Stilla lördag

Jag vaknar av att Turbo vill kela och trots försök att få sova lite till ger hon sig inte. Bara att acceptera och sakta vakna till en by i absolut tystnad. Så hör jag fåglar som kvittrar och inser att jag fortfarande bor på en levande planet. Vi har inte bråttom att ge oss ut men Turbos mage knorrar så jag stiger upp och öppnar dörren till henne, varvid hon kilar ut. Sätter mig på sängkanten och tar mobilen för att kontrollera vad vi får för väder idag. Man försöker göra normala saker i en onormal värld. Törs jag läsa nyheterna? Hur många har blivit dödade i Sverige av idioter med vapen och vad händer här i Frankrike?

Vi har solen som värmer skönt och tröstar en del i allt elände. Igår såg JR ambulansen på George Clemensau och det ger en klump i halsen. Jag har min vipplardag och det känns tryggt. JR ska stapla ved i vårat lilla skjul. Se där har vi väldigt normala saker att ta oss för.

Tomt på gatorna och vi hör inte många bilar. Grönsakstanten vaktar barnbarn och går fram och tillbaka inne på tomten med vagnen. De gamla kommer ut på sin balkong och får en glimt av sitt barnbarnsbarn. Något positivt trots att de nu är inlåsta mer än någonsin. Vi har vår trädgård vilket vi är oerhört tacksamma över.

Undrar var alla människor är? Bilen som syns är parkerad och inte en människa syns. Fast några kom förbi på sin en timmespromenad och avstånden var det väl lite si och så med. Men de gick två och två fast en och en är det som gäller.

En plats i solen har vi dock tack vare vår trädgård. Sol eller skugga vilket vi efter årstiden föredrar. Jag satt på trädäcket ett tag och så kom det upp en nyhet att en präst blivit attackerad i Lyon. Suck, där försvann dagens glädje för en lång stund. Tur vi anslutit oss till asagudarna här på udden 🙂 Men JR saknar hagelbössan och han har ju vapenlicens så det hade kanske varit bra att ha en bössa utifall att? Fast jag är mot våld och anser att myndigheterna = polisen ska kunna skydda oss. Vad skulle hända om fransmännen gav sig ut och attackerade alla imamer? Så ociviliserade är de inte.

Här är en bit av min träningsrunda. Jag kan gå upp och ned här utan munskydd och intyg om vart jag ska. Ned till grinden och upp till verkstaden/tvättstugan och nu funderar jag på att räkna stenarna för skoj skull. Man ska ju sysselsätta hjärnan och ha ett mål med sin sk träning. Lutningen är lite av en utmaning för mitt ben och jag ska inte gå på tid så det blir antal steg istället. Man är ju up to date med en app för tusan.

Men i morgon ska vi ta oss an golven så det blir nog tillräckligt med träning där tycker jag. Söndag och första november vad nu det kommer att betyda. Vi lever ju lördag hela veckan.

Dag ett av många dagar med instängning

Det första vi gjorde efter att ha blivit väckta av Fimpan som körde igång en flismaskin, var att leta efter den nya blanketten för att kunna åka och köpa bröd. Jag hittade den och mailade den till JR:s data och från den skrev vi ut ett par exemplar. Han vägrar att ladda ner appen man kan ha istället. Han får göra som han vill bara vi får hem färskt bröd.

Som jag skrev i början körde Fimpan igång en flismaskin och det pågick i stort sett hela dagen. JR tog en huvudvärkstablett och jag mumlade ett mantra hela dagen. Satte igång en tvättmaskin och gjorde ny morgonjuice.

När så flismaskinen stannades hörde vi fågelkvitter och kunde sätta oss ute på trädäcket med våra b-vitaminer. Varmt idag så det blev kortärmat och hundarna njöt i gräset, +24 i skuggan så vi hade något att glädja oss åt. JR plockade maskrosor och annat ogräs från våra nyplanteringar.

Blir fint här när gräset blivit lite tätare. Massor av ny jord och gräsfrön har JR strött. Vi har tänkt ha en gräsmatta här på denna del av trädgården. Lite mysigt för hundarna att ligga på och fint för oss att titta på när vi dricker vårat morgonkaffe.

Vi har ju stränga restriktioner fram till första december om inget annat meddelas. En timme utomhus och endast 1 km från hemmet. Lapp i fickan när vi är ute och munskydd. Även hemma är det påbjudet. Men vi fuskar då vi endast är två personer och JR använder munskydd utanför grinden. Han hade det även då han hämtade tunnan idag.

Vi har bestämt oss för att det blir ett projekt per person och dag nu. Det gäller att dra ut på sysslorna och sedan får vi ägna oss åt läsning och jag att skriva. Mina julrosor artar sig bra i år också. De har fått en djupare färg då jag behandlat dem med kaffesump.

Inte mycket trafik på George Clemensou idag och det kändes mer som en lördag än fredag. Nu är det väl bara att gilla läget och hålla sig hemma så mycket det går. Friheten var trevlig men så finns det alltid de som förstör och ser till att allt går bakåt.

Ny dag i morgon och ikväll fullmåne. Snart ny månad och detta med halloween blev en pust i luften. Bagerskan hade häxhatt sade JR. Okej, det räcker faktiskt bra med det. Hoppas november går fort och december snart är här med nya fina nyheter.

Åh vilken morgon åh vilken dag

Möter dagen som är den sista innan ännu en Lock down. Ja, ni läser rätt vi har en andra våg av coronaskiten på gång. Det första som slår mig är att vår ändring av kloklippning var rätt. Att sedan JR körde iväg med allt trädavfall dagen innan känns ännu bättre för i morgon fredag stängs säkert dechatteriet. Eller kanske bara har öppet enstaka timmar. För nu blir det som tidigare papper för att färdas någonstans och endast nödvändiga resor medges. Därför gjorde vi nästa beslut och JR körde till Super-U för att proviantera en del. Nu gäller det att endast göra inköp en gång i veckan. Bröd kan vi köpa uppe vid torget. Då kan JR handla utan att behöva trängas.

Nästa kalldusch kom strax efter att jag vaknat och ett terrordåd inträffade i Nice. Bara någon vecka efter att läraren i Paris blivit mördad blir två kvinnor mördade och en kyrkovaktmästare. En kvart efteråt händer ett liknande i Avignon och på konsulatet i Jeddah. Som tur är blev ingen dödad mer än attentatsmannen i Avignon. Hoppas han hamnade i helvetet.

Vi lever just nu med total lockdown då vi kan gå ut en timme per dag utanför tomten och helst ska ha munskydd på oss hemma. Fast det skiter vi i då det bara är vi som rör oss här. Samtidigt råder terrorlagar vilket innebär att, ja jag vet egentligen inte men man kan väl bli haffad när som om man rör sig ute på gatorna. Jag är glad att ha blå ögon och inte ha mörk hy just nu.

Läser sedan att det börjar bli ökad smittspridning i Sverige och nu går tankarna till H som har ett rätt utsatt arbete. JR råder honom att köpa munskydd och hålla avstånd till människor. Mer kan vi inte göra.

Jag ser ivrigt på kumquaten som nu börjar ändra färg från grönt till gult. Snart kan jag kanske tillföra lite av den frukten i vår juice. Vitaminer och antioxidanter är vad vi behöver nu.

Sol idag och +22 har gjort att vi vistats utomhus mest hela dagen. Men nog har det känts konstigt med allt som skett. Jag är glad att inte bo i en större stad eller ha fått uppleva det som hände i Nice. Nu stannar vi hemma allt vad vi kan.

Vi skulle inte men…

Först hade vi tänkt köra till veterinären i Beziers, men så ville JR vänta tills i morgon på torsdag alltså. Var helt ok tyckte jag och så skulle vi komma iväg tidigt på förmiddagen vilket innebar att senast vakna vid 09.30. JR skulle ställa klockan till torsdag morgon.

Allt detta innebar att min hjärna uppfattade det som att vi skulle vakna den tiden idag. Alltså var jag klarvaken halv tio och kunde konstatera att det regnat inatt. Grått och tråkigt väder så här skulle inte bli någon dag ute. Suck, jag väckte JR vid halv elva och gav dagsrapport, varvid han utbrister att vi kanske ska ta veterinären idag istället. När han sedan läser diverse sajter i mobilen och konstaterar att det kan bli lock down ännu en gång, så bestämmer vi oss för att köra idag.

Grått så långt ögat når och vi var lite nervösa att det skulle bli omöjligt att få hundarnas klor klippta idag, men vi kände att vi måste chansa.

JR hade putsat rutorna idag så jag skulle kunna fota medans vi körde. Allt gick bra hela vägen ut ur byn och förbi Cornelihan. När vi kom fram till rondellen vid Intermarche stötte vi på patrull. Vägarbete uppe på ringleden som leder till Beziers och devitation rådde. Ja, vi hade ju inget val utan körde på och hamnade bakom det stora affärcentrumet Polygone. Dit ville vi ju inte utan svängde runt i rondellen.

Vi hade inte mycket aning om var vi var men jag dirigerade och JR litar blint på min instinkt. Jag har en förmåga att komma rätt och visst kom vi till ännu en rondell.

Ja, det stämmer ju att solen hittat fram en del här. Nåväl här snurrade vi bara ett halvt varv enligt min inre gps.

Se på tusan vi hamnade vid rondellen som leder oss till kända trakter. Var det inte det jag visste. Bara ett varv och så var vi på väg till veterinären.

Det var massor av bilar och vart skulle vi ta vägen med en bil som är över åtta meter? Jo vi körde ända fram till dörren till kliniken. Klämde in oss och JR gick in. Som vi befarat var det fullbokat, men stamkunder som vi är fick vi den duktiga tösen i receptionen att klippa klorna på våra två. Den tösen är superduktig och det hela gick nästan på nolltid.

Vi pustade ut och JR backade ut från hela detta inferno. Jag erbjöd mig att gå ut och dirigera men det blev “kan själv”. Endast en gubbe i en skruttig bil verkade ha åsikter om vårat ekipage men JR lade sig på hornet och så drog vi iväg. Jag hade gärna käftat lite på svenska till gubben men kanske bäst att det inte blev så. Efteråt sade JR att han gärna slagit gubben på käften. Fast det hade nog aldrig hänt om jag känner min JR rätt.

Hem gick det utan några mankemang och hundarna var så glada att få gå in i trädgården. Suragubben mittemot oss hade parkerat sin bil på vår sida och jag dirigerade JR så han inte ens kom i närheten av den bilen. Såg att surisen stod i porten och kikade men han fick tji där. Vet ju inte varför han är sur men kanske beror det på att jag hojtat till när deras hund skrikit av rädsla. Jag har en känsla av att han är elak mot hunden. Men som jag alltid tänker så :”karma”.

I morgon ska vi bli hemma och vad vi ska göra då vet vi inte ikväll.

En speciell dag

Idag firar vi vår 18:e bröllopsdag och det låter ju mycket men det känns nästan som igår. Då min chef på Gasell kom in och sade att nu får de verkligen skynda hem. Jag hade ju berättat att vi skulle till rådhuset i Trelleborg och gifta oss. JR körde i ilfart dit och H var ett av våra vittnen samt tog bröllopsfotot. När jag tittar på det så ser jag att tiden faktiskt har haft sin gång. Så unga vi ser ut och smärta i våra kläder.

Arton år av livet som varit mycket händelserikt och som jag aldrig velat vara utan. Från då vi flyttade in i huset på Lodjursvägen. Alla fina hundar som vi fått ha hos oss. H som växt upp hos oss och som vi är oerhört stolta över idag. En ung man som det går bra för och vi inte behöver vara oroliga för.

Ett glas champagne är väl i sin ordning denna dag ansåg JR och kom hem med denna flaska. Eftersom vi just nu inmundigar denna dryck kan jag meddela att den smakar utsökt. Mild och så som man verkligen vill ha en champagne.

Fick även en liten bukett för att fira dagen.

En blek sol idag men hyfsat varmt så vi valde att vara utomhus. Hundarna anser att det är deras rättighet att få vara ute hela dagarna. Jag passade på att sopa trädäcket och JR att ösa singel från udden.

Men kvällarna blir lite kyliga nu och vi brukar gå in innan mörkret sänker sig över byn. En god middag och sedan sover hundarna gott.

Vi siktar på minst arton år till tillsammans. Det är inte endast ringarna som håller ihop oss utan livet vi lever.

Det gick ju bra

Lite trist med att mörkret kommer tidigare men ändå inte så som i Sverige. Ja, jag kan inte låta bli att jämföra då det inte är så länge sedan vi etablerade oss här i södra Frankrike. Nu har vädret varit lite höstlikt ett par dagar och vi sitter inte ute alltför länge om dagarna. Hundarna vill ju vara ute och i natt har det regnat så det lockade inte så mycket när jag bäddade sängen. Brukar göra det då JR cyklar och köper bröd till frukosten. Men sedan ville de ut. Turbo passade på att äta en liten börje=ödla så hon spydde lagom till frukosten. Blev fasta för henne resten av dagen. Ödlor är inte lämplig föda för hundar hur små de än är.

Idag tog vi ner parasollet för i år då den sol som kommer vill vi gärna ha. Hundarna var väldigt intresserade av JR:s sysslor idag då han körde bort allt avfall vi samlat på oss. Vi har ju en återvinningsstation precis utanför byn och Mackan har bra lastkapacitet.

Sista lasset på väg bort. Vår husbil fungerar bra för oss och vi behöver ingen annan bil. Fast det var lite tufft att sälja Madame som vår stora Wrangler hette. Jag hade min lilla SuvEllen som var en tvådörrars och JR hade sin som var fyradörrars. Men vi känner att den tiden är förbi och vi klarar oss med Mackan än så länge. Vem har med sig både toalett och kyl hela tiden?

Vinfältet har skiftat färg och idag tittade vi på när traktorn körde i fältet för att luckra upp jorden. Härligt att se andra jobba.

Här är årets pinnar som ska få ligga och torka tills nästa vinter. Än så länge är de för friska för att elda med. Vi brukar tända en liten brasa varje kväll och det är så mysigt att höra knastret .

Mina kumquatar artar sig väldigt bra. Blir en hel del vitaminer som boostar oss i vinter. Båda buskarna/träden har massor av frukter och nu börjar de även skifta färg då de tillslut blir gula och mogna. Så härligt att öppna köksfönstret och gå ut på trädäcket för att plocka fina frukter.

Tycker att det blev fint med vita garagedörrar och så fick jag fönsterbrädan till dressingroom målad vit . Snyggt och mer passande till huset.

I stort sett har vi haft en väldigt fin dag. Lite sol och blå himmel gjorde allt mycket trevligt. Men nu blir det lite kyligt mot kvällen så vi går in tidigare. Turbo mår mycket bättre efter en dags fasta och har ätit ris med kött till middag. Kuma hängde på där och det verkar som att tabletterna gör susen för han verkar rörligare i lederna nu.

Vad ska vi göra i morgon? Det vete tusan men det ger sig nog.

Då var vi där då

Vintertid och alla klockor är ändrade så vi är i rätt tid. Vädret idag har känts lite höstlikt men det är helt ok. Idag har vi ägnat våra golv ett viss intresse och då våra ryggar protesterar en del har vi tagit det väldigt lugnt. Jag satte mig ute med hundarna då JR körde snabeldraken som Kuma verkligen avskyr. Men först körde han lillteslan upp till torget som ju har marknad på söndagarna. Idag var den ännu större än sist så det var riktigt roligt.

Musslor och grönsaker i långa rader. Vi köpte endast baguette till vår frukost. Solen blev lite blekare när dagen fortsatte. Efter att vi klarat av golven orkade vi inte göra så mycket mer. Hundarna var trötta och ville också gå in och sova.

Därför har vi tillbringat resten av förkvällen inomhus. Det blir ju mörkt tidigare nu när klockan vridits tillbaka. När jag stod i duschen idag trodde jag att JR skulle få spel på micron. Det lät blipp blipp massor av gånger och så några väl valda svärord. Klockan på micron är riktigt djävlig att ställa om. Likadant var det med vår förra micro i Sverige. Men fan den som ger sig sade JR och tillslut besegrade han den.

Idag är det min pappas namnsdag tillika FN-dagen. Jag skickar en tanke till honom och hoppas att han kom dit han trodde. Han var ju stensäker på att det skulle bli bra och han hade varit där och hälsat på. Men han ville aldrig berätta för mig om det, du får se sedan sade han. Vi ses där då!!

JR drömde att vi fått tillbaka 248000 kronor på skatten så det ser jag fram mot. Men jag sparar min pension till poolen och lite annat som vi planerar. Utegångsförbud från klockan 21.00 till 06.00 råder hos oss nu och det är inget som hindrar vårat liv. Munskydd har vi blivit vana vid så det åker på så fort vi går ur bilen. Idag blev det fyllda tomater till lunch och ikväll kör vi korv med bröd. JR har hittat så goda frankfurterkorv och det ser jag fram mot.

Ja, då siktar vi mot sista måndagen i oktober då.

Dags för vintertid

Kanske sista gången vi skruvar tillbaka klockorna en timme. Nu hoppas jag ju på ständig vintertid då min hjärna och kropp passar bäst till det, men jag böjer mig för det som blir bestämt. Som pensionär kan vi ju anpassa oss till vad det nu än blir i framtiden. Jag sover ca 7,5 timmar per natt och vaknar av mig själv oftast. Fast igår morse vaknade jag av en djäkla smäll och efter ett tag sirener. Idag tänkte JR hämta ut lite kontanter vid bankomaten och si där, den var sprängd. Jag fick förklaringen till smällen och sirenerna. Troligtvis försöker tjuvar passa på då det nu råder utegångsförbud om nätterna här. Hoppas det var en färgpatron i automaten så de inte fick med sig en enda sedel de kan använda.

Med denna galopperande coronan passar jag på att boosta oss med massor av c-vitaminer. Pressade en hel kanna idag för kommande vecka. Apelsiner och clementiner som JR köpt idag. Han körde en storhandling och nu planerar vi för kommande inköp. Inte åka för ofta och baguetter kan vi köpa vid torget där det finns ett bageri och inte lika mycket folk som vid Super-U.

Varmt idag och Kuma tog tillfället i akt och sov ute på gräsmattan. JR klippte resten av alla kvistar som han sågat ner från trädet igår. Min rygg sade att jag skulle ta det lugnt och då blev det vippling för min del. Körde faktiskt en maskin tvätt som fick torka ute och höll på att storkna då jag skulle hänga upp allt. Sedan tog jag ledigt resten av dagen och JR kämpade på. En välbehövlig vila får han nu innan vi ska äta.

Mina julrosor artar sig och nu är det många knoppar som ska slå ut. Jag strör kaffesump och färgen börjar bli väldigt fin på blommorna. Att det inte syns så bra kan ni skylla på fotografen som ju är jag. Men som jag resonerar så är perfekt inte alltid vackrast. Desutom fotoshoppar jag sällan i mina bilder. Naturligt är bäst och ärligast tycker jag.

Jag blev glad då det ser ut som att lavendeln börjat blomma igen. Novemberlavendel är väl rätt fint eller hur? De doftar gudomligt ska jag väl tillägga. Ni ser väl de små fina blå blommorna eller de kanske är mer lila om man tittar närmare.

Vi har en granne längre upp på gatan som JR idag pratat med. Eller gestikulerat med ska jag nog snarare säga. Men i vilket fall så är han byggare och har en pool på sin tomt och nu ska vi få en offert från honom. Han kommer och tittar efter helgen. Vi närmar oss poolstadiet äntligen och känner oss bekväma med att han redan har byggt en pool och kan detta. Jag ser fram mot att få göra lite vattengympa i trädgården till sommaren.

I övrigt så har jag som sagt vipplat och min rygg säger att nu får du banne mig ta det lugnt. Det ska vi göra i morgon och ta en sovmorgon som heter duga.

Arborister i farten

Inte för att vi är specialister på att klippa träd men vi tittar på grannarna här och det finns ett träd som man absolut ska klippa ned varje år på hösten. Nu inväntade vi gynnsamt väder för vårat trädarbete. Vi verkar vara sist i kvarteret men förra året var fimpan sist.

Vårat objekt helt ovetande om det öde som väntar. Ett bra solskydd och fåglarna har tyckt om att härbergera i det. Men man måste sköta om sina träd och sin trädgård. JR satte igång med att såga och jag klippte ned bladen och småpinnarna. Då uppenbarade sig ett svart moln och plötsligt kom det en rejäl regnskur. Bara att gå in och vänta en stund.

Men efter regn kommer solsken och med det värme. Men vi kämpade på och nu skulle alla grenar sågas. Jag har väl lyckats klippa ner hälften av allt och vi har nog tre säckar fulla.

Min kropp skriker att nu får det vara slut på dessa dumheter och mitt förnuft säger att absolut. Färdigklippt för denna kvinna är det. I morgon får JR klippa resten för jag ska vippla i lugn och ro. Hundarna tyckte i allafall om att få vara ute hela dagen… nästan.

Nyfriserat mullbärsträd och vi känner oss väldigt duktiga. Nu ska det få vintervila tills i vår då det säkert kommer att explodera precis som i år. Denna gång var inte JR så nervös att vi dödat trädet för nu vet han att det kommer tillbaka som fågeln fenix. Hoppas bara min kropp också gör det inom en snar framtid.

Utsikten mot vinfältet har förändrats och himlen var redigt upprörd men efter regnskuren hade vi mest sol. Jag torkade av bordet från all Saharasand som kommit och idag var regnet rent för det kom från bergen.

Fyllda tomater blir dagens middag och det har blivit något av min favoriträtt. Jag älskar tomater. Vi har kommit överens om att köpa en riktig sax för trädklippning nästa år.

En liten tur idag

Regn på morgonen och en åskknall som fick Turbo att flyga upp till mig i sängen. Nåväl vi hade ingen brådska utan tog det lugnt när vi väl steg upp. Kuma verkar bra i magen då han sovit som en stock hela natten. Ris gör susen till upprörda magar. Jag har haft allehanda konstiga drömmar och vaknat titt som tätt. Men förkylningen verkar ha planat ut.

Dimmigt värre uppe bland bergen. Verkar regna där borta också. Mot Beziers och Jardin. De hade inte de tabletter för stela leder så jag insisterade på att vi skulle köra till Portiragnac och pharmacia där. Ett bra beslut för där fick vi tag i rätt tabletter till Kuma. En månads dos och nu hoppas vi att hans leder ska må bra av det.

Vi bestämde oss för att köra en ny väg hem efter att ha varit på pharmacian. Här är flaggorna på halv stång för att hedra den lärare som blev halshuggen för ett par dagar sedan. Landet sörjer en medborgare som endast utförde sitt arbete med att undervisa och säkert ville försöka göra skillnad. Fransmännen värnar om åsiktsfriheten och de som försöker vanhedra det ska få sitt straff.

Vi hade hamnat i de gamla delarna av Beziers och det var ju bara för oss att köra på.

Gamla staden rakt upp, nehej tack det funderar vi inte ens på. Där borta kommer en mötande bil och gissa vad vi hade behövt göra då?

Inte en tanke på att svänga till vänster där kan jag försäkra.

Framåt kamrater sade jag som agerade gps idag. Lennart fick vila för han hade nog fört oss till helt galna ställen. Men JR litade på mig som dirigerade på instinkt.

Därför fick vi se denna helt underbara muralmålning. Den föreställer slussarna som går genom Beziers. Till höger är slottet och nu är vi verkligen i gamla kvarter.

Ganska pampig bild om jag får säga så. Palatset i Beziers där fler hundra katarer dödades av fransmännen. Vackert och så säger JR att La romance har reklam på denna gata. Jaha, ja här är de gamla kvarteren som vi ville undvika.

Sockerrondellen förde oss ut från staden. Vi har ett likadant sockerpaket hemma. Nu tog vi vägen mot Thezan och hem.

Älskar dessa fina alléer och ju närmare vi kom hem lättade molnen. Vi bor bäst enligt min åsikt. Men det är alltid roligt att se nya platser.

I morgon ska vi kapa trädet.