Mot mörkare tider

Vår dag börjar alltid med:

Kaffe och det ska vara svart utan socker eller andra konstigheter. Jag har aldrig förstått mig på dessa latte mm som tydligen blivit så populära. Espresso tycker jag om men vill gärna ha dubbel då jag ofta tycker att en enkel är för liten. JR är inte heller förtjust i att blaska i mjölk i sitt kaffe och vill gärna dricka i stora baljor, precis som fransmännen.Eftersom vi är så petiga med styrkan i vårat kaffe köper vi rostade hela bönor och mal kaffet själva innan vi brygger det. Te dricker vi inte överhuvudtaget varmt. Jag dricker isté som är gott och gärna då med persikosmak. Men inte till frukost utan som ett glas när jag tecknar eller läser något.

Morgonen idag såg ut att bli molnig utan sol och jag förberedde mig på att få hänga lakanen som jag tvättade inomhus i dressingroom med avfuktaren på. Men molnen skingrades och solen tittade fram så smått. Lakanen fick torka ute som de brukar göra när solen är framme. JR fortsatte att klippa mullbärsträdet och nu ser det fruktansvärt rumphugget ut och lite sorgset tycker jag. Snart ska det stå där stoiskt och kalt i några månader tills det vilat klart och så plötsligt ser man små gröna skott. Då gör mitt hjärta ett par skutt av glädje för då är våren på väg.

Därför vill jag gärna ha andra växter i min trädgård som är gröna hela året. Lite som att lura mig själv att det inte är höst eller vinter. Fast det är inte så svårt eftersom det i stort sett aldrig snöar. Fast vissa år har det faktiskt gjort det, även om det aldrig ligger kvar längre än högst en timme. Ja ja jag kommer säkert uthärda även denna vinter. Vi pratade med en bybo idag som också har en husbil och de kör alltid till Teneriffa eller Marocko under vinterns tre månader. De är fransmän och tycker som många här nere att det är för kallt här i Frankrike då.

Söndagen blev en lugn dag

Många konstiga ontar dyker upp hos mig så fort det närmar sig +20 om dagarna och nätterna blir tio grader kallare. Främst är det mitt ben med titanskruvar och skenor som gör att benet blir alldeles kallt. Min gåstil blir haltande och plötsligt känner jag mig som den gamla människa jag är. Jag tycker inte om det faktum att alla dessa ontar ska påminna mig om att jag närmar mig slutet på resan här på jorden. Vi vet både JR och jag men vi pratar sällan om det nu under dessa mörka månader. Det är lättare att prata om det på sommaren när ontarna inte är så närvarande. Jag dras inte med höstdepression som tur är och har aldrig gjort det. Men känner ändå att det är bättre att lära av historien , men att se framåt och leva så.

Nu är tiden inne för att proppa sig full med vitaminer och alla nyttigheter man kan komma åt. Men det är också viktigt att äta gott, dricka gott och ta hand om sig själv på bästa sätt. Jag har alltid ansett att det är man själv som vet bäst vad man behöver och pekpinnar ska brytas itu.

Kanske blir jag lite dämpad av kylan som ju inte är det vad nordbor anser vara kyla, men efter sex år här nere har jag absorberat klimatet, men jag tänker inte ta på mig täckjacka och stövlar denna vinter heller.

Det är dags nu

Igår när JR var och handlade skulle jag trampa mina kilometrar och satte mig ute med cykeln. JR hade förvarnat att det var gubbar i grannens träd så jag var väl medveten om att ha ögon på mig. Men jag hann inte mer än sätta mig när ett öronbedövande dån kom från grannen som hade sin musikanläggning på fruktansvärd hög volym. Mycket irriterande tycker jag då jag brukar lyssna på min ljudbok under tiden som jag trampar. Det var inte någon möjlighet för mig att höra ett enda ord. Men jag har vapen. Vet ni om att en säckpipsorkester kan överrösta nästan vad som helst och även då man spelar upp musiken på en mobil. Det är verkligen bra ljud i mobilerna nuförtiden. Jag behövde inte ens ha på högsta volymen för att överrösta dånet från grannen. Det var sonen i huset som tafsat på volymknappen Jag älskar säckpipa och har spelat det i Göteborg så jah njöt när jag cyklade. Gubbarna i träden blev snabbt klara och när Madame B kom hem tystnade musiken tvärt.

Undrar varför gubbarna klippte så slarvigt i år, gillar de inte säckpipsmusik måntro? Det jag spelade upp var ju ändå från Edinburgh tatoo och det var så bra.

Vi har dragit på det så länge vi kunnat eftersom det blir så tomt när mullbärsträdet är klippt. Men det är dags nu och JR satte igång idag. Det får ta några dagar för vi har gott om tid och JR ska inte ha ont i sin rygg efter detta jobb.

Därför kunde vi sitta en stund ute i solen och läppja på var sin eftermiddags drink. Jag tog ett glas rosé och JR en whisky. Sedan njöt vi av vädret och lugnet som vi normalt har på våran gata,

Blev klar med en teckning ikväll och tyvärr tog jag bort det från blocket innan jag fotade så det krullade sig lite i övre kanterna. Detta är min första väderkvarn som jag tecknat och det som verkade så svårt när jag började blev helt okej, tycker jag själv.

Höstlov här i Frankrike

Alla skolbarn får två veckors ledighet nu i oktober och det är nog välbehövligt och viktigt för de som bor på vingårdar. Tror att i Sverige har barnen ledigt först i november nuförtiden, vilket inte vi hade när jag var liten. Men nog behöver man ett uppehåll när mörkret börjar komma tidigare om dagarna. Vi känner av det endast då det blir kyligare att sitta ute om kvällarna och det blir mörkt tidigare. Snart kommer vi att börja tända en brasa i spisen för att få det riktigt mysigt.

Idag har JR sett till att vi har välfyllda skåp med mat och det känns alltid så bra. Han var samtidigt till pharmacie och tog influensa- och covidvaccinet för denna säsong. Jag ska ta mina nästa vecka då Turbo ska till veterinären för att kolla upp knölen hon har i kinden. De båda ställen ligger i samma hus så det passar bra.

Jag fotade krukorna som jag planterade igår.

Här är två av dem som står på baksidan av huset. Nu står de på en provisorisk bänk, men JR ska bygga ett skydd över rören bakom dem och samtidigt får jag en fin låååång bänk till fler växter och prylar. Han provade med att täcka över rören med ett slags mjuk matta men småfåglarna är så förtjusta i den att de naggar sönder den, Något som verkar rätt vanligt. Men han vill skydda rören mot solen så nu får jag min efterlängtade bänk. Ska kanske tacka pippisarna för det.

Krukan i mitten är min nyplanterade växt och jag tänker plantera de andra två också. Popcorngräset klarar inte vintern tror jag och det andra gräset håller på att dö. Så det blir att plantera mera.

Det är mycket nu

Idag var det dags för Lino att få sina klor klippta och jag tvättade hans öron innan JR och han åkte iväg. Turbo har varit lite hängig efter sitt löp, men idag verkar hon ha kommit till ro igen. Jag tror att hon har haft lite flytningar som nu upphört efter att hon druckit massor av vatten och kissat. Jag blir så orolig när tösen inte kan vila. Men JR har bokat en tid för henne till nästa vecka. Hon har en böld i kinden som inte verkar bekymra henne men jag vill få den undersökt och om möjligt ta bort den.

Vi har en del dålig erfarenhet av äldre hundar och bölder som uppstår. Men jag försöker att inte tänka för mycket på Turbos. Vi får se vad veterinären säger nästa vecka.

Vi har letat som bara den efter tänger här nere men inte hittat någon i en enda affär. Den vi hade gick sönder efter flitig användning. Idag kom de jag köpte på amazon. JR tror att de blir perfekta att använda vid sin matlagning. Jag tycker att de är riktigt snygga och miljövänliga dessutom.

Idag tog jag mig tid att plantera och så jag njuter av att göra det. Jag tycker om att påta i trädgården när det inte är något tungt arbete. Nu vill jag köpa fler växter till de andra krukorna och hoppas att vi kommer iväg nästa vecka. Min planteringshjärna har vaknat igen och nu är det rätt tid att syssla med trädgården.

Bilder från vår rekognosering igår

När vi är ute och åker brukar jag ta foton hej vilt och ibland blir det riktiga överraskningar när jag laddar upp dem på datorn. En hel del helt misslyckade blir det ju också eftersom jag fotar under tiden vi åker och inte kan rikta fokus ordentligt. Men det är riktigt roligt och spännande att titta på dem sedan. Ett måste är att JR tvättat rutorna innan vi kör. Fast det är han riktigt duktig på och jag behöver sällan påminna honom om det.

Tror vi hade kommit till vår allé med foton i gårdagens inlägg och byn efter är Cornelihan som har en vacker kyrka som tornar upp sig högst upp i byn. Byarna här i Frankrike är ofta byggda på en kulle med kyrkan/slottet eller borgen högst upp och husen som ett pärlband nedanför. Alla nyare hus som vårat är byggda allra längst ned. Vårat hus är byggt 1970 så det är inget pittoreskt renoveringsobjekt. Men vi ville ha ett hus som vi skulle bo permanent i och bara kunde flytta in i.

Byn vi skulle till heter Bouyan-sur-Libron och redan vid infarten till den såg vi denna fina rondell och resten av byn var så fin.

Tror att allt beror på den Maire som styr i byn hur dekorerad den är. Vi blev nästan lite avundsjuka hur fint det var i planteringar och rondeller. Vår by är inte alls lika mycket pyntad, men vi har ju våra fina muralmålningar i centrum av byn. Nu var vi inte i direkta centrum av denna by så jag kan inte säga om det finns målningar här också.

Vid ett tillfälle vände vi husbilen då vi svängt fel och jag fick syn på dessa vackra blommor. Jag har ingen aning om vad de heter men de är verkligen något jag skulle vilja ha i min trädgård. Vi parkerade bakom hörnet och JR gick ut och pratade med två äldre damer för att fråga om vägen. Av någon anledning frågar han alltid om vederbörande pratar engelska, vilket inte så många vill göra, och dessa två damer sade:”vad är det”? Ha ha där fick han minsann. Nåväl han fick prata franska med dem och naturligtvis fick han reda på rätt väg till kliniken.

Vinfälten har börjat skifta färg nu och det är verkligen vackert. Allt från gula och olika röda nyanser lyser de av.

Hösten är här och den är lång. Hittills har den varit mild men jag har sett att det är vindar på väg så dagarna ute på trädäcket kommer att bli kortare.

Hoppas ni tyckt om att följa med på vår lilla tur. Jag har köpt tre växter till mina krukor och i morgon ska de planteras om.

Rekognosering

Idag hade vi bestämt oss för att köra en sväng och titta om det går bra att parkera Mackan vid dermatologen som JR har tid hos i november. En bra förevändning för att komma ut lite och så ville jag shoppa på Jaia.

Hm ett växelflak hade hamnat utanför vårat hus och hindrade oss från att bara köra ut, men JR är duktig på att ratta så vi kom iväg utan så mycket jox.

Där borta ser vi de som ställt växelflaket hos oss. McScott håller på med något bygge hos sig och det var så att de tyckte att var gata passade bra De får de väl göra tycker vi.

Vår tur var lyckad och vi hittade en bra parkering till Mackan i den fina byn som jag tänkte visa lite bilder på i morgondagens inlägg. Efteråt körde vi som planerat till Jaia och nu har jag lite jobb till i morgon. Så det blir lite foton på växterna när jag planterat dem i krukorna.

Händer mer i världen än här hemma

Idag har vi sanerat oss själva och JR tvättat Mackan. Oj, det var ju inte en särskilt spännande dag, men jag hade kanske kunnat brodera ut detta med duschen och rengöringen av Mackan, men varför ska jag försköna en vardaglig syssla? Att jag reagerar såhär beror på att allt som oftast läser jag i bloggar hur intressanta och perfekta liv de har. Men så finns det de som verkligen inte förskönar sin vardag. Allt behöver inte vara så flaschigt och tjusigt eftersom livet inte är det.

De senaste dagarna har jag mått lite kymigt, ont i halsen och lederna. Vet inte om det är en baskilusk eller något virus som drabbat mig. Men det går säkert över snart. Positivt är att jag inte haft eller har någon feber. Nu ska vi till pharmacie och ta våra influensasprutor om någon vecka och här får vi det gratis. Men denna vecka ska Lino få sig en dusch och sedan ska klorna klippas på torsdag.

Än så länge vet inte Lino om vad som väntar honom senare denna vecka. Men han är så lätt att hantera så det blir säkert inte något problem. Men i morgon ska vi ut och köra en sväng och naturligtvis ska jag få shoppa på Jaia. JR har en tid hos en dermatolog senare och vi tänkte köra dit och se hur det är med parkering där. Vi har ju ett rätt långt fordon så det är inte bara att parkera hur som helst. Ska ta kameran med mig.

Lite kludd från mig som jag brukar göra när jag väntar på att middagen ska bli klar. Jag blev klar med en teckning idag men är inte riktigt nöjd med den så jag får se om den får vara med i bloggen.

Huset klart för ny vecka

Nu luktar det gott överallt och vi känner oss nöjda med att ha gjort rent golven. Min savon noir såpa luktar så gott och golven blir så rena utan en massa gnuggande. Det tackar min högra axel för då den har en tendens att börja värka när jag anstränger den för mycket.

Men vi har två individer som verkligen menar att är det söndag då ska man vila. Så vi satte oss ner en stund innan det var dags för deras middag. Eftersom vi hade tagit sovmorgon så blev stunden ute på trädäcket inte så lång. Solen börjar sjunka strax efter sju och då blir det lite kyligt.

Därför drog vi oss inomhus och jag tecknade under tiden JR lagade middag. Kyckling i dragon med smashed potatis smakade verkligen gott. Det bästa är att det blev potatis kvar tills i morgon så då behöver JR bara steka upp några choritzokorvar till det.

Jag fick faktiskt beröm av min fransklärare att jag har blivit duktig på att prata nu. Jag blev löjligt glad. Vid sådana tillfällen är man en skolflicka igen Fast beröm blir man kanske aldrig mätt på? Nåväl, det går framåt med studierna.

En vilsam lördag

Vi sov länge allihop idag och jag blev inte väckt av någonting eller någon. Så underbart skönt efter flera morgnar med hundar som absolut ville ut och föra saker som vi inte ville att de skulle göra. Utvilad är nog det ord jag vill benämna mitt tillstånd idag. Solen har värmt så skönt och JR har vattnat en del växter ikväll.

Vi har planer på hur vi ska göra i trädgården och även inomhus. Det är ju så att vi alltid jobbar med stora drag först för att sedan gå in på detaljerna. De stora dragen har vi redan gjort så nu ritar vi detaljer i våra huvuden. Den här delen av vårat liv tillsammans älskar jag. Vi gjorde precis samma sak i vårat hus i skåne. Efter arton år var vi väldigt mycket klara med huset och det var dags att börja om kände vi. Då hade vi gjort om båda badrummen två gånger. Men resten ville vi inte ändra på så att flytta var vår lösning. Nu har vi ett nytt hus och ja det får ta hur många år som helst tills vi är klara.

Den som läser mina inlägg kommer att få följa med vad som händer eller inte händer här på udden i vår lilla by i södra Frankrike.