Nästa fråga är vad gjorde de med dem?
månadsarkiv: juli 2012
En tragedi trots pengar
Just nu kan man läsa i tidningar om Eva Rausing som hittades död i familjens bostad i London. Detta par hade allt och ändå ägnade de sig åt droger och det blev den enes död. Hans Rausing är intagen på sjukhus för att avgiftas och för mental vård. En mångmiljardär som irrar runt i bil på Londons gator medan hans fru ligger död i sitt sovrum. Många är nog de som avundas deras rikedom och är förundrade över det som hänt. De har varit beroende under många år och möttes på ett behandlingshem. Trots fyra barn och möjligheter till ett liv många drömmer om, var det drogerna de längtade efter.
Det är tragiskt att läsa om dem och hade de inte varit Rausing så hade vi kanske bara fått en liten artikel och sedan hade allt varit tyst. Så det kanske kan föra med sig något gott i slutänden. Många familjer dukar under av droger och barnen blir lidande. Vem som helst som börjar med t ex hasch kan bli beroende och fortsätta med tyngre narkotika. Har man sedan enorma mängder pengar slipper man stjäla till sitt beroende och kan hålla på längre tid än om man hamnar hos polisen.
Som anhörig till en drogmissbrukare måste man inse vad som händer och får man inte ingripa, måste man se till att någon annan gör det.
Sommaren är kort
Så verkar det vara just nu. För det känns mer som en tidig höst ute. Värmen varade några korta dagar och sedan kom regnperioden.
Det är kanske så våra sommrar kommer att vara framöver.
Lite trist då man längtat efter värmen och solen.
När man som jag inte gillar charterresor blir man rätt besviken. Men man får väl anpassa sig och gilla läget.
Förhoppningsvis blir det en varm sensommar i alla fall.
Google earth
Idag har jag roat mig med att åka tillbaka till mina barndomsstäder med google earth. Jag har gått på de gator jag en gång gick som ung student och som barn i det lilla samhället jag bodde i. Stigar där jag trampat som barn och lekt vid den å som rinner genom samhället. Tittat på den skola jag gick i och även nyfiket sett hur det växt sedan jag bodde där. Min ungdomsstad Västerås är sig lik i vissa avseenden och väldigt olik i andra. Men jag känner ändå igen mig och kunde hitta de olika ställen jag bott på. Tack vare google earth kan jag åka tillbaka till de platser jag en gång levt på.
Jag var även in på väldigt okända platser och även Syrien. Jag ville se det land där så många dör i just nu och Homs som ser väldigt slitet ut just nu. Man får en helt ny bild av världen och detta är jag tacksam för. Från semesterplatser jag varit på till ställen och länder jag bara läst om. Ibland blir man faktiskt glad att utvecklingen gått framåt och att det går att sitta i min lilla by och se länder på andra sidan jordklotet.
Jag rekommenderar en tur då och då för att se vad världen har att erbjuda. Därför har jag heller ingen större förståelse för de som inte vet hur vårt eget land ser ut, eller ens tittat i detta program. Man behöver inte kasta ut en massa pengar när man kanske inte har råd. Ta en timme och res utanför den egna stadsgränsen. Nu har jag bestämt att ge en sådan resa till min far som är 87 år gammal. Han orkar inte åka långa sträckor, men med detta program ska han få resa hem till sin barndoms trakter. Jag ska visa honom hans barndomshus och skolan där han en gång gick i. Tror han kommer bli väldigt glad och lever på det i många månader. Sedan kan han få resa dit igen precis när han vill.
”DC SHOES: KEN BLOCK’S GYMKHANA FIVE: ULTIMATE URBAN PLAYGROUND; SAN FRANCISCO”
Ännu en stor musiker har gått bort
John Lord en gigant har dött vid 71 års ålder. Han var en grundare av Deep Purple som är ett av de bästa banden som funnits. Så tycker jag i alla fall. Jag kommer aldrig att glömma när hela originalbandet spelade på Heden i Göteborg. Det var magiskt och jag stod nästan längst fram och bara njöt av musiken. John Lord spelade som en gud och var helt otrolig. Vilket ös. Richie Blackmore var fortfarande med på turnèn och de spelade alla klassiker som man växt upp med. Sedan 1968 när de startade har jag gillat bandet, trots att jag egentligen är en discotjej och inte någon hårdrocksfantast. Men de blandade in klassisk musik i hårdrocken, precis som Queen gjorde senare och just det tilltalade mig.
Senare under samma höst såg jag Deep Purple i Globen och då hade Joe Satriano ersatt Blackmoore. Visst var det en bra konsert och Satriano en gudomlig gitarrist, men den riktiga magin fick man bara då Lord körde sina solon på orgeln. Han var hela behållningen på den spelningen och publiken var i exstas när han spelade. Den vithårige mannen med hästsvans som gav allt på scenen.
Jag kommer att sakna mannen som var en av upphovsmännen till Smoke on the water. Idag ska jag spela den hemma till hans ära.
Har beslutsångest
Ska jag byta min fina sony/ericsson experia till en samsung galaxy 3? Har tittat på den hela dagen och visst den har massor som min gamla trogna inte har.
Men behöver jag allt detta? När jag väl skaffat den så känner jag väl så, men just nu är jag rätt nöjd med den jag har.
Får väl grunna lite mer på detta. Hm hm.
Man ska väl gå vidare i utvecklingen och jag har bytt mobil tidigare. Men jag har alltid samma ångest varje gång. Det känns som att jag sviker en god vän.
Knäppt eller hur?
Jag är mycket nöjd med den jag har, men känner att man måste utvecklas. Det blir nog en galaxy vad det lider. Till hösten kanske.
Borde kanske köpa en lott
Det har regnat lite till och från idag, så när det var sol ett tag passade jag på. Har varit ute i över en timme med hundarna och rastat dem.
Inga mörka moln så långt ögat kunde se.
Vi kom in för ungefär en kvart sen. Då öppnade himlen sig och regnet vräkte ned. Jag hade öppnat till trädgården så hundarna kunde vara ute. Vid ljudet av regnet tittade jag efter Nellie som ligger inne hos mig. Rusade mot sovrummet och där låg Unkas.
Alltså ingen hund ute i regnet och jag kunde pusta ut.
Sällan man har sådan tur, så jag skulle kanske köpa en lott.
”Indian Pole Gymnastics / The Topmost Mallakhamb Players Vol.5”
Ny vecka och nya tag
Höll på att sätta kaffet i halsen när datan inte ville starta idag. Något galet hade hänt när jag stängde ned den igår och nu fick jag upp en ruta som sade att den inte gick att starta. Skit, tänkte jag. Nu har jag fått något virus eller liknande i systemet. Vilken fasa och när nästa ruta kom upp att den ville reparera datan så tryckte jag naturligtvis på ok. Efter som jag tyckte en oändlighet såg jag den vanliga bilden och kunde logga in. Felet var åtagärdat och jag pustade ut. Som vanligt tittade jag i mailboxen för företaget, som var tom och efter det blev jag väldigt lugn.
Jag tog upp mitt virusprogram som lyste väldigt rött. Det var bara att uppdatera filerna och det gick utan problem. Nu säger programmet att jag scannade sist i juni och det är inte sant eftersom jag gjorde det igår. Men det är ingen fara för nu har jag uppdaterat virusskyddet och datan är skyddad. Ska scanna senare idag.
Dags för att öppna programmet för företaget och där blev det stopp. Letade fram koderna för det och installerade om det också. Länken hade jag som tur var sparat ifall detta skulle hända. Det fungerade och när jag klickade på ikonen så kunde jag bara logga in. Allt fungerar igen.
Tänk, vilken känsla man får när något sådant sker. Tusen tankar rusar i huvudet och man är livrädd att allt kraschat. Man läser ju alla skräckhistorier i tidningarna om hur datan tagits över av hackers och konstiga program. Nu har jag ju en hårddisk och sista gången jag gjorde en backup var i juni så nu är det dags att göra en ny. När man arbetar med dataprogram är det viktig att göra backup för att inget ska försvinna. Så efter detta inlägg ska jag göra det.
