Repris 

Det är faktiskt ett nytt foto från denna morgon. Men det skulle kunna vara från alla morgnar hela november. Inte tu tal om att våra hundar är soffpotatisar. 

Jag får endast någon grymtning när jag pratar med dem. De verkar ha gått i ide. 

Förstår dem då byn svepts in i en tjock dimma. Mer ljus åt folket nu. Skönt med fredag. 

Mitt skrivande har stannat upp sedan jag skadade mig och det är ett gnagande dåligt samvete. Jag har uppslag, men det tar emot att börja. Får ta mig i kragen och fortsätta det jag börjat. 

Jag har en idé

Efter att ha lyssnat på partidebatten tidigare i veckan och läst i tidningar, fick jag en superbra idé. Åtminstone tycker jag det.

Vissa kommuner går på knä av alla flyktingar som kommer, medan andra vägrar att hjälpa till med att bereda plats. Tror inte att jag behöver nämna namn på dessa kommuner utan alla vet säkert vilka de är eller kan gissa sig till det. Nåväl låt de slippa ta mot några flyktingar då. Men inte slippa undan att bidra med resurser. Då menar jag betala för kostnaden de andra har för sitt engagemang. Det är ju så att dessa kommuner behöver hjälp med att ordna bostäder,skolor,lärare och andra saker för att kunna ta hand om alla som kommer.

Därför ska naturligtvis regeringen subventionera detta så att de verkligen kan ta hand om människorna. Här kommer min idé. Regeringen ska kräva att de kommuner som smiter undan får betala för dessa subventioner och att det ska svida ordentligt i kommunernas kassa. Så mycket att de måste höja kommunalskatten i sin kommun. För de kommer alltid att smita undan ansvaret att ta mot några flyktingar alls. Det är ju oftast höginkomsttagare som bor i smitarnas kommuner och de kan gott betala.

Nästa idé jag har är att istället för att höja bensinpriset, kan man höja trängselskatten i storstäderna. De har ju kollektivtrafik att nyttja. Vi som bor på landet är väldigt begränsade i att använda den kollektiva trafiken. Buss- och tågtider är snålt tilltagna och i vissa fall finns det ingen kollektivtrafik.

Sådärja, kanske något för politikerna att fundera över.

Lite sorgligt

image

Vår fina bänk ser så ensam ut när löven fallit. För bara en vecka sedan var det så varmt ute att jag kunde sitta där. När jag pausade i lördags satt jag där med min öl.
Hundarna låg och njöt i solen.
Om någon vecka får bänken komma in i uterummet och där får den stå till våren. Brunnen ska tömmas på vatten och vi drar oss längre in i huset.
Inte tusan är detta en härlig årstid. Vi klär oss i tjocka kläder upp till hakan, tittar ner i marken när vi är ute. Vinden tvingar oss till det.
Om jag inte hade hundarna så skulle jag aldrig gå ut under hösten och vintern. Jag skulle gå i ide och bara hålla mig inomhus.
Men med hundar får jag förmånen att uppleva de få fina dagarna som kommer denna årstid. Tyvärr, även alla skitdagar då vinden biter och det är en pina att vara ute.