Det har formligen vräkt ner

Detta inlägg kommer att handla mycket om vädret som varit till sin nackdel idag. Allt började så bra i morse men det ändrades väldigt snabbt. Stora droppar började falla efter frukosten och vid tolv regnade det på vilket senare ändrade sig till rena rama syndafloden. Vår maire gick ut med en varning på facebook att det rådde risk för översvämning. Vilket vi inte behöver vara oroliga för då vår tomt befinner sig två meter över gatunivå. Ingen källare som kan bli överfylld med vatten och det är så skönt.

Hela dagen och på mobilen står det 100% regn och luftfuktighet. Jack tycker inte alls att det är obehagligt med regn eller vatten överhuvudtaget. Han trippar så glatt ut i eländet och tycker att vi kan stanna ute. Det var en hel del prat från lille herrns håll när jag duschade idag och han inte fick följa med in i duschen. Ja, han pratar väldigt mycket och ibland väldigt högljutt när han är trött. Lino fick jag knuffa ut i regnet och så skyndade han sig att göra det han behövde, sedan sprang han in. Efter den gången vägrar han att gå ut.

Till baksidan går vi inte nu eftersom vi inte har gummistövlar och vi dessutom kommer att bli genomvåta.

Jack åt en halv banan idag och svansen gick som en visp så gott var det tyckte han.Varken jag eller JR har haft någon hund som tyckt om banan. Lino tycker inte om det. Lite roligt är det ändå.

Tyvärr, ska detta regnväder fortsätta i flera dagar till och jag ska erkänna att det känns lite jobbigt.

Vendredi

Man ska ju inte göra en syftning till överskriften men för att klargöra den vill jag säga att det är fredag på franska. Alla kan ju inte det språket och att jag skrev det som överskrift beror helt enkelt på att jag lyssnade på en fransk sång som hette fredag och det passade ju bra just idag.

JR var till dechatteriet och sedan Super-U och jag höll ställningarna hemma med hundarna. Efter bäddning och cykling gick jag ut i trädgården med hundarna. Inte det varmaste vädret +13 och lite elak vind. Men det gäller att hålla sig i rörelse och inte sitta stilla för länge.

Jag borstade Jack som har börjat fälla valppälsen och egentligen skulle behöva ett bad. Men jag tycker att det är lite för kallt ännu för något sådant.

Lite svart på magen är han den lille spjuvern. Men han tycker om att bli borstad på magen. Fast jag kunde borsta honom på ryggen också och nu börjar den riktiga pälsen komma fram som är mörkare och jag hoppas att den blir riktigt brun, men mamman är vit så det blir nog mer nougat.

Men vad gör det att dagen inte varit solig? Vi hänger inte läpp för det.

Faser eller vad det nu kallas

Vår älskade Jack har börjat hitta på enligt honom många roliga saker att göra om dagarna. En del saker tycker inte vi är speciellt roliga och nu håller han igång oss ordentligt. Men vi har ju ingenting annat för oss ändå.

Ett litet axplock av Jacks dag kommer här: Hjälpte mamma att mata fåglarna på morgonen och fågelfrö är ju väldigt gott tycker jag. Men mamma tror att jag inte kommer att må bra av blandningen fågelfrö och fågelbajs. Så ikväll när jag absolut ville äta lite satte hon koppel på mig och så fick jag gå till baksidan och bajsa.

Sedan skulle jag hjälpa pappa att rensa oleandern på baksidan och trodde att det behövdes ett stort hål där. Men det ville inte han ha och puttade ut mig och då lade jag rumpan i bajs. Mamma tvättade rent mig och det var jättekul att bita i handduken och vi fick en rolig brottningsmatch tyckte jag. Dessutom lade pappa stora plattor runt oleandern och över mitt fina hål. Så var det roliga slut.

Jag har fått träna en hel del att gå i koppel idag och i mitt tycke klarar jag det mycket bra bara vi går åt rätt håll vilket är dit jag vill. Men ibland kommer jag inte fram dit jag vill så jag får hitta nya vägar. Mamma och pappa är nöjda med mig när vi går i kopplet för jag får en hel del beröm och godis.

Suck, han är rätt jobbig nu tycker Lino. Vill leka men när jag försöker blir han bara rädd för mig. Okej, jag är stor och springer väldigt fort så det kanske är det som skrämmer. Fast jag är ju så snäll och låter Jack sova bredvid mig på pläden. Nåja, han växer ju hela tiden så snart ska vi väl kunna leka jaga ordentligt.

Vi är lite trötta ikväll om jag ska erkänna och det ska bli skönt att lägga huvudet på kudden.

Leveranser idag och jaga Jack

JR fick samtal idag om att vi skulle få en leverans och eftersom de ringde betydde det att det skulle vara ett stort paket som inte går in i boiten. Det enda vi kunde tänka oss var att det skulle vara soffbordet som jag köpt. Men det skulle komma först i slutet på denna månad hade jag fått besked om. Att JR får samtal om leveranser som jag köpt beror på att vi använder oss av hans mobilnummer som är franskt. Jag har fortfarande mitt svenska kvar. Chauffören ringde och aviserade om att han skulle komma om tio minuter och JR gick ner till grinden. Han passade på att titta i boiten och där låg ett paket. Hm…

Ännu en försändelse som skulle komma först nästa vecka låg där till hundarnas glädje.

Det var lejonet och elefanten som jag köpte till dem och de gjorde verkligen succé.

Naturligtvis tyckte Jack att det var roligast och Lino tröttnade efter ett tag. Jag förmanade honom att inte bita och slita sönder leksakerna vilket han så gärna vill göra. De ska dödas enligt Lino.

Det stora paketet var soffbordet och JR:s dag var räddad, för det innebar en hel del arbete för honom. Först skulle det nya bordet få sina ben ditsatta och sedan var det vårat gamla chabrak till bord som skulle tas isär. Stabila tunga bord bägge två.

Så rar och så oskyldig. Haha vi har rusat runt som galningar idag för att jaga ut Jack från rabatten på framsidan där vi har oleandrarna. Han har hunnit gräva två fina gropar och även smutsat ner underlakanet i sängen. Jordiga tassar är inte så trevligt på vita lakan. Som tur är kan han inte hoppa upp i sängen själv ännu så det var endast märken av framtassarna som syntes. Jag lyckades få bort det och så var det detta med rabatten då. Allt började direkt på morgonen med en grop då JR sopade rent ute. Det andra hålet kom till när jag höll på att bädda sängen och JR skruvade med borden. Jag rusade bort till vedskjulet medan JR greppade Jack. Som tur är har vi en del staketdelar kvar sedan tidigare och de har stått bakom skjulet. Nu står de framför rabatten och vi har till Jacks stora besvikelse spärrat vägen för honom. Det får duga till JR köpt materiel för att gör ett permanent staket Jag tänker köpa någon slags klätterväxt som ska få mjuka upp staketet.

Vi är inte så glada över att han hoppar ner från rabatten då det är för högt och kan skada hans rygg och ben. Jack är så orädd och rusar rutn i trädgården nu. Det är helt okej, men hoppa från höjder får han inte.

Vårat nya soffbord och det blev så luftigt och fint nu. Återstår ett skydd bakom bänken som JR tänker bygga. Vi har planer för att bygga bort träpanelen, men vi har inte bråttom så det får vänta lite. Men vi är mycket nöjda med hur det blev med det nya bordet och bänken.

Det är våran vardag

Alla morgnar ser inte ut såhär när det gäller vädret, men idag bjöds vi på denna vy.

Med Jack har våra morgnar börjat se lite annorlunda ut då han gärna vill ut och göra toalett redan vid sju-åtta. JR brukar ta det passet och Lino hänger gärna med. Alla tre somnar om efteråt och det gör även jag. Vid tio väcker Jack mig med att antingen slänga sig över mitt ansikte eller slicka mig i örat. Ibland fortsätter JR sova någon timme eller så, men jag stiger upp och öppnar ut till trädgården.

När vädret är som idag kommer bägge in rätt fort och Jack vill ha frukost. Under tiden han äter öppnar jag upp huset och plockar fram allt till vår frukost. Sedan går vi ut och stannar där tills JR stiger upp. Jag ger fåglarna mat och pysslar med hundarna. Tvättar deras öron och borstar Jack som fäller lite nu.

Efter en stund vill de vila och kanske sova lite. Jag läser nyheterna i mobilen och kollar hur dagens väder kommer att bli.

Sakta förflyter sedan vår dag och vi pysslar med olika saker Leker med hundarna och pratar med dem och med varandra. Såvida vi inte har ärenden att göra och kör iväg med Mackan. Oftast stannar jag hemma med hundarna, men ibland åker vi med och samtidigt kör en sväng så Jack ska bli van att åka bil. Än så länge har han inte blivit åksjuk och vi hoppas att han inte kommer att bli det senare.

Det är så vi vill ha livet. Det ska gå sakta och vi ska se på när andra rusar runt eller kanske läsa om det. Så är det när man hoppat av ekorrhjulet som snurrat så fort.

Måndag och ny vecka

Så fort solen försvinner som den gjorde idag blir det kyligt ute och idag frös jag så in i den när jag satt ute och trampade. Lino frös också men ville ändå inte gå in. Lille Jack låg och sov så gott på pläden. Underbart att ha en sån tjock och härlig päls.

Jag och Lino är beroende av solen för att må bra och inte frysa.

Jag skriver i ett flöde just nu och är endast orolig för att resultatet ska bli för banalt och inte ha det djup jag vill att karaktärerna ska. Precis som vanliga människor som levt ett tag på jorden. Men det kommer att visa sig än är det lång väg innan det är klart. Jag skriver för hand och inte på datorn eftersom jag behöver känna allt från huvudet ner i handen. Viss kan det bli krångligare när man ska göra ändringar men det tar jag gärna. Men det får bli senare när jag gör förändringar vilket kommer att bli nödvändigt då ja flödesskriver.

Ska jag berätta hur svårt det är att motstå dessa ögon? Det enda jag känner är en otroligt stark kärlek. Inte för att jag kan motstå Linos bruna ögon heller som alltid har ett så sorgset uttryck. Inte för att han är sorgsen hoppas jag men hur kan man veta vad denna fina hund varit med om tidigare? Men mina två älskade killar ska få massor av kärlek det är så säkert för både jag och JR ska göra allt för dem.

Post på söndag minsann

Jag trodde absolut att de skrivit fel i mailet som sade att jag skulle få ett paket idag, men minsann om det inte var sant. Vid sju-tiden ikväll fick jag ett nytt mail med foto på vår boite där det låg ett paket. Det var den nya atlasen som jag köpt. Vi har en från 2005 och den är inte särskilt aktuell och var det inte ens då jag köpte den. Vi hade den vid vår första resa ner till Frankrike och jag satt med ett förstoringsglas och försökte hitta vägnumren. Inte ett enda stämde och vi hade inte så stor aning om var vi var tills det kom en skylt med namnet på en stad. Nej, vi hade ingen gps eller mobiltelefoner med det. Det var en äventyrlig semester och vi blev inte avskräckta. Nu har vi en aktuell och det är för att vi ibland undrar var en plats eller stad ligger. Dessutom älskar jag kartböcker.

Idag är Jack 3 månader och visst har han växt mycket sedan han kom till oss. Han vet vad han heter och att storebrorsan heter Lino. En del andra ord kan han också och vi tar det försiktigt med kommandon. Någon drill vill vi inte köra utan tar det undan för undan.

Lite leker de med varandra men än så länge springer Jack efter bollarna vi kastar och Lino tittar mest på. Men vi märker att Lino är gladare då Jack visar mer intresse för honom.

Vi har kunnat vara ute hela dagen då solen varit framme och Jack älskar att springa runt i trädgården. Han har mycket spring i benen nu och behöver få utlopp för all sin energi. Därför sover han så bra på kvällarna och nätterna. Jag blev väckt i morse strax före klockan tio av en slick i örat och sedan slängde Jack sig över mitt ansikte. Nu hade ju JR varit ute med hundarna vid halv åtta så det fick göra toalett. Sedan somnade vi om allihop. Eftersom det inte var så bråttom när vi vaknade upp senare så blev det en del kel och det är så mysigt tycker jag.

Dags för en ny vecka och jag har minsann köpt en trädgårdsbok. Det blev en på engelska eftersom jag tror att det är lättare att läsa. Men jag har ett par trädgårdstidningar på franska som jag brukar läsa i. Engelsmännen är ändå de som är duktiga på trädgårdar och jag hoppas att få massor av inspiration. Den bok jag köpte handlar om trädgårdar vid Medelhavet.

Kallt men soligt

Idag har det blåst ordentligt på udden men jag har hållit till på framsidan och hundarna har sprungit mellan mig och JR som sågat en del. Så länge man håller sig i solen och i lä har det varit riktigt skönt.

Jack har börjat gå runt själv i trädgården och upptäcka saker. Men han vill gärna springa efter Lino och även hålla koll på var vi tvåbenta är. Tror att han trivs bra med sitt liv som inte innehåller så många pekpinnar utan är väldigt fritt. Han är inte så rädd för bilarna längre utan bryr sig inte särskilt om dem. Men igår kom det ett Mirageplan som flög över vårat hus och det flög så lågt att man kunde se piloten i cockpiten.Vi blev lite skärrade allihop och framförallt förvånade.

Vi har många och långa mysiga stunder ute i trädgården nu och fler ska det bli eftersom vi går mot varmare tider. Jag har ju hängt undan min varmare flees och tagit på mig den tunnare som räcker bra nu. Ett steg i taget mot våren.

Vi lever ett lugnt liv här och jag lärt mig att vara glad för alla små saker i livet. Efter att min njure slutade fungera och jag var på väg att somna in för gott är varje dag värdefull. Tidigare tänkte jag inte så mycket på de små sakerna som verkligen betyder något. Hur viktigt det är att säga att man älskar eller tycker om någon till exempel.

Jag är så glad att jag börjat skriva igen och kanske kommer jag att skriva färdigt något av det jag gjort tidigare. Men nu ska jag se hur det går för Vivi som dykt upp i mitt huvud. Lite spännande är det faktiskt.

Äntligen fredag

Vi försökte vara ute idag men vädret ville inte det så vi gick inomhus när det började regna. JR var och handlade då och naturligtvis ville Lino vara ute och vänta på honom, men eftersom han inte tycker om regn följde han med in. Han fick vänta i soffan vid fönstret och tillslut somnade både han och lillskrutten Jack. Jag har en bok som ska skrivas och äntligen börjar en del figurer att visa sig. Så jag funderar och ska börja anteckna lite.

En bok ska ju innehålla flera olika personer och jag har flera olika i mitt huvud men alla passar inte in, även om de pockar på att få vara med. En del tycker jag om medan andra inte alls är så trevliga. Men det är roligt att hitta ett bra persongalleri för en berättelse.

Nu vet jag inte om detta mynnar i något och mitt mål har aldrig varit att bli publicerad så jag känner absolut ingen press. Men detta är en historia som jag känner måste skrivas ner.Inte min första gång men kanske kommer denna bli klar, vilket flera av de andra inte blivit. Men jag är en som skriver så jag fortsätter eftersom jag måste.

Ordningen återställd

Tror att vi båda två stod med ett leende på våra läppar då vi stod ute på trädäcket i morse. +15 vid tio och solen började titta fram bakom kejsarträdet. Fåglarna kvittrade som tokiga av glädje. Jag ger dem alltid frön och nya talgbollar som de verkar tycka om. Det var riktigt skönt att sitta ute och cykla efter frukosten idag, Hundarna somnade på plädarna i solen och jag lyssnade på min bok.

JR vill gärna att jag fotar Jack på nära håll minst en gång i veckan nu. Han utvecklas så fort nu och det är roligt att se förändringarna. Jag borstade honom idag då valppälsen börjar släppa lite och visst kommer jag att sakna det mjuka duniga, men vill gärna att den riktiga pälsen ska komma fram då den med all säkerhet blir nougatfärgad eller mörkare. Man brukar säga att öronen visar vilken färg hunden kommer att få som vuxen.

Vi köpte en våg för några månader sedan och jag har varit lite allergisk mot vågar sedan jag tränade bodybuilding. Istället har jag använt mig av måttbandet för att hålla koll på mina mått. JR ville gärna ha en och han väger sig nog en gång i veckan tror jag. Eftersom han går ner i vikt hela tiden tycker han att det ger bra peppning. Nu bantar vi inte överhuvudtaget utan har endast förändrat portionerna och mattiderna. Jag brukar väga mig en gång i månaden och jag går stadigt ner i vikt jag också. Totalt har jag gått ner 23 kg sedan jag vägde mig hos vår läkare och kände att nu måste jag göra något. Idag väger jag exakt samma som när jag slutade jobba och då tyckte jag att det var för mycket. Men det var mitt andra mål i denna viktresa. Det första var att komma ner i tvåsiffrigt, ja så illa var det för mig. Nu väger jag 86 kg vilket är för mycket men som jag ser det en bit på väg. Önska mig lycka till.

Fick avbryta att skriva detta inlägg då vi fick inleda den stora flugjakten. Lino blev troligtvis stucken av en geting eller liknande i somras och nu är han livrädd för stora flugor. Ni vet dessa flugor som vi kallar hästflugor. Hör han en sådan inomhus blir han totalt nervig och rusar fram och tillbaka hela tiden. Så för oss gäller det att få tag i den och sedan visa Lino att den är eliminerad. Det tog en stund men vi ringade in den i badrummet och JR fick in ett välriktat slag med smällaren och nu är lugnet återställt.