsar en gata. Jag medger att jag kör med väldigt positiv träning där, vilket betyder godis i form av torrfoder. Det fungerar bra det också och med erfarenhet av att Unkas går som en dröm idag, så tror jag att vi är på rätt väg i träningen.

Måste även tillägga att Kuma har aldrig behövt någon träning, för han varken drar i kopplet eller rusar över gator. Han har alltid varit vår lugna lille kille, som inte stressar i onödan. Så nu har vi två av tre som går bra. Håller bara vädret sig på den torra sidan dröjer det nog endast en kort tid innan Turbo också går perfekt. Vi kör ju inte gå fot eller sådant utan endast följ och inte dra i kopplet. Känner mig nöjd med dagen.

Spanar på sopbilen

Turbo har förstått att från burspråket har man bra sikt mot gatan. Idag är det sophämtning och det är spännande att titta på.

Om någon av oss går ut hoppar hon upp och spanar. Så nu har Unkas fått en spanarkompis i burspråket.