Missing people

Ni har säkert hört en hel del om denna frivilligorganisation underde senaste dagarna. Sex vanliga människor har startat kedjor av andra frivilliga för att leta upp personer som försvunnit. De har haft stor framgång och senast var då de hittade den lilla flickan i Örgryte som aldrig kom fram till skolan. På ett litet ögonblick samlade de en stor mängd av människor som gav sig ut och letade efter henne. De samarbetar med polisen och gör inga ingripanden själva. När de hittar någon kontaktar de polisen som får ta hand om det hela.

Jag kan inte annat än beundra dessa eldsjälar som offrar sin fritid för andra. Det är inte alltid de funnit en saknad vid liv, men det har ändå varit en lättnad för de anhöriga att få visshet och att kunna göra ett avslut. Att få sörja på riktigt och veta var den saknade befinner sig är bättre än att sväva i ovisshet.

Nu har just denna rörelse vuxit sig långt utanför Göteborg där den startade och finns på många platser i Sverige. Det ska vi vara väldigt glada över. Nu är chansen större att människor hittas vid liv eller åtminstone så att de anhöriga slipper lida mer än de ändå gör. De finns på facebook och det är bara att leta upp sidan och gå med. Ju fler som gör det är chansen att förhindra övergrepp mm. Alla kan bli vardagshjältar.

Såg första avsnittet om Malmöpolisen igår

För er som aldrig tittar på svt så gick avsnittet på tv1. Går säkert att se på tvplay idag. Det började mycket provocerande med att tala om att polisen har ensamrätt på våld. Men det är ju faktiskt sant att de är de enda som kan bruka våld med lagen i ryggen. Vi andra medborgare är lagbrytare så fort vi använder oss av våld mot andra. Första avsnittet handlar bl a om en demonstration som sd ska ha i Malmö. De har sökt och fått godkänt av myndigheterna att ha den. Vilket är en medborgerlig rättighet i ett demokratiskt land.

Det som slog mig är hur rumsrena de framställer sig själva idag. Men gula t-shirts och fanor i samma färg går de i en lugn samlad tropp till mötesplatsen och sedan tillbaka. Jag kommer ihåg en demonstration de hade i Göteborg innan de kom in i riksdagen. De stod på Gustav Adolfs torg, vid kanalkanten i svarta uniformer med svarta fanor, helt tysta. Det kändes väldigt kusligt och hotfullt. Liksom nu var det en hel del poliser runt omkring dem. Men jag blev arg när antirasistiska grupper skrek och betedde sig som idioter. Man visade en ung man på ett cafè som drack kaffe, uttalande om att det skulle bli bråk. Han hade dyra Dolcegabbana glasögon och ett arrogant kroppsspråk. Jag sympatiserar med de åsikter de har men inte med det sätt de visar det.

Det vore bättre att bojkotta dessa demonstrationståg sd har. Låt dem stå där på tomma gator och prata. Lynna inte på dem och ge dem inte uppmärksamhet. Vänd dem ryggen i tyst protest, för det ger bättre effekt. Istället för att skrika och bråka med polisen, som är där för att skydda medborgare som inte vill ha bråk och förstörelse på gatorna.

Sedan visade man en kvinna som bor i Seved. En av de värsta stadsdelarna i Malmö. Hon vill ha lugn och ro där, vilket hon också försöker få de unga männen som vistas på Rasmusgatan att förstå. När hon ordnat ett möte med stadsdelsnämnden, vägrar de att ställa upp på det. Istället blir de arga för att hon har en kamerman med sig och börjar kasta glasflaskor på dem. Varför kan de inte bara tala om att de inte vill bli filmade? Vad är det för fel på dessa ungdomar? De kastar glas på den människa som vill ställa upp för dem. Hur länge ska den kvinnan ha tålamod att försöka hjälpa dem? Hon har bott i tjugo år i stadsdelen och sett hur det bara blivit värre. Vanligt folk orkar inte ha en sådan vardag och tillslut flyttar de. Då finns det ingen kvar som försöker. Återstår bara polisen som har rätt att bruka våld i lagens namn.

Detta avsnitt väcker många tankar och jag är glad att slippa bo i Malmö. Ska bli mycket intressant att se de övriga avsnitten.

Framme och lite whiskey

Vi hade en lugn resa upp hit och det var lite sol. Det står tre andra husbilar här bl.a. Framor Anita som hon kallar sig. En stackare ligger i ett vindskydd vid den lilla sjön och fiskar. Han har tydligen fått en stor fisk där idag så han ska sova kvar inatt också. Vi har frotterat oss med de andra husbilsfolken och nu har vi dragit oss inomhus. Hundarna har fått mat och sover som slagna hjältar.

Nu har vi sett nyheterna på tv4 play, för jag får inte in några kanaler på antennen. Men skitsamma vi ser på play och Let`s dance visas live så vi klarar det vi vill se på tv. Men vi har böcker med oss och tänker bara koppla av.

Det är tragiskt att dessa motorcykelåkare kör så fort att de inte klarar livhanken. Varför skulle den unga killen köra från polisen när han märkte att de hakade på? Om han hade stannat och tagit böterna med indraget körkort så hade han levt idag. Jag lägger inte skulden på polisen att han dog för han hade inte behövt köra så fort. Sedan tänker jag på den unga tös som satt bakom. Hur mår hon idag och vad tänker hon? I USA hade de lagt ut en spikmatta och sedan hade det varit slut. Man får se till hur det är i andra länder och vad dess poliser skulle gjort.

Malmö reser sig i protest mot våldet

Flera tusen gick ut och demonstrerade mot det våld som brett ut sig över staden. Den stad som alltid har betraktats som gemytlig och trevlig, har under det senaste året utvecklats till en våldets stad, men nu har folket fått nog. Bilbränder, misshandel och mord är inte vad någon vill uppleva i den stad man lever i. Ingen ska behöva vara rädd att gå ut i sin stad och det är precis det man vill ändra på. Det är ändå skönt att se hur många som bryr sig och vill förändra den tendens som nu är.

Jag blir glad att så många protesterar mot våldet. De som tror att de kan ta över en stad och låta våldet råda, ska veta att nu är folket trötta på det. Då hoppas jag att alla som vet något om dödsskjutningarna tar steget och berättar för polisen vad de vet. Det är inte angiveri utan att måna om alla som bor i staden. Vi måste bry oss och är grannen kriminell så måste vi berätta det för polisen. Sätt ned foten och säg nej till våldet.