Nyckelpigor bits. En sommar på 60-talet lånade mina föräldrar ett tält av en av mina kusiner och så åkte vi till Öland på semester. Den sommaren var mycket varm och hela ön invaderades av nyckelpigor. De satt överallt på tältduken och satte sig överallt på oss. De bet så in i den och antagligen för att de var hungriga. Jag har aldrig upplevt det senare och när jag berättar för andra att de bits så tror de mig inte. Men jag lovar att det är sant.

JR tog fram stora gräsklipparen idag men vi valde att inte sätta upp hundpoolen. Det får bli i morgon istället. Men idag har det varit mycket varmt och temperaturen i vår pool steg till +23. Helt klart badbart skulle många tycka men eftersom jag är en badkruka avvaktar jag ett tag till det är ju bara april.

Jag har följt en intressant diskussion på facebook idag och tror att många rådbråkar med samma dilemma. Du börjar bli till åren och barnen bildar familj. Så kommer barnbarnen och de betraktas ju ofta som livets efterätt, vilket säkert är sant. Som mor/farförälder vill man ju tillbringa många dagar med nykomlingarna och har man fler barnbarn på olika håll blir det till att resa runt till dem.

Jag vill säga stopp där. Glöm inte ditt eget liv och tänk på att tiden rinner iväg snabbt. En dag har inte barnbarnen tid med dig lika ofta utan världen har öppnat sig och ju äldre de blir ju större vyer för dem. Det är ju precis som det ska vara och då undrar jag om det är då man ska börja leva själv? Alla dessa antal år som man först gett till sina barn och sedan till sina barnbarn var det värt att sätta sitt eget liv på paus? Många frågar sig det och andra säger att javisst var det värt det. Jag anser ju att man måste få leva sitt liv som man vill och bara man är lycklig så är det bra. Bara man inte ångrar någonting.

Som tur var har vi inte det dilemmat utan kunde ta steget och flytta ner hit. Det enda som vi ångrar lite är att vi inte gjorde det lite tidigare. Men livets alla måsten kom emellan som för många andra. Nu tar vi vara på varje dag och ser dem som en ynnest att få leva dem här i värmen och solen.

Jag försöker alltid ha kvar den första känslan som jag har när jag vaknar. Sedan låter jag den bara vara inuti mig och samtidigt bara andas djupt. Ibland fungerar det men så har vi ju två hundar, varav en valp som pockar på uppmärksamheten. Då krävs en ansträngning att ändå hålla kvar känslan. Många kanske tänker att det låter knäppt, men jag har märkt att precis när man vaknar mår man som bäst och de eventuella bekymmer,sorger och andra problem finns inte i det ögonblicket. Sedan tränger sig verkligheten på och har man kvar det minsta lilla av morgonkänslan blir dagen lättare.

Jag berättade ju lite om mitt skrivande och en del har frågat mig om var mina noveller är publicerade och att de aldrig sett någon med mitt namn. Det är nämligen så att jag är mycket introvert och det har växt i och med erfarenheter i mitt liv och därför skriver jag under psedomyn. Det kommer jag även göra med min bok om jag tänker publicera den. Så nu vet alla som undrar varför mitt riktiga namn aldrig kommer att finnas på någon publicerad skrift. Jag behöver ha den tryggheten och har ingen önskan att bli känd eller igenkänd. Min blogg är mitt vardagliga jag och det trivs jag med.

Idag har jag varit ledig och mest suttit ute och filat naglarna. Jag skojar inte för de hade blivit för långa och det var väldigt många år sedan som jag hade rödmålade långa fina naglar. Inte sedan jag skaffade Ragnar min första hund, en bordercollie med massor av eye och energi har jag haft tid att pyssla med någon större nagelvård. Det är korta naglar som gäller och gärna polerade så de håller sig starka. Passar bäst när man kastar bollar eller frisbee. Nu är jag så van med att ha dem så och trivs bättre med den längden.

Här ligger material på vänt och visst ligger de bra här? Men det ska bli roligt när vi sätter igång så småning om. Jag skriver vi för naturligtvis kommer jag att hjälpa till så mycket som jag kan. Fast det blir inte i morgon för då är det lördag och vi har ledigt har jag bestämt. Får väl se vad JR anser om den saken.