Tredje veckan

Inte särskilt upplyftande att höra helikoptern flyga över huset. Först bort mot bergen och sedan tillbaka mot Beziers. Eftersom en del byar har väldigt krokiga och omständiga vägar, skickar man alltid en helikopter dit för att hämta sjuka människor. Men det var det första jag hörde när jag vaknade i morse. Molnigt väder innebär ingen tvättdag för mig. Så de smutsiga lakanen får vänta en dag till.

Men så tittade solen fram och JR drog igång snabeldraken, så vi intog våra platser utomhus. Solen värmde skönt och det var så där svenskt lagom. Men så fort vi får röra oss mer fritt eller affärerna börjar sälja trädgårdssaker, ska vi köpa ett stort parasoll. Kuma vill ju inte ligga alltför långt från oss och han kan inte ligga i solen när den riktiga värmen kommer.

Nu var det dags för förfriskningar och hundarna lommade in efter JR som gick inför att hämta våra.

Det blommar lite här och var i trädgården nu. Rosorna har verkligen vaknat till liv och det är många knoppar i buskarna. Blir fin skugga för Turbo som tycker om att ligga och spana mot gatan därifrån.

Lyckoklövern blommar för fullt men den tycker bättre om varma dagar med mer sol. Knäppte lite kort på väg mot bänken där vi skulle inta dagens vitaminer.

Där fick vi sällskap av herr Humla som intog dagens middag. Den satt kvar länge och JR satte sig bredvid utan att den brydde sig. Det var riktigt varmt där i solen och så skönt. Jag fortsatte till baksidan sedan och plockade ett par kumquattar till juicen.

Det har inte hänt speciellt mycket men dagen har förflutit ändå. Precis som den gör. JR fogade några plattor och jag hejade på. Det är jobbigt för händerna säger JR och det har jag full förståelse för.

April i morgon och vi kämpar på mot förhoppningsvis en fin sommar.

En konstig månad har det varit

Läser lite i förra årets almanacka och var vi var i livet då. Väldigt mycket annorlunda än idag kan jag se.

Näst sista dagen i mars har bjudit på lite svalare väder men ändå så att vi kunde sitta ute och inta våra b-vitaminer. 25 cl läste jag på flaskan och det är alldeles lagom. Men det har regnat inatt och även på morgonen så jag hjälpte till att leta efter vårat paraply i morse. JR skulle nämligen köpa gurka och försöka med att gå in på Brico och köpa tätningsmassa. Vi vet ju att det kan vara kö på måndagar och om det börjar droppa är det bra med paraply. Nu hade vi varit så ordentliga att vi ställt ut det i Mackan så inne i huset var det inte. Men den som letar finner annat.

Efter kattrackarns utfall mot Turbo fick jag ju ont första gången och då var JR så snäll och köpte ett stöd på apoteket. Men efter ett tag kände jag att jag inte behövde ha det. Nog visste jag att det inte var bortkastat men var det fanns hade jag inte en aning om. Så idag har jag haft det på och gissa om det gör nytta. Jag kan i stort sett använda handen precis som vanligt med stödet på. Den är så enkel att ta av och sätta på igen, vilket är bra då jag behöver tvätta händerna vid vissa tillfällen. Även smörja in dem med handkräm.

Trädgårdshäng idag med blev det ju. Hörde polissirener vid två olika tillfällen och det var väl i stort sett nästan det enda oväsen som var. Annars var det bara grannen Eli som hälsade över staketet och frågade om allt var bra med oss. Sådant värmer för det är man verkligen inte van vid från Sverige. Trots att vi bott i en liten by där så var det inte många som brydde sig.

Turbo tog några rejs idag med och roade oss när vi satt ute.

Glömda pinnar hittades och då blev det ännu roligare att springa runt. Men Kuma tittade bara förundrat på. Att hon orkar var det som han tänkte. Jodå, det gör hon men inte så länge. Annars går hon sina rundor i trädgården tittar på ena sidan och så den andra. En hund skäller någonstans och då ska hon se var. Någon granne ropar till en annan och då ska hon dit och lyssna.

Ska också berätta att elaka tanten som stjäl bollar har lagt ännu en boll i bollgömman. BollKalle har för sjuttiofjärte gången lyckats kasta in den gula bollen till oss och det bästa är att han inte vet att den hamnade här. Om jag har dåligt samvete? Inte ett endaste dugg. Ibland måste man lära sig saker den hårda vägen och vi tänker ju ha vår pool där bollarna brukar hamna. Så detta är i förbyggande syfte.

Ska tillägga att jag tränat idag,som vanligt yoga men sedan har jag rullat ut den gröna till tömningen och den gula för plats hem. Nu laddar vi om inför morgondagen och kanske blir det sol då.

Sommartid

Alltså dags att vrida fram klockan en timme igen då. För mig krävs det alltid en tid av tillvänjning och så gör vi succesivt för hundarna också. Men visst är det skönt när solen går ner först vid 20.00 på kvällen. Idag har vi haft riktig värme och jag körde en maskin med tvätt. Brukar inte göra det på helgen men tidigare i veckan har det inte varit något bra torkväder.

Jag satt ute en stund efter att vi intagit våra b-vitaminer och Turbo gjorde mig sällskap. Kuma ansåg att det var skönare inomhus. Nu hade jag ju satt på gallret framför fönstren i rummet och där låg han ändå inne men ändå lite ute.

Turbo hittade en kotte från trädet att leka med. Idag spelade inte sydfranskan någon musik men hon sjöng när hon tvättade grinden. Det gäller att roa sig nu när vi går in på tredje veckan av undantagstillståndet. Det är förlängt till den 15:e april och jag tror att den första glädjen över extraledigheten börjat gå över. Man har insett allvaret med viruset och har kanske någon närstående som blivit riktigt sjuk.

Fåglarna kvittrar som tokiga nu när värmen kommit. JR håller på att sätta upp plattor vid alla fönster och är snart klar med det. Tycker att det blir väldigt fint. Jag skulle vilja klippa rabatten igen men har denna högra hand som spökar. Eftersom det är en lite konstig värk så var jag in på internet och har förstått att jag har något som heter karpaltunnelsyndrom vilket betyder att en nerv kommit i kläm. Jag har pirrningar i tummen,pekfingret och långfingret och på natten vilket tydligen är vanligt så bränner det i handen. Känseln i tumm-och pekfinger spetsen är minimal vilket gör att jag har svårt med vissa finmotoriska saker som att skruva av korkar mm.

Så jag ska äta antiinflammatorisk  medicin och JR ska få köpa bandage till handleden nästa gång vi har en inköpsdag. Det ska tydligen hjälpa. Nu har jag min vita tubsocka som jag klippt av. Resåren vid ankeln har jag vikt dubbel över handleden. Det känns inte sämre i allafall.

Så då har jag gnällt av mig och kan meddela att jag mår väldigt bra ändå. Läste förresten att lägenhetsinnehavare här i Occitan upplåter lägenheter i närheten av sjukhusen gratis till sjukvårdspersonal. De ska inte behöva färdas långa sträckor kommunalt till sina arbeten. Så viktiga anser man att de som arbetar på sjukhusen är här nere. Man skickar även en färja ner till Tanger i Maroco som ska hämta hem franska husbilsresenärer. Den ska lägga till i Sete i Frankrike. Spanien tillåter inga färjor att lägga till i landet.

Jag hoppas att vi snart ska kunna säga efter coronaviruset så gjorde vi det eller det. Ser ni busken i vänstra hörnet? Nu har den nästan slagit ut. Det går fort nu på alla håll och kanter verkar det som.

Snart påsk. Vad ska ni göra i påsk? Vi ska vara HEMMA och naturligtvis äta ägg. Inte träffa en enda kotte förutom de kottar som Turbo hittar i gräsmattan.

Strömlöst och hjälp kom

Igår kväll sent när vi precis avslutat den serie som vi följt ett tag, och skulle se det första på en ny så blev det kolmörkt. Vi drar ju alltid ner jalusierna på kvällen när det blir mörkt ute och släcker man lamporna så blir det verkligen mörkt. Så där satt vi som två frågetecken tills JR hittat den fina ficklampan han fick på Brico i julklapp. Det visade sig att vår ena jordfelsbrytare slagit ur och hur JR än försökte så gick det inte att återställa den. Vi suckade och gjorde oss klara att ta ut hundarna och sedan lägga oss för att sova.

Tyst och mörkt var det när jag vaknade vid sju. Fick lite klaustrofobi och nästan panik när jag tänkte att vi inte kunde öppna jalusierna på morgonen. Skulle vi behöva leva en hel helg i mörker? JR hade inte sovit speciellt mycket och på morgonen hade han pratat in på vår elektrikers telefonsvarare och även pratat med M som ringde runt överallt. Jag kunde somna om till strax före nio. M:s elektriker var i karantän så där kunde vi inte få någon hjälp.

Men med en pinne lyckades JR få brytaren att hålla uppe och voilá jalusierna åkte upp. Varde ljus och kylen satte igång. Nu kunde vi få frukost och behövde inte slänga mat. Eftersom måndagar verkar vara inköpsdag för alla så hade vi bestämt att JR skulle göra våra inköp idag lördag. Vilket visade sig vara genialt för nu var hyllorna välfyllda och inte mycket folk på Super-U. Med ifylld blankett och pass körde han iväg.

G vår elektriker ringde och kunde komma idag för ett byte av jordfelsbrytaren. JR kom hem med massor av varor och jag hade nästan vipplat klart. Det är ju vipplardag för mig. Efter att JR tejpat upp brytaren tidigare så hade jag kört igång en tvätt. När G kom och bytte brytare  så var tvätten klar. Vår gamla var tydligen utsliten och det kan bero på att vi hade en ojordad kabel ute när vi flyttade in. G hade förseglat den men brytaren hade nog jobbat ordentligt tidigare. Vi blev glada att få elen ordnad.

Med tvätten hängande på klädstrecket och huset vipplat och även våttorkat på sina ställen. Jag hade även torkat de fönster som Turbo jagat flugor på. Brukar göra det efter en raid från henne och igår var hon i sitt esse. Satte vi oss ner ute med vår b-vitamin och pustade ut lite. Helgen kunde fortsätta som vanligt nu.

Tittar uppåt och ser att kejsarträdet fått stora knoppar under natten. Det här ska jag verkligen följa och se hur det utvecklas. JR kör igång snabeldraken och jag stannar ute med hundarna. Sydfranskan spelar musik för mig verkar det som. Lite makabert med Fångarnas kör, även om det är en vacker sång. Sedan kommer en radda 50-talsrock med bl a contrylåten Lonly. Jag hör hur sydfranskan sjunger högt därinne och känner verkligen med henne. Hon kanske känner sig väldigt ensam?

Kuma är trött idag. Vadå? stiga upp vid nio är inte hans melodi och inget han älskar. Så i morgon får vi nog ge både honom och oss en sovmorgon. Tidigast tio tycker vi som friherrskap. Liiiite tidigt tycker Kuma men kan gå med på det om det är fint väder ute.

Nu återstår att se om vädret håller i sig och jag kan tvätta en maskin till i morgon. Hoppas för sedan är allt tvättat som var smutsigt.

JR blev stoppad på väg hem från Super-U av polisen. De hade spärrat vägen mot Beziers och kollade varenda bil. Men pappret var i sin ordning och vårat hus är ju i byn så….

Söndag i morgon och sommartid. Men vi ställer inte om klockorna förrens vi stiger upp. Tiden är inte så viktig. Att må bra och leva som man vill är viktigare.

Värme återigen

Sol och värme har vi äntligen fått tillbaka. Jag skyndade mig att stoppa lakan i tvättmaskinen. Kan berätta att de torkade på två timmar. Dörren fick vara öppen till trädgården och vi satt ute och intog våra b-vitaminer.

Till och med JR klarade av att pausa i sitt plattuppsättande. Bilder kommer på hur det blir med plattor istället för rostiga hål. Hundarna njöt av värmen som var svensk sommardag idag. Inte för varmt när solen tittade fram bakom molnen.

Hörde en buss idag och tittade ut genom fönstret. Den var tom förutom busschauffören. En del bilar har kört på George Clemonsou. Ursäkta stavningen för jag är inte så hemma på det. Någon i närheten har köpt en tupp och den hört ed jämna mellanrum. Kanske en försäkring inför framtiden eller så bukar de kanske köpa någon inför påsk och laga couqe a rouge. Vem vet?

Vi har verkligen njutit av dagen idag. Lyssnat på fåglarna och bara varit. åtminstone gör hundarna och jag det. JR har ju sina projekt och det mår han bra av. Just nu är det plattsättning vid fönstren. Jag skull vilja klippa rabatten men min hand säger nej. Vila, vila säger min hand.

Får väl göra det då. Nöjda hundar efter en dag ute i trädgården. Turbo har kört några rejs och Kuma njutit av lugnet som är.

Hoppas värmen håller i sig för jag tänker faktiskt köra en maskin med tvätt i morgon också. Javisst, på min vipplardag. Men vad gör man när vädret varit så taskigt mot mig?

 

Stängt, stängt

Idag gick JR upp till posten i byn för att försöka få iväg ett brev. Eftersom vi endast får vara ute och gå en timme per dag så drog han med sig soptunnan till tömningen. Man får tänka till när man ska röra sig utanför tomten. Det hade slutat regna men det är kallt tycker jag. Så för ovanlighetens skull tog JR en jacka.

Han kom tillbaka med oförättat ärende då posten är stängd 5 veckor till. Vi anade att det kunde vara så då ingen postutdelning förekommer just nu. Men han tyckte att det var lite otäckt upp vid torget. Så tyst och alla fönsterluckor på nedervåningarna var stängda. Tobaken stängd och den stora tavlan vid Mairen hade en text med att nu råder det krigslagar.

När vädret är tråkigt och dörren inte är öppen tycker Turbo att det är urtrist. Men eftersom vi ännu känner av viruset så måste JR vila en stund efter promenaden. Jag mailade mottagaren om situationen med brevet och nu scannar jag in det och mailar över det. När det blir normaltider ska jag posta det.

Vi längtar efter värme nu. Jag behöver tvätta och vill helst inte ta in torkställningen igen. Sätter mitt hopp till slutet av denna vecka. Turbo vill också att värmen ska komma tillbaka. Vill ut, vill ut säger hela hennes väsen.

Får väl tukta råttan ett tag då. Jag förbarmade mig och kastade råtta ett tag tills JR sade att han också kände sig rastlös. Dags att dra på sig jobbarbyxorna och gå ut och sätta upp två plattor till. Jippiii, äntligen tyckte Turbo och ut gick de.

Kan berätta att hon var betydligt nöjdare efter den timmen ute. Men JR var rejält nedkyld. Tur vi har ett hus som verkligen är varmt inuti. Vi kan inte ha alla element på för då blir det för varmt.

Tur att man som jag är tränad på att sitta i husarrest. Jodå, när jag bröt foten och benet för tre år sedan var jag verkligen instängd. Jag fick inte stödja på foten i flera månader och det närmaste ut jag kom var att JR öppnade dörren ut till uterummet och dörren där. Eftersom han fortfarande var en arbetande man så var jag ensam med hundarna om dagarna. Men de behövde ju göra toalett och då släppte jag ut dem i trädgården den vägen.

Denhär hatade jag så mycket som man kan hata något. Jag var i behov av den för att kunna ta mig fram inomhus och få med mig bl.a kläder när jag skulle duscha, samt lägga benet på när jag satt i duschen. Ett halvt år av husarrest blev det innan jag äntligen kunde röra mig ute själv. Så detta vi upplever nu är egentligen ingenting.

Vi får röra oss ute i trädgården hur länge och mycket som helst. Men visst ska det bli skönt när vi äntligen får röra oss fritt igen.

 

Karantänsysslor

Vädret är lite bättre idag men vinden är så kylig. På radion sade reportern att det snöar i Pyréneerna  och även vid alperna. Nollgradigt ska det bli där. Det är ändå otroligt så nära skidorterna är vårat hem. Ändå är det vår här och med några grader varmare så känns det ännu mer overkligt.

Jag satte igång att göra lite mer juice idag. En behållare räcker i tre dagar för oss två. JR körde en sväng med snabeldraken under tiden.

Jag skär ned kumquat i små bitar innan apelsinerna pressas. Det är ju skalen som är söta så de får komma med. Tvättar dem noga innan förstås. Kan berätta att apelsinjuicen får en lite syrligare smak som liknar krusbär i smaken. Vi tycker att det är riktigt gott. Ett glas var morgon blir det.

Satte oss ute i solen och intog lite b-vitamin. Men vinden var som sagt en aning för bitig. Det gäller att hålla sig i rörelse så man inte bli kall.

En nyklippt gräsmatta inbjuder till bra träning och en del av oss tog tillfället i akt.

Men det är klart att även den mest träningsbegivna också blir trött efter ett tag. Man behöver ju inte heller ha en stafettpinne i munnen när man springer.

Tror jag såg två motionärer på gatan idag. De hade full koll på hur långt hemifrån de var för mobilen höll de framför sig. De gick inte tillsammans utan var för sig vid olika tidpunkter. Inte konstigt om det börjar krypa i kroppen efter sju dagars karantän. Har man sedan som vi varit drabbad av coronan så vill man gärna ta sig för något.

Jag dristade mig till att gå runt huset i morse för att få lite motion. JR passade på att sätta upp ett par plattor till för hålen vid fönstren på huset. Så Turbo stannade också kvar ute och jag gick in med Kuma. Vi kände oss nöjda med utelivet för idag. Det var också dags att skriva ut den nya blanketten vi måste ha med oss när vi är ute och går. Ja, fransmännen älskar blanketter.

Ja, det var vår onsdag, hoppas ni alla haft det bra och håller er så friska ni kan.

Födelsedagsdags

Det blir inte så mycket firande idag när JR fyller år. Vi har fått nya direktiv att bara en och en får gå ut en gång om dagen och inte längre än 1 km från hemmet. Så jag kan inte köpa någon present heller, men en god whisky ska han få senare idag. Vi har ju tur att ha en stor trädgård som vi kan traska i. Fast idag bjuder inte vädret till någon uteaktivitet och sydfranskan har hållit sig inomhus.

Vi känner oss rätt pigga nu och gjorde trots allt ett försök att vara ute en stund idag. Det enda vi märker nu är att vi sover väldigt länge om morgnarna till Kumas stora glädje. Men vid elva vill faktiskt Turbo ut på toalett. Det var ju förståeligt. Så vi klädde oss och tog en vända runt huset. Gamlingarna hade fått en låda med mat levererade utanför dörren så mat får de, vilket känns bra tycker jag.

När man har födelsedag och mår bättre så måste man få göra som man vill. Därför fick JR tillåtelse att rensa bort lite vilda ruccola som spridit sig in till oss från vinfältet. Då tyckte Kuma att det var dags att gå in.

JR hade ändå god hjälp av vår grönsaksätande Turbo som hjälpte till allt vad hon kunde men problemet var att hon bara åt upp det hon rev upp. Därmed lämnade jag och Kuma trädgården för idag. +11 är för kyligt för oss.

Men denna är till dig min finaste JR och bästa livskamrat.

Gråväder men ändå glad

I morse var första dagen som jag kände att kroppen kändes normal. Huvudet var inte fullt av surr och inte en enda led värkte. Febern borta och Det bästa är att JR kände sig likadan. Har vi kommit över knycken nu? Jag tror faktiskt det.

Hörde grannar ropa till varandra och de har lite jobbigt med att sysselsätta sina barn så de är nöjda. Kejsarträdet börjar få små knoppar och det blir fint för bladen är stora och ger fin skugga när det är varmt. JR tog Mackan till Super-U och nu är våra förråd välfyllda igen. En ask doliprane fick han med sig också. Men det var beväpnade vakter och kravallstaket utanför apoteket. Så han fick säga vad han skulle ha och vakten hämtade det, men ingen fick gå in i apoteket. Därför blev det endast en ask. Vi ska nog klara oss med det nu.

Vi ville ändå eller jag då, få lite luft och därför satte vi oss ute och drack våra b-vitaminer. Sydfranskan körde ett motionspass vid sitt hus. Först joggade hon några gånger fram och tillbaka. Sedan var det armlyft och gång som gällde för att som sista punkt köra benlyft några gånger. Intressant.

Jag gjorde faktiskt min yoga idag. Tog det lugnt och sakta så andningen orkade med. Så skönt att få göra den.

Lite kyliga vindar fick oss att gå in efter en stund. Inte ens Turbo propsade på att få vara ute. Såg att gamlingarna tvärs över gatan fått en leverans av fyra paket toalettpapper. Någon hade köpt och lämnat dem utanför dörren. De ser efter sina äldre och det är bra.

Men jag är glad trots tråkväder. Vi är på bättringsvägen och det känns så bra.

 

Veni, vidi, vici !

Så är det vi kom , vi såg och vi segrade. Detta corona har inte fått oss på fall och idag har vi orkat utföra en golvsanering. Visserligen tar det betydligt längre tid än det brukar, men med vila mellan rummen så luktar hemmet lavendel nu. Vi har båda mått bättre idag och tror att det värsta ska vara över nu. Men vi tar en dag i taget och ropar inte hej förrens inte en enda muskel ömmar eller vi blir trötta av bara små saker.

Vädret kan vi absolut inte klaga på. Som en svensk sommardag med svag bris som bara gör att man njuter av att sitta i solen. Eftersom vi pausar så blir det mycket sitta ute. Hörde cikador i morse och sedan tog småfåglarna över sången. JR såg flera poliser i går kväll när han var ute på kvällskiss med hundarna. De körde förbi på stora gatan. Läste att polisen börjat kolla städerna med drönare och helikoptrar för att se om det är folksamlingar någonstans. Dryga böter väntar då. I Oslo kan man få böta 20.000.- nok om man inte respekterar bestämmelserna som råder och det råder spritförbud på restauranger då man inte följt dem.

Vi går ju inte långt från ytterdörren vare sig på dagarna eller kvällarna. Bäst att hålla sig hemma och här råder inget spritförbud. Men nog kliar det i fingrarna på JR att få åka och köpa lite på Brico. Fast eftersom det inte är nödvändiga saker för en privatperson så avstår vi. De affärerna är öppna för proffsen som fortfarande måste arbeta.

Som sagt så är vi lite trötta efter en dag och sover som stockar. Ikväll ska vi titta på Sveriges statsministers tal till nationen. Få se om det blir något av intresse eller bara vanligt svammel.

Nyss susade tre ynglingar förbi på cyklar och en stor bergsprängare. Så mycket respekterar de förbudet mot att cykla. De tycker nog att det är häftigt med extra ledighet och har inte förstått allvaret. Men det stora flertalet verkar att äntligen ha förstått för det är väldigt tyst ute.

Ny vecka i morgon. Vi kämpar vidare eller hur?