Bara att vänta då

Vårat närmaste röstningsställe här nere är Montpelliere och det är inte så långt bort. Knepigast för oss är att hitta parkering för Mackan när det gäller att göra något i en stad. Det blir till att titta på google och se först hur man kan köra och sedan var man kan stå. Ibland blir det till att gå en bra bit och då brukar vi turas om att göra våra ärenden. Läste någonstans att det är över 8000 utlandssvenskar som är röstberättiga. Trodde inte att det var så många.

Jag tvättade våra lakan denna eftermiddag och JR tog teslan till frisören för tredje gången och idag blev han klippt. Så nu är han nöjd. Han passade på att köra upp till vårdcentralen och det fanns en tid kvar om två veckor. Tydligen är det så att vår läkare ger x antalt tider till de som sköter receptionen och när de är slut får man vänta tills läkaren kommer in och ger dem nya tider. Vilket var fallet då JR försökte boka tid åt mig för några veckor sedan. Väldigt konstigt system i mitt tycke. Så var det inte tidigare då kunde man ringa och boka tid.

Så om någon vecka ska vi köra till Labsud och ta prover. Jag hann ju inte göra det inför mitt läkarbesök så jag ska göra det samtidigt som JR. Ja, det blir ju så att vi går in en och en så inte Jack blir alldeles ifrån sig.

Sista dagen i augusti har förflutit precis så lugnt som vi önskat. JR köpte med sig sallad när han var hos frisören och det är alltid gott. Den intog vi ute och lyssnade samtidigt på lite nyheter. Därefter blev det en stund med boken jag letat ut. Vi tyckte båda två att den verkar bra.

I morgon har vi bestämt att äntligen åka och köpa virket till golvet i bodil. Så även om det är rätt varmt +35 så gör vi det. JR vill absolut komma igång med att spika och sedan flytta in allt som ska vara därinne. Jag ser faktiskt fram mot att det ska bli lite mer utrymme i not garaget.

Man får ett nytt perspektiv

Efter att ha bott utomlands ett tag får man ett helt nytt perspektiv på sitt fädernesland och jag känner att det är väldigt nyttigt. Jag kan se fler saker som är väldigt bra och fint med Sverige nu som jag inte ens tänkte på när vi bodde där. Sedan är det annat som inte är så bra. Nu när jag tänker på Sverige ser jag hela landet från norr till söder öst till väst och kan ha förståelse för hur människor ser på platsen där de bor på.

Dessutom kan jag som inflyttad se mitt nya hemland utifrån mitt svenska synsätt. Något som även andra svenskar här också verkar göra. Det jag och många här uppskattar är att man kan sitta och diskutera ganska högljutt då man ofta har olika åsikter om saker och ting. Men när man skiljs åt är man lika goda vänner ändå. Man kan ha olika politiska åsikter utan att någon blir betraktad som idiot för det.

En del kanske tror att vi som flyttar stänger in oss i en kokong och lallar runt som lyckliga idioter. Men tro mig vi är många som läser och följer vad som sker i våra gamla hemländer vare sig det är Sverige,England,Australien eller något annat land. Vi oroar oss lika mycket för Putin, Trump och vad de håller på med.

Någon gick runt i Rinkeby, Stockholm och frågade folk på gatan om de skulle ställa upp för Sverige om det blev krig. Jag blev oroad över svaren från flera som sade att om det inte gällde någon muslim så skulle de aldrig slåss för Sverige. Vet svenska politiker om hur troende muslimer ser på sin religion och Sverige? Är det likadant över hela Europa? Jag är benägen att tro det och det gör mig riktigt oroad. Under andra världskriget stred muslimer på samma sida som nazisterna. Varför? De vill utplåna judarna och vilka andra kommer sedan?

Livet och politiken är inte enkel och blandar man inreligion blir den ännu mer komplex. Se bara på Nordirland. De irländare som bor där är absolut inte såta vänner, men lever i någon slags vapenvila. Vad säger att det inte blossar upp igen?

USA är en smältdegel med många olika folkslag som ständigt muckar med varandra och vad säger att det inte blir ett nytt inbördeskrig?

Lite funderingar jag har som den statsvetare jag är och än växer det inte mossa på mitt huvud.