Ändrade planer

Vi trodde att det skulle bli en inköpstur idag. Först var det ju så. Sedan trodde vi att den nya grinden skulle monteras idag. Det var det andra vi planerade. Men det första alternativet föll bort på grund av det andra och så blev det ingenting av detta. Så vi hittade på annat idag.

Kuma föreslog att vi skulle ta en slappardag. Det regnade ju på morgonen och har man en päls som inte tål regn är det absolut det bästa alternativet.

Men det slutade att regna och när Mr J kom hem efter att ha köpt frukostbröd, hade han med sig denna. Nu förstår jag varför han tog husbilen. Jag var så dum och trodde att det var för att det hade regnat och att han var orolig för att det skulle börja igen.

Grenen från igår ligger ju där och väntar på att bli sågad i bitar. Det blev en timmes jobb för mig eller var det mer? Jag var den som skulle klippa alla små grenar i små bitar och lägga dem i en säck för forsling till sopstationen.

Ok,då sade Kuma och följde med ut. Fast det kändes som ett oändligt arbete.

Mr J satte igång och sågade bort alla små grenar som var mitt jobb att klippa. Vi får ta det lite i taget.

Hundarna håller koll på gatan och de som går nedanför. Min rygg kände av dagens jobb, men nu är grenen kapad och en ny säck har ställts till de andra som ska forslas bort. När jag var klar gick Kuma och jag in för att ta det lugnt ett tag.

Turbo lägger sig strategiskt och har koll på oss som är inomhus och Mr J som var så förtjust i motorsågen att han sågade en gren till från det träd som vi tror är dött. Men nu är även både Turbo och Mr J inomhus också. Solen håller på att gå ner och snart är det mörkt ute. Värmen höll i sig även idag och termometern stannade på +21.

I morgon startar en ny månad och vi ska väl vara inne i första vintermånaden, eller det kanske inte riktigt är sant. Här känns det som att nu startar hösten då vinfälten börjar skifta i färg. Grönt har börjat bli gult och rött. Men allt annat är fortfarande väldigt grönt. En granne har ett kastanjeträd och det har faktiskt blivit gul/brunt nu i löven.

Jag har kommit fram till att en parkbänk ute är något av ett måste för mig. Exakt var den ska stå vet jag inte men vi behöver en sådan. Vi hade en i gamla trädgården och den använde vi varje dag. Skönt att sitta ner och bara vara någon stund då man håller på ute. Jag tror mig veta var jag kan hitta bänken.

En bänk är både praktisk och snygg att ha i en trädgård och en liknande denna vill jag ha om det nu finns. Annars blir det någon annan. Jag är öppen för allt.

Annonser

Kvällsfunderingar

Läser bloggar och tänker tillbaka på vår resa. Vårat gamla hus.

Då vi gick på höstlika vägar och frös i mörker hela tiden . Våra semesterresor var det som gav oss ork att genomleva vintern.

Det som fick oss att ta beslutet att överge snön och halkan för ett mildare klimat. Alla kom inte med oss på resan hit. Min pappa orkade inte och ville inte längre. Unkas orkade inte heller men var ändå med oss hit ner. Han upplevde värmen och älskade det. Det gör ont i hjärtat att dessa två inte fick vara med till huset.  Men de två fina vi har nu älskar livet här och farmor hade gjort det om hon kunnat förstå fullt ut.

Det är få tillfällen i livet som jag kunnat säga att jag varit lycklig. Det ena är när jag och Mr j köpt huset i byn och startat vårat nya liv. Det andra är nu. Precis nu känner jag mig väldigt lycklig. Just precis nu.

Här i vårat lilla chalet i den fina byn ska vi ska vår framtid. Här ska vi mår bra och njuta av livet som vi faktiskt är värda.

Lite tankar bara såhär i kvällen.

Solen ler i oktober

Ännu en av dessa underbara dagar med sol, blå himmel och +23 i skuggan. Det är för varmt att sitta i solen så där hänger jag dagens tvätt. Torrt och väldoftande ska den bli.

Solhatt är att föredra om man ska vistas i solen. Men jag föredrar skuggan så därför får den hänga kvar i hallen.

Jag ställer mig på trappan och blickar ut mot dagen och konstaterar att inte behövs det någon jacka eller tröja idag. Stoppar fötterna i sandalerna med pärlorna och drar ett djupt andetag. Oktober i Frankrike är inte alls så tokig, kan nog vänja mig vid det.

M var här och det pratades om upphängning av grind och ny packning till kranen ute. Den håller inte tätt. Kuma konstaterar att om vi ska sätta in en ny grind måste en stor gren sågas av. Den kan skada nya grinden om den sågas av senare.

Mr J har egentligen inte någon bra såg till det men ok han greppar fogsvansen och kör igång. Kuma har alldeles rätt i att den grenen hänger lite farligt till. Fanklubben bänkar sig för en spännande föreställning.

Men Kuma orkar inte hålla sig vaken då föreställningen blir för lång. Han somnar in ovanför lilla trappan. Turbo tycker att vi kunnat ha lite popcorn till den som satte sig på första parkett. Lite V.I.P behandling borde det finnas när väntan på slutet blir så lång.

En nöjd Mr J tittar på resultatet, eller är han bara svettig och trött? Med lite hjälp av mig hamnade grenen på rätt sida av grinden och nu ska den bara sågas upp. Fast det får vänta tills rätt verktyg handlats. Nu ligger grenen uppe vid vedskjulet och så att säga torkar. Det är ju nämligen så att mullbärsträd sågas ända in i knöcklarna och ser väldigt konstigt ut efter det. Men det är så man ska göra med de träden.

Vi fick bättre utsikt mot vinfältet och nu kan jag hålla koll på arbetet där. Kommer de ha någon maskin som sågar ner vinrankorna eller kommer de få stå som de är när bladen fallit av? Jag har ingen aning men det ska bli intressant att se.

Här kommer ännu fler grenar att sågas ner och utsikten total mot fältet. Men jag vill gärna att trädet ska skjuta sina grenar till nästa sommar så vi får fin skugga då också. Vi tänker också göra om topparna på grindstolparna. jag vill gärna ha stenknoppar istället för tegelpannor. De har sådana där vi köpte lejonet. Den vita lådan är vår postlåda och den svarta är den gamla postlådan. Vi tänker ta bort den luckan och sätta något roligt där. Små saker som piffar till det hela.

Vi fyller våra dagar med småsaker att göra varje dag och trivs alldeles förträffligt med det. Såhär när turistsäsongen är över och vardagen är här känns livet så lugnt. Färre bilar på George Clemenceau , ursäkta om stavningen är fel. Det är den gatan som går upp till kyrkan och torget. Vår lilla gata är aldrig så trafikerad utan väldigt lugn. Alltså Alexandre Dumas som är vår gata.

Dags för ett glas rött ute i skuggan.

Uthängda

Vädret är inte att klaga på idag heller. Ok, jag fick hänga lakanen på torkställningen i biblioteket över natten. Men idag vek Mr J ihop ställningen och dagens tvätt hamnade ute.

Nu är de upphängda och jag satte mig ner för att njuta av vädret. Tror Kuma njuter också och för att inte tala om Turbo.

Jag klippte gräset i rabatten igår och är rätt nöjd med hur den blev. Mr J gick ju runt med snurradåren i söndags och nu är gräsmattan mjuk och fin som Kuma tycker om.

Rosenbusken fortsätter att leverera söta små rosor och busken är full med nya knoppar.

Vi har inte så stor kyl nu och den räcker bra för oss två, men Mr J har börjat prata om att köpa en vinkyl. Det skulle vara trevligt att ha en sådan. Problemet är bara var vi skulle ha den. Så därför får vi väl göra som den svenska regeringen och lägga förslaget på utredning. Fast jag tror att vårat beslut kommer snabbare än regeringens.

De håller fortfarande på längre upp på gatan men arbetet verkar inte vara speciellt bullrigt idag för vi vaknade inte av det. Men Turbo håller koll på gubbarna.

När Mr J skulle cykla iväg och köpa morgonbröd i morse hörde jag ett högt bon jour från Ali och Mr J hojtade tillbaka. Det är så trevligt när folk hälsar på varandra. Bylivet passar oss och mig.

Ja, vi har en fin tisdag hemma idag. I morgon är det dags för en del inköp och det ska också bli roligt. Det är dags att spendera lite pengar tycker jag. Mr J behöver ett visst verktyg och det fanns inga kvar här i byn. Mullbärsträdet ska klippas ner nu.

Men idag håller Mr J på att göra klart ena sidans skrivbordsben. Det ska nämligen vara en hylla på den sidan där skrivaren ska stå. Tror att det kommer bli väldigt fint. Våra gamla skrivbordsben ska vi spara till matbordet som ska stå ute vid grillen. Skivan till det har vi redan bestämt och det får bli ett projekt för våren.

 

Oktober snart slut

Sista veckan i oktober har startat och naturligtvis har jag kört en maskin med lakan. Behöver väl inte påminna att jag bytte lakan i sängen igår. Söndag = byta lakandag i detta hus. Jag började med detta när vi fortfarande var inordnade i det hektiska arbetslivet. Det var så skönt att somna in i rena lakan inför måndagen som innebar en hel vecka med arbete.

Där fick jag just rusa ut och ta in lakanen för det började droppa från något moln. Vinkade åt grannen som gjorde precis samma sak med sin tvätt. Fast jag hängde upp våra på ställningen i biblioteket och var grannen hängde upp sena har jag ingen aning om.

I morse väcktes vi av att det arbetades på vår lilla gata. Vet inte riktigt vad de gör men mairen har sagt till att bilar inte får hindra arbetet. Vilket folk verkar ta med en nypa salt. Kanske är det fiber de gräver ned? De förde ett herrans liv och jag fick slå upp mina ljusblå. Nu har vi ju slutat att rusa upp utan här blev det en lugn uppstigning på ca tjugo minuter.

Som vanligt tog jag en titt på våra vinfält. Ja, de är ju inte våra egentligen men jag säger så då fältet gränsar till vår gata. Vi äger inte en enda av dessa stockar eller en enda av de druvor som skördats. Men dricker av det gör vi gärna. Jag får blicka ut över fältet och andra gör jobbet. Bra arbetsfördelning tycker jag. Det nybyggda huset längst bort har fått putsning och snart kan någon flytta in där.

Där bakom det till hälften neddragna jalusiet är vårat sovrum. Grillen står mot grannens vägg och där ska en pergola byggas. Staketet ska ändras en hel del då vi tänker ha öppet mot trädgården på framsidan.

Tror inte att jag fotat från denna vinkel tidigare. Detta är våra franska dörrar från vardagsrummet/matrummet. Vi har ju jalusier överallt och det gör att det verkligen är ljust inomhus. Fast idag måste jag säga att molnen varit lite väl täta. Det är dags att klippa ner mullbärsträdet och nu har vi tjuvkikat på Ali vår spanska granne. Han som lovat hålla koll på vårat hus när vi är ute med husbilen. Vet inte om han heter Ali men så uppfattade Mr J hans namn och tills vi vet om det är rätt eller inte får han heta Ali. Trevlig är han i alla fall.

Detta tror jag är knoppar till mangolia för när vi flyttade in hade trädet massor av blommor som såg ut som mangoliablommor. Nåväl det var väldigt fint och jag lovar att ta kort på trädet när det blommar igen.

Är det blommor eller något annat? Jag har ingen aning om vad det är för ett träd, men småfåglarna verkar tycka om att sitta i det.

Ja det var allt från växtriket idag. Det är ju så att varje dag är helt unik för oss då det är första dagen just på det datumet som vi bor här. Allt är nytt varje dag. Så snart har vår första oktobermånad kommit till sitt slut och vår första novembermånad börjar. Tänk, att få vara med om något för första gången vid min ålder. Ända fram till 18:e juni nästa år är allt den första dagen på det första året för oss.

Våga vinn är mitt motto och det är precis det vi gjort.

Bröllposdag

Idag för 17 år sedan stod vi i Trelleborgs rådhus och sade ja till varandra. Bestman och fotograf var H som dagen till ära hade skjorta och kavaj över finbyxorna. Det var en typisk höstdag och jag ilade från jobbet, där chefen fick säga åt mig på skarpen att släppa allt och ge mig av. Hemma möttes jag av en orolig Mr J och efter ett snabbt byte av kläder och en kam genom håret körde vi i ilfart till Trelleborg. Tror att vi nästan sprang till rådhuset.

Jag  har aldrig ångrat mitt ja. Vi har upplevt mycket under dessa år och rest runt om i Europa och Världen. Mest Europa då vi ville ha med oss våra hundar på resorna. Från husvagn till husbil för det var mer praktiskt och lättare för oss att färdas med tre stora hundar.

Vi skrattar, gnabbas lite och pratar mycket. Inte en enda dag är tråkig. Min bästa vän och ofta nästan min enda vän har Mr J blivit. Den som jag litar på i alla lägen och som ställer upp för mig.

Detta år tog vi varandras händer och tog klivet in i en ny tillvaro. Lossade ankaret i byn vi bott i arton år. Sålde huset vi gjort till vårat och tagit hand om. Det var dags att göra sig av med något som mer blivit en börda nu då H flyger på egna vingar. Det var inte jobbigt att göra av med saker,möbler och kläder som aldrig användes. Trots det blev det över 70 kartonger utöver de möbler vi ville ha kvar.

Idag firar vi vår bröllopsdag med solen som blygt tittar fram då och då. +22 grader ute och slipper höstrusket i Sverige. Här där vår nya framtid ska formas och jag ser fram mot många nya bröllopsdagar i vårat nya hus.

 

 

Som igår fast inte

Idag är det lördag, vilket det inte var igår trots att jag tyckte att det kändes så. Vädret är i alla fall lika. Varmt och skönt i solen. Dörren öppen mot trädgården hela dagen och hundarna lever inne och ute. Kom på att vi egentligen inte behöver vår stora husbil längre. Vi är ju där som Mackan tog oss till tidigare. Men nu är vi ju med hus och trädgård. Därför har vi börjat diskutera om att eventuellt byta till en plåtis. Alltså en mindre husbil som även kan fungera som bil med bra lastutrymme då vi är hemma. Men att ha en möjlighet för övernattning då det kan hända och nu säger jag kan med något vagt i rösten, att vi åker till Sverige på besök.

Hemma är ju här och det känns mer och mer för varje dag. Det som var nytt och främmande är nu mer något hemtamt. Ljuden vi hör från grannar och fåglar är vardagen. Som när Mr J rullar någon av tunnorna till sophämtningsplatsen.

Vi njuter av att bara strosa runt i trädgården och titta om det hänt något med växterna. Det gör jag flera gånger om dagen. På morgonen står jag länge på trappan och bara njuter av livet.

Kuma går gärna med mig varje gång. Men han går även ut själv då och då. Står och vänder nosen i vädret och tar in dofterna.

Jag spanar ut där vår gata och gatan på baksidan möts för att sedan mynna ut i farleden förbi byn. Fortsätter man rakt över leden är man ute i vinfälten och tillslut vid floden Orb. Man kan säga att vi bor i slutet av bykärnan eller i början av den. I morgon är det loppis vid Super-U och jag skickar i vanlig ordning Mr J som spejare på svarta faran. Det är en bit att gå så jag vill gärna veta om det är något att titta på innan jag traskar dit.

Icke ätbara bär har våra buskar fått mot gatan. Fina att titta på är de ändå.

Lavendeln växer och till våren kommer alla fyra buskarna att dofta gott. Ja, jag säger buskar för nu är de rätt stora. Jag är så glad att de tagit sig så bra. Min rabatt kommer att lysa blått och bakom står oleanderna som har både röda och rosa blommor. Det är nästan så jag klappar händerna av förtjusning.

Turbo ville absolut vara med på bild och tyckte att denna pose var fin. Jag håller med om att hon ser ståtlig ut här.

Lördag och vi ska äta lasagne idag. Räksmörgåsar igår och eftersom jag alltid får halsbränna efteråt så tar vi något med icke skaldjur idag. I morgon blir det något annat såklart. Tänk, det har gått en hel vecka utan att jag tvättat mer än lakanen, så nästa vecka ska jag ta mig tusan tvätta flera maskiner. Ja, tre i alla fall. Annars kanske jag får abstinensbesvär haha.

Vi ska även göra en inköpsresa nästa vecka och det vi ska köpa har jag glömt, men hoppas att Mr J vet vad det är. Annars blir det bara en rundtur för två förvirrade pensionärer. Men det ordnar sig nog.

 

Dagvill

Just nu är vi lite dagvill både Mr J och jag. Det kändes som fredag igår och idag var det väl lördag eller? Nej, det är fredag säger almanackan och den får vi väl lite på. Så därför kör vi med två lördagar denna vecka. Både idag och i morgon. Vädret har ordnat upp sig och solen strålar som den aldrig varit bakom några moln för någon dag sedan.

Vi är lika lyckliga som dessa lyckoklöver. Jag tycker att dessa blommor är så söta och nu är de många. Efter regnet är allt så grönt att man nästan får ont i ögonen.

Himlen är otroligt blå och vi har +22 i skuggan. Mr J monterar gångjärn och lås på den nya grinden. Solen värmer så han blir lite svettig. Kanske är vi månadsvill också för det känns mer som juni/juli än oktober på väg mot november. Efter konsulterande av almanackan kan vi konstatera att det är den 25:e oktober idag. Vi får lita på det då.

Mr J blir välkomnad då han backar in vid huset efter inköpsrundan. Hundarna kanske hörde att han skulle köpa torrfoder och hundmat till dem. I alla fall väntar de ivrigt på att han ska komma in genom grinden.

Vi har ju sån tur att solen kommer på kortväggen mitt på dagen och där har vi inga fönster. För mig är det perfekt då jag hänger tvätt där. Fast idag har jag inte tvättat. Längst bort på bilden ser ni vår grill och där ska det bli en pergola med någon fin klätterväxt t.ex. bouganvilla. Under ska vi ha ett matbord och bänkar eller stolar så vi kan sitta och äta. Vid grillen ska det även bli ett fint utekök. Nytt underlag ska vi också ha där. Funderar lite på en fuskgräsmatta. Blir skönt för hundarna att ligga på. Vi får väl se vad det blir tillslut.

Jag älskar mina rosenbuskar som bara blommar och blommar hela tiden. Funderar på att ha fler rosor i trädgården.

Det är roligt att ha en trädgård som till en del har fina träd och buskar. Bara att bygga vidare på växtligheten. Jag vill ha lummigt och fint med flera skuggiga platser.

Baksidan vill vi ha med utsikt men med fler växter. Jag har redan hittat bord och stolar som ska stå utanför köksfönstret. Bara att kliva ut och sätta sig. Jag vill inte verka högfärdig men vi kan sitta och se ned på folk därifrån. Vårat hus är ju ca 2 meter ovanför gatunivån. Jag är avis på grannens fina rosor men hoppas att min fina buske ska växa sig stor för den har levererat så fina blommor och många ända fram till nu.

Livet är bra nu.

 

Efter regn kommer…..

Just precis efter regn kommer sol och här var det glada människor och hundar som öppnade ytterdörren i morse.

Ännu gladare blev vi när ett samtal kom från leverantören av vår nya grind. Han var på väg och skulle strax vara framme hos oss. Vi var lite oroliga för att den inte skulle komma idag då flera vägar var översvämmade igår och med den följden att de var avstängda för trafik.

Den här grinden ska bytas ut till en i vårt tycke mycket snyggare.

Denna ska förhoppningsvis vara monterad innan jul. Ja, vi ska ha en vit grind och det kom vi fram till när jag tog kort på huset. Alla fönster,ytterdörren och jalusierna är ju vita. Därför blir helheten snyggare med en vit grind. Jag funderar på att måla guld på piggarna så det blir lite färg. Men det bästa med grinden är att den är av aluminium och därför rostar den inte och är lätt att öppna/stänga.

Nu är vår snälle hantverkare upptagen med att hjälpa människor med skador de fått på sina hus efter ovädret som var. Så vi avvaktar med att kontakta honom på ett tag. Vi är glada att vårt sökande efter en ny grind är över och Mr J har börjat att göra klart skrivbordet i biblioteket. Vår ekskiva vilar ju på träbockar just nu och eftersom va har ben till skivan ska de monteras och en hylla ordnas till skrivaren. Så han har en del att fundera över och pyssla med.

Jag njuter av att solen kommit tillbaka och temperaturen stigit till +20 i skuggan.

Med dörren öppen igen går hundarna in och ut precis som de vill. Det är så roligt att Kuma också börjat gå ut själv. Han börjar känna sig trygg i trädgården och det är bra.

Torsdag är det visst idag och nu har Mr J kommit på hur han ska göra med skrivbordet. Det fina vädret ser ut att hålla i sig under helgen.

Raveparty med Tor

Rastade hundarna i går kväll och var glada över att det slutat att regna. Lade oss i sängen och precis innan jag somnade hörde jag något dovt långt borta. Så kl.03.00 satte partyt igång och här sparade Tor inte på krutet. Jag väcktes av en rejäl smäll och sedan lystes sovrummet upp som om strålkastare var riktade mot fönstret. Blixtarna avlöste varandra flera gånger och jag räknade tills smällen kom och nu var partyt endast någon kilometer bort. Då var jag klarvaken och Mr J likaså. När Tor tycktes fara vidare kom regnet och det öste ner.

Så här höll det på i omgångar hela natten och förmiddagen. Precis när jag somnat om kom Tor farande igen som en galning med både blixtar och åska. Behöver jag nämna att vi känner oss lite trötta idag?

Det var tur att Mr J ordnat med hängrännor och stuprör tidigare för nu rann allt vatten ut mot gatan och bort från huset och trädgården.

En lite fin bäck rann förbi fönstret i vardagsrummet och ned för trappan mot utfarten.

 

Tur vår tomt sluttar utåt för annars hade vi nog haft en swimmingpool här. Men grannen på andra sidan gatan hade en söt liten damm på sin gård.

Gatan var som en strilande flod ner mot stora vägen.

Efter ett tag kom det stora bilar med saftblandare på taket och de hade ett drygt arbete idag.

Nej, det är inte de gula västarna som invaderat vår trädgård. Men i morse kom regnjackan väl till pass. Vi blev hånade en del när vi hade köpt dessa regnjackor och gick runt i byn i Sverige. Men eftersom vi bodde på landet och var tvungna att åtminstone korsa den berömda Landsvägen som Edward Persson sjöng om. Vi ville inte bli påkörda när vi gick med hundarna.

Men efter ett tag kunde vi se flera som förstått vitsen med en regnjacka som syns i trafiken. Jag har inte behövt min ännu då vi tycker att det räcker om en av oss blir våt. Mr J fick byta både byxor, kalsonger och strumpor när han kom in. Kan meddela att vi åt rostat bröd till frukost. Inte rådigt att ge sig ut på vägarna idag.

Nu på eftermiddagen har Tor dragit iväg och han tog regnet med sig. Även solen blinkade försiktigt mot hundarna nu när de var ute på eftermiddagen. Bådar gott inför morgondagen som tydligen ska bli fin. Det regnar inte ofta här men när det gör det så blir det med besked. Vi är ändå glada för att bo på en tomt som är belägen en bit ovanför gatorna och inte har källare.

Här ska det bli en brasa som ger en skön värme då vi endast har +16 och då jagar vi fukten på porten. Regn betyder ju hög luftfuktighet.

Men jag är trött efter partyt inatt. Är för gammal för sådant.