Dags för lite inköp idag

Jag hade lite önskemål om inköp och JR ville ha ett draperi till i sitt badrum. Vi stängde grindarna efter att ha ätit en god frukost och duschat.

Låste grindarna och Turbo var väldigt nöjd med att få följa med. Hon älskar att åka husbil.

Molnen hänger tunga över bergen och vi styr mot Beziers för vårat första inköp.

Tunga moln när vi stannade vid Castorama för inköp av nytt draperi. JR gick in och jag satt ute i bilen med hundarna. Vi undviker oftast att lämna hundarna ensamma i bilen. Inte för att de kivas eller ställer till bus utan för att de är tryggare när någon av oss är kvar.

Här på Castorama har de ordnat en parkering där beställda varor kan hämtas. Allt coronasäkert. Turbo älskar att titta på allt som händer på denna parkering. Många ler när de ser henne sitta där på förarasätet.

Vi hade även ett ärende till vårat vanliga potteri då vår stentavla ramlat ner från väggen och gått i många bitar. Det har blåst en del det senaste dygnet och tyvärr hade en skruv skavt sönder en upphängning. Lite tråkigt men vi tänkte att förra året hade de rea på potteriet vid denna tid och mycket riktigt hade de rea. Vi gick runt en stund men valde en bra stentavla. Kändes bra är vi körde därifrån eftersom det blev väldigt billigt med reapriset.

Sedan körde vi hemåt för jag hade vissa önskemål om inköp hos vår Super-U. Så vi svepte förbi alla affärer för de var vi inte intresserade av idag.

Mot Sherwoodskogen som JR brukar säga. Den byn till höger är inte vår utan den ligger lite lägre ned bland vinfälten till vänster. Vid Orb-dalen som den heter. Men det är en vacker syn när man kör hemåt.

Inget är photoshoppat utan det är såhär det ser ut på vår väg hemåt. Just idag hängde molnen tungt över bergen där Centralmassivet börjar.

Jag blev för övrigt nöjd med mina inköp och att det fanns fyllda tomater som vi ska äta till middag ikväll.

Kyliga vindar men ingen frost

JR klagade på vinden idag och även på brödet. Han börjar bli fransos när brödet inte är till belåtenhet. Vi börjar bli vana med gott bröd och minsta fel märks direkt av min brödköpare. Men jag håller med och bättre har vi ätit. Jag lade lite plåster på såret och gjorde goda bröd till lunchen. Fast JR har varit på ett lite oggigt humör hela dagen. Tror kylan som varit har orsakat detta. Många ontar ploppar fram när det är kallt. Så ikväll blir det en brasa i spisen.

Det finns ju de som har det värre. Ingen bra bild på tvn till exempel. Bara att klättra upp och försöka göra något åt det hur kallt det än blåser. Tror att det är många som fortfarande använder vanlig antenn här i byn. Vi gör ju inte det och har aldrig problem.

JR körde en ryktning på Turbo idag med och sedan ett varv med snabeldraken. Bara att bita ihop och uthärda denna fällning. Tänker tillbaka då vi 2019 körde ner hit och hur det vällde ut pälshår när vi öppnade dörren till husbilen. Då utvecklade jag min teknik med att använda tofflorna att rulla ihop pälsen på golvet. Gick utmärkt då vi har matta på golvet där, men här i huset fungerar det inte.

Nu ska det bli varmare på nätterna och dagarna så vi ser framåt med tillförsikt. I morgon ska det bli en kort sväng till Beziers för en del inköp och jag behöver handla på Super-U här i byn. JR håller på att uppdatera sin toalett med allehanda saker. Något jag faktiskt tjatat om ett tag nu. Det är ju vår enda toalett med dörr och även då vår gästtoalett så den bör se trevlig ut. En handukstork, draperier framför gaspannan och en skjutdörr är planerade.

Snart, snart kan vi ha dörren öppen till trädgården hela dagarna.

En liten tur idag

Regn på morgonen och en åskknall som fick Turbo att flyga upp till mig i sängen. Nåväl vi hade ingen brådska utan tog det lugnt när vi väl steg upp. Kuma verkar bra i magen då han sovit som en stock hela natten. Ris gör susen till upprörda magar. Jag har haft allehanda konstiga drömmar och vaknat titt som tätt. Men förkylningen verkar ha planat ut.

Dimmigt värre uppe bland bergen. Verkar regna där borta också. Mot Beziers och Jardin. De hade inte de tabletter för stela leder så jag insisterade på att vi skulle köra till Portiragnac och pharmacia där. Ett bra beslut för där fick vi tag i rätt tabletter till Kuma. En månads dos och nu hoppas vi att hans leder ska må bra av det.

Vi bestämde oss för att köra en ny väg hem efter att ha varit på pharmacian. Här är flaggorna på halv stång för att hedra den lärare som blev halshuggen för ett par dagar sedan. Landet sörjer en medborgare som endast utförde sitt arbete med att undervisa och säkert ville försöka göra skillnad. Fransmännen värnar om åsiktsfriheten och de som försöker vanhedra det ska få sitt straff.

Vi hade hamnat i de gamla delarna av Beziers och det var ju bara för oss att köra på.

Gamla staden rakt upp, nehej tack det funderar vi inte ens på. Där borta kommer en mötande bil och gissa vad vi hade behövt göra då?

Inte en tanke på att svänga till vänster där kan jag försäkra.

Framåt kamrater sade jag som agerade gps idag. Lennart fick vila för han hade nog fört oss till helt galna ställen. Men JR litade på mig som dirigerade på instinkt.

Därför fick vi se denna helt underbara muralmålning. Den föreställer slussarna som går genom Beziers. Till höger är slottet och nu är vi verkligen i gamla kvarter.

Ganska pampig bild om jag får säga så. Palatset i Beziers där fler hundra katarer dödades av fransmännen. Vackert och så säger JR att La romance har reklam på denna gata. Jaha, ja här är de gamla kvarteren som vi ville undvika.

Sockerrondellen förde oss ut från staden. Vi har ett likadant sockerpaket hemma. Nu tog vi vägen mot Thezan och hem.

Älskar dessa fina alléer och ju närmare vi kom hem lättade molnen. Vi bor bäst enligt min åsikt. Men det är alltid roligt att se nya platser.

I morgon ska vi kapa trädet.

På rymmen eller?

Idag är eller skulle det vara lite kyligare väder. Då beslutade vi att det skulle vara lämpligt att göra en inköpstur. Men vi visste också att apan hade ledigt idag då alla franska barn är det. Skönt att vara borta från hemmet då.

Ut och iväg mot ja….

Till veterinären för att klippa klorna på hundarna som verkligen behövde det. Vi köpte även tuggben i denna affär.

När det var klart en snabb frukost på Lidels parkering. Lite inköp och vi hade mer i tankarna.

Jag hade lite mer att köpa och nu bar det av mot Vias.

Sedan hem med allt eller hur. Det var varmt.

Home sweet home.

Sådärja nu är frukostbordet på sin plats.

Här ska vi sitta och dricka vårat morgon kaffe. Direkt utanför köket.

Och ja det är ett langedocs kors. Vi har ju ursprung från tempelriddarna så det passar bra. Känns hemma för oss.

Ny dag i morgon. Torsdag sade almanackan.

Ljusning i tunneln

Äntligen ska inlåsning börja släppa en del för oss. Affärer ska få öppna och vi röra oss 10 mil utan papper, från bostaden. Munskydd är ett måste och vi får se om vi kan hämta någonstans eller köpa. Annars får väl symaskinen komma fram och så får jag sy ett par. Det ska finnas instruktionsfilmer på hur de ska se ut, så det ska jag klara av.

En annan färg på himlen idag och lakanen hänger på tork efter att jag kört dem i tvättmaskinen. Det blåste lite så parasollet var lite oroligt men jag hade det uppe när jag satt ute med hundarna.

Gräset har växt en del men det tycker Kuma bara är skönt. Får hålla koll på hundarna idag för Turbo är väldigt höglöpande och springer runt med hög svansföring. Tur att lilleman är till åren för han springer inte efter. Det orkar han inte.

Nu är vårat fina konstverk klart. Jag har funderat på vad som ska få klättra på det och idag kom jag på det. JR tycker också att det är en bra idé.

Det blir rosor eftersom de trivs väldigt bra i detta klimat. Ska leta efter värmetåliga sådana som dessa jag har framför fönstret i rummet. De blommar från i början av mars till slutet av december. Blir ett fint färginslag på det gamla staketet och så får vi en liten rosenträdgård där. Allt detta ska köpas in efter den 11:e maj. Vi har ju en Jardin precis utanför vår by. Lite mer vill vi också köpa som trä till framsidan. JR ska bygga ett trädäck och sedan tror jag att vi köper en pergola där wisteria = blåregn ska få utgöra tak.

Bouganvillan mår bra vid bänken. Men riktigt tät är den inte ännu. Tänkte först ha sådana vid gamla staketet och hittar jag inte rätt rosor så får det kanske bli sådana. Jag vet ju inte vad  som finns nu efter inlåsningen och om leveranserna börjat komma igång ännu. Hoppas verkligen potteriet nere vid vägen mot Vias öppnat för mina stolar och bordet står ju där.

Det pratas även om inte EU kan utarbeta något slags turistvägar så den näringen kan köra igång. Många länder vid Medelhavet har ju en stor inkomst från just den delen och kanske kan det bli något.

Men att det ska bli som vanligt händer nog inte under detta år. Teatrar, biografer och restauranger får inte öppna än på länge. Då lär inte turister vara så benägna att ta sig ned hit. Sedan tänker jag på att turisttäta områden som Mallorca och Benidorm kan ske mår bra av detta i slutänden. Dessa suparresor som ungdomar gjort får kanske ett slut här och det hade väl bara varit bra. Tror även att resorna med flyg blir väsentligt dyrare än de varit. Det innebär att endast de som verkligen vill till medelhavets länder åker. Seriösa turister är väl det länderna vill ha. Då menar jag de som vill uppleva en annan kultur, mat och atmosfär.

Men det återstår att se hur det blir.

Långfredag hemma

Vet inte om vi hade åkt någonstans med husbilen om det inte varit för viruset? Kanske en tur till Spanien som många fransmän gör under påsken? Nu trivs ändå så bra hemma att det inte känns som något fruktansvärt att inte få köra iväg. Jag har fått tvättat allt som var i tvättkorgen och JR har haft lite pyssel med olika saker ute i trädgården. Idag har han skyfflat singel och rivit bort täckduken som låg framför bänken på udden.

Bara man är lycklig så tänker jag om JR och hans projekt. Vi har kommit på att vår baksidan troligtvis hört till ett annat hus och troligtvis då till bageriet som ligger bredvid grönsakstantens gård. Det är mycket vanligt här i Frankrike att man har en trädgård på andra sidan gatan av sitt hus. Vi ser spår av att det varit en trappa ned till gatan som nu är igenfyllt och att man haft något slags grönsaksland. Det är vad vi tror, men inte vet säkert. Först när vi får alla papper från staten på fastigheten kommer vi att få reda på om det stämmer. Det brukar ta minst ett år och det är en diger lunta som berättar allt om fastigheten från första början. Vi är väldigt nyfikna på dessa papper.

Ibland undrar jag om vi blir hörselkänsliga efter att ha levt i detta lugn och tystnad? På vår lilla gata brukar det inte vara speciellt bullrigt, men på George Clemensou som är på vår baksida händer det mer. Då grönsakstanten har öppet är det mycket folk som rör sig där och en del bilar. Den gatan leder även upp till den gamla delen av byn och torget.

En del kanske undrar när jag skriver om att åka till Spanien och tänker att det är ju långt dit. Från Sverige är det en bra bit, men hemifrån är det ca 15 mil vilket inte är så långt. Jag har efter att ha läst i bloggar som några av de som brukar övervintra i Spanien fått tips på fina ställplatser strax efter gränsen och före Barcelona. Men det får bli ett annat år.

Hm ser att det är dags att torka av bordet till höger. Inte för att vi brukar sitta och äta där, ännu ska jag väl säga. Men när kvällarna blir lite varmare blir det säkert någon middag där. Nu kanske det låter tjatigt men vi behöver i första hand ett parasoll så vi kan sitta vid bordet på dagarna. Jag tar min stol och sitter under skuggan av träden på gräsmattan just nu. Lite bökigt om man som jag släpar på en kamera och eventuellt en flaska b-vitamin.

Som sagt allt har sin tid, även planerandet av trädgården och resandet runt i Frankrike/Spanien/Portugal.

Ha en fortsatt fin påskhelg !

 

28 januari igen

För ett år sedan klev vi in i husbilen och lämnade huset i byn för gott. Då var det bara att vänta på flyttbilen, lämna Madame på service och städfirman skulle komma och göra rent. Därför bodde vi utanför huset i några dagar. Det var faktiskt lite jobbigt och hundarna förstod inte varför vi inte gick in efter deras promenader. Men det var då det, idag klev vi också in i husbilen, men av en helt annan anledning.

Solen lyser faktiskt och vinden är riktigt ljum idag. Hundarna älskar när vi går ut allihop.

Turbo vill gärna åka med, men Kuma är inte lika glad för det. Han var på väg in i trädgården och verkade tycka att vi kunde åka så väntade han hemma. Jag fick faktiskt putta honom i baken så han gick fram till grinden.

Vi kör ut ur byn mot Cornelihan.

Närmar oss ännu mer. Kör förbi och hamnar på ringleden runt Béziers. Dags för lite inköp.

En lycklig Mr J (som jag hädanefter kommer att benämna som JR då det är hans initialer och känns mer personligt.) Nåväl efter den parentesen går han in med mina förmaningar som bortblåsta ur huvudet. Bara köpa ett paket kakel, inte titta på annat!!!   Han kommer mycket riktigt ut med endast paketet, men med bilder i mobilen på annat . Alltså vad var det han inte förstod? Eller så brydde han sig inte.

Dags att köra till gummadagis då. Jardin och köpa tuggben till hundarna. Men jag hade plånboken med mig och nu tänkte jag titta mig omkring. Tyvärr blev det inte så mycket tittande då de höll på att göra om i hela butiken. Fick nöja mig med tuggbenen och det var inget roligt att titta på i röran som var.

När vi ändå körde förbi så varför inte gå in så jag fick titta lite? Men vet inte vad det var med idag för det kändes så tomt i affären. Tyckte att de hade mer roligt hundrelaterat tidigare då jag var här.

På väg hem igen då. Där borta är Cornelihan och jösses vad mycket moln det är.

Än så länge är vinfälten rätt kala och molnen tycks fastna borta vid bergen.

Nu närmar vi oss Thézàn och hem. Solen följer med oss hela vägen.

Där borta är vårat Chalet Angle och väntar på oss. Det är här Kuma börjar prata. Han känner igen sig och vet att snart så….

Bara att backa in på Rue Alexandre Dumas och sedan låsa upp grinden då. Kan berätta att dessa moln har blåst bort. Nej, det var inte jag som blåste bort dem men vinden jobbade ordentligt ett tag. Vi får en fin solnedgång ikväll. I morgon ska JR sätta upp det sista kaklet eller man ska kanske säga klinkern och då är projekt sovrumsvägg klart. Hoppas vädret fortsätter såhär för nu behöver snurradåren rastas.

 

 

Resan idag

Vi steg upp tidigt, ja inte med tuppen men en härfågel skränade. Snabb bäddning och lite pressad apelsinjuice till frukost. Smörgåsar och en kanna kaffe tog vi med oss. Hundarna blev stirriga och ville inte göra morgontoalett. Tänk, om vi inte får följa med? Hur jag än försökte förklara så ville de inte förstå.

Här kan man åka till många olika platser och vad skulle vi nu välja? Frågan är väl vart vi skulle köra någonstans?

Nu har vi sorterat bort lite och har färre platser att välja mellan. Det ska alltså bli en tur mot öster idag.

Väldigt mycket åt öster till Provencale verkar det som minsann. Men hur långt och var där?

Någon som känner igen denna vy? De lustiga bergen vid Marseilles utkanter och nu blir spänningen olidlig.

Dit ska vi för att reka. Flygplatsen utanför Marseille. H kommer nämligen landa där sent den 21:a december och då gäller det att veta vart vi ska parkera vår husbil.

Dit ner ska vi och såhär efteråt kan jag berätta att det blev bättre än bäst. Inga problem att komma ner till Terminal 2 och med hjälp av en vakt kunde vi köra in på paketinlämningen och ställa oss. Där stod vi gratis i en halvtimme och Mr J var in på terminalen och rekade. Det blir inga problem med hämtningen.

Så heter flygplatsen och vi skulle inte till helicopterplatsen.

Hejdå, Montpellier nu måste vi köra hemåt. Tre timmar tog det då vi inte kör som blådårar och även tog paus för kaffe, smörgås och hundrastning. Är nog hemma vid 18.00 lagom till hundarnas middag.

Känns väldigt exotiskt för en nordbo att skyltarna visar mot Barcelona. Sanningen är den att vi har ca 15 mil dit från vår by. Så till Spanska gränsen är det ungefär 10 mil och det kan bli en tur dit under julhelgen när H är här nere. Så ta med passet!

Körde över floden Rhone vid Arles som vi tyckte var en rätt muggig stad. Väldigt mycket klotter eller graffiti skulle kanske någon benämna det. Såg ingen flamingo heller vid Camargue men de är nog nere i Afrika eller Spanien såhär års. Men flera vita hästar betade ute i markerna.

Det blev inte några fler foton då mörkret föll och små regndroppar föll på bilen. En lampa köpte vi på Castorama på vägen hem. Nu sover hundarna trötta och mätta. Vi ska bara koppla av ikväll.

Summering av november

Vädret kan man absolut inte klaga på denna månad och det fortsätter med sol och +17 ute. Jag har haft på mig jacka en gång och det var den kvällen vi var på mingel hos Le Maire.

Då småduggade det och vi fällde upp paraplyet när vi gick hem. Vid ett fåtal tillfällen har jag fått hänga in tvätt i biblioteket då den inte varit riktigt torr. Kan inte på stå att det är något större problem.

Vi har ju fått en fin grind installerad istället för den gamla. Vinfältet har ändrat färg till gult nu och gräset är riktigt grönt i trädgården.

Rosorna är så fina och Turbo älskar att få vara ute hela dagarna. Jag tvättar en del dagar som idag och livet har stabiliserat sig för oss. Mr J har fortsatt med att färdigställa skrivbordet och idag är det klart. Vårat bibliotek är klart att tas i bruk med skrivare och allt.

Till och med Kuma går ut själv på sina rundor. Det gjorde han aldrig i vårat gamla hus utan rusade in så fort det bara gick. Även om vi var ute så gick han in. Här ligger han ute om vi pysslar i trädgården.

Vi fick pumpen lagad i husbilen så nu kan vi duscha och bo i den som vanligt. Jag har även kommit på vad vi ska använda gamla grinden till och var den ska placeras. Närmare förklaring kommer i morgon. Vi fick finbesök av M idag och han tyckte att det var en superbra idé. Sedan ska dörrarna till garaget målas vita. Tror det piffar upp huset utseendemässigt. Jag förstår att de som bodde här innan tyckte att dörrarna skulle smälta ihop med huset, men färgen är inte densamma som husets färg så det är inte snyggt.

Vi har äntligen landat i en ny vardag i vårat nästa kapitel i livet. Det har varit omtumlande, nervöst och slitit innan vi nu kan andas ut ordentligt. Tänkte att jag ska göra en resumé på hela detta år i Januari och se tillbaka på vår resa. Mycket har hänt av både positiva och negativa slag. Men nu känns det bra.

 

 

Bröllposdag

Idag för 17 år sedan stod vi i Trelleborgs rådhus och sade ja till varandra. Bestman och fotograf var H som dagen till ära hade skjorta och kavaj över finbyxorna. Det var en typisk höstdag och jag ilade från jobbet, där chefen fick säga åt mig på skarpen att släppa allt och ge mig av. Hemma möttes jag av en orolig Mr J och efter ett snabbt byte av kläder och en kam genom håret körde vi i ilfart till Trelleborg. Tror att vi nästan sprang till rådhuset.

Jag  har aldrig ångrat mitt ja. Vi har upplevt mycket under dessa år och rest runt om i Europa och Världen. Mest Europa då vi ville ha med oss våra hundar på resorna. Från husvagn till husbil för det var mer praktiskt och lättare för oss att färdas med tre stora hundar.

Vi skrattar, gnabbas lite och pratar mycket. Inte en enda dag är tråkig. Min bästa vän och ofta nästan min enda vän har Mr J blivit. Den som jag litar på i alla lägen och som ställer upp för mig.

Detta år tog vi varandras händer och tog klivet in i en ny tillvaro. Lossade ankaret i byn vi bott i arton år. Sålde huset vi gjort till vårat och tagit hand om. Det var dags att göra sig av med något som mer blivit en börda nu då H flyger på egna vingar. Det var inte jobbigt att göra av med saker,möbler och kläder som aldrig användes. Trots det blev det över 70 kartonger utöver de möbler vi ville ha kvar.

Idag firar vi vår bröllopsdag med solen som blygt tittar fram då och då. +22 grader ute och slipper höstrusket i Sverige. Här där vår nya framtid ska formas och jag ser fram mot många nya bröllopsdagar i vårat nya hus.