December börjar och det är snart jul. Det är vinter i Sverige, med allt vad det innebär.
För de som bor i norra delen av landet har snön kommit för länge sedan. De som bor så att säga i mitten, har fått snö igår. Vi som bor i södra Sverige har precis klippt gräsmattan för förhoppningsvis sista gången i år. Jag såg rosor blomma på ett par buskar igår.

Så medan en del har -30 grader kallt, tog vi på oss handskarna idag eftersom det endast är +1 grad ute.
Kontrasterna är stora i vårat land och man märker det när meteorologen berättar om hur vädret är överallt.

Jag är inte speciellt glad för snö, så jag bekymrar mig inte om det blir en vit eller grön jul. Det behöver inte komma någon snö alls. Men det ska väl vräka ned som vanligt när man går och längtar till våren.
En dag är det vitt ute och man får vara glad om man tar sig ut. Sedan är det plötsligt borta. Vi kan ha snöoväder en vecka och veckan efter rena rama vårvädret då allt töar bort.
Så just nu är det roligt att se väderprognoserna, eftersom det skiftar så mycket från landsändan i norr till söder.

Ser just nu på discovery som visar ett program om världens största flygplan. Så enormt det är. 72 m mellan vingarna. Jag är imponerad.
Detta plan har just nu en last på 86 ton och ska flyga från Dusseldorf till Chile.
Flera stopp blir det på vägen och kosynaden är på 1,2 milj dollar.
Spännande att följa den flygturen. Vi får se var vi landar tillslut.

Morgonens fråga i svt, handlar om ansvar. Ett hundratal barn har drabbats av narkolepsi, efter att de fått influensavaccin. Vilket är mycket tragiskt för dem. Livet har förändrats drastiskt och de kan inte göra alla saker de gjort tidigare.
Visst kan det kännas fruktansvärt orättvist att detta ska hända just det barnet och den familjen. Staten ville ju att alla skulle vaccinera sig. Men de litade på läkarna och det måste man väl kunna göra när det gäller frågor som handlar om medicin. Vi får ju recept utskrivna varje dag. Troligen drabbas någon av biverkningar från medicin hela tiden.

Det jag reagerar mot är att folk ofta kräver att staten ska ta ansvar när liknande saker händer. När det gäller läkemedel så har man gjort det genom att stifta lagar om läkemedelsförsäkring. Då får man ekonomisk kompensation om biverkningar uppstår.
I detta fall då barn drabbats, vet man inte idag vad eller hur det kommer att påverka varje individ i framtiden. Därför har de fått ett engångsbelopp till att börja med. Nu vill den förening som bildats att ett fastställt belopp ska ges. Vilket måste vara svårt då sjukdomen drabbat alla väldigt olika.

Läkarna och regeringen uppmanade alla att vaccinera sig. Men det var upp till varje enskild människa att bestämma hur man skulle göra. Vad många års socialdemokratiskt styre gjort med oss är att kräva att staten ska ta ansvar för allt i våra liv. Men vi har själva ansvar för vad vi gör eller inte gör. Det vi kan kräva av staten är att det finns lagar som reglerar ansvar vid olika tillfällen. Så att företag håller sig till dessa och att de får betala eller straffas om de bryter mot dem. Därför tecknar alla företag försäkringar, så att de kan betala ut som i detta fallet skadestånd. När ett företag håller sig till lagen och följer de regler som gäller, kan eller ska inte staten ingripa.

Vi lever inte i ett kommunistiskt land, utan i ett demokratiskt som styrs av en regering som stiftar lagar för att skydda oss. Så kräv inte att stat och regering ska ingripa hela tiden.

Jag tänker sällan på hur eller vem jag egentligen är. Hur skulle ett brev se ut som jag skriver till mig själv?
Hur uppfattar jag mig själv?
Det har jag faktiskt ingen aning om, men det skulle vara kul att veta. Så jag ska kanske skriva ett brev till mig själv. Ett brev från en bästa vän, som talar om hur mycket jag betyder för mig själv.
Det kunde vara nyttigt att se på mig utifrån, som en vän som ser på mig. Undrar hur det skulle vara?
Törs jag blotta mig så för mig själv måntro.
Ska verkligen fundera på den saken. Vem och vad har jag blivit, genom alla de erfarenheter jag gjort?
Får sova på den saken.

Lyssnade på Mikael Wihe på svt, som sjöng en sång från sin nya skiva. Den heter:”jag vill bara vara en gammal man”. Efter det blev han intervjuad om den och sin syn på politiken idag. Ingenting konstigt med det, då han alltid haft med politik i sina texter.
Men det var när han sade att det var fel att satsa på arbeten som servitris eller städare, som jag reagerade. Jag måste tillägga att han poängterade att han absolut inte har något mot dessa yrken.
Fast det borde vara viktigare att satsa på utbildning för ungdomar. Där var det.

Problemet med de partier från socialdemokraterna och vidare åt vänster är att de fastnat i detta med utbildning. Något som verkligen har visat sig att inte hjälpa ett skvatt.
Man kan inte tvinga människor att studera, när deras högsta önskan är att få komma ut och arbeta. Att fastna i utbildningskarusellen kommer aldrig leda till att de som varken kan eller vill vara där får ett bättre arbete. Med dåliga betyg har man bara slösat tid och pengar, som kunde lagts på t ex en lärlingsutbildning.

Tyvärr, verkar detta inte gått upp för de vänsterorienterade partierna. Kan det vara så att de känner sig underlägsna och helst vill tillhöra ett annat skikt i samhället? Man undrar lite faktiskt.

Men vi sitter i kontoret nu ikväll till hundarnas förtret. De vill helst att vi sitter stängda i sofforna i vardagsrummet.
Men nu måste vi ordna en lägenhet till pojken på närmare håll till hans jobb.
Han är lite för långt borta just nu.
Bara att surfa runt och leta för oss.