Söndagsmorgnar är heliga på så sätt att ingen får väcka någon, utan man ska vakna av sig själv. Ruckas det på den regeln blir allt fel.
Därför tyckte jag aldrig om att åka skidor på söndagarna. För då skulle man upp tidigt för att vara i backen nästan då liftarna öppnade. Det gällde att utnyttja dagen maximalt. Eftersom de bra backarna alltid låg x antal mil hemifrån steg man upp tidigt. Redan där försvann glädjen i att åka skidor.
Så jag slutade helt sonika med den sysselsättningen.

Nuförtiden får vi oftast sova tills vi vaknar av oss själva. Hundarna vill helst inte gå ut tidigt på morgonen. Utom idag då Unkas behövde. Troligtvis efterverkningar från sjömansgrytan då han fick smaka lite sås i fredags. Vi lyckades somna om och väcktes ett par timmar senare av mannens telefon. Arbetssamtal på den arbetsfria söndagen. Visst var det viktigt, men fasen så störande.
Undrar så hur resten av söndagen blir?