Hem ljuva hem

Idag var det bestämt att vi skulle köra en inköpstur. Inte så mycket vi tänkte köpa men ibland blir vi lite rastlösa och sedan är det ju Mr J:s projekt. Han behöver ett nytt nu då det förra är avslutat. Därför hade jag gjort två äggamackor med skinka, tomat och salladsblad igår innan vi lade oss i bingen. Frukost skulle intas någonstans efter vägen i husbilen.

Först en tur i trädgården när Mr J kör fram Mackan till avreseplatsen.

Vi lunkar på jag och Kuma. Han väntar in mig hela tiden.

Noggrannhet är en dygd och den utövar Kuma till fulländning. Jag fick tjata en del på honom innan han gav med sig.

Han rantade efter och jag manade på allt vad jag kunde. Vi ville komma iväg.

Turbo stod och hoppade jämfota nere vid grinden och ville också komma iväg.

Men Kuma ville inte ut och åka idag. Han tittade anklagande på oss och dörren in i huset. Sedan började han traska runt på gräsmattan så Mr J fick gå och hämta honom. Vadå, hemmakär?

Inte den lilla vägen Mr J! Då hamnar vi nere vid Orb och dit ska vi inte idag. Lite soldis idag så Pyrenéerna syns inte så bra. Men jag kan ana snö på topparna. Hua.

Första anhalt var på BricoMan för att köpa plattorna till sovrummet. Skulle väl gå snabbt tänkte jag och stannade kvar i bilen. Men som alltid när man väntar så känns det som flera timmar och det var lite kyligt faktiskt.

Men väntan hade ett slut och efter att ha stuvat in plattorna var det så dags för lite frukost. Jag dukade fram äggmackorna och till det blev det multivitaminjuice. Kändes perfekt att få mat nu. Vi hade tänkt köra till ett potteri som ligger på vägen mot Vias och de hade lunchstängt.

Därför tog vi en tur till Portiragnes plage då vi aldrig varit där. De tillåter hundar på den stranden så därför ville vi se hur parkeringsmöjligheterna är. Det visade sig att det är en ställplats för husbilar nere vid stranden som är gratis. Här kan det bli aktuellt med ett helgstopp när nätterna blir varmare. Vi kan åka ner dit och sova över då man får stå där tre nätter.

När vi körde därifrån var det dags för potteriet och här fick jag handla minsann. En stor urna som jag ville ha och en lite kruka för en pelikan (pelargon) som ska stå vid Leo. Sedan har de som bodde här haft en basketkorg på väggen vi kortsidan och vi köpte en stentavla som ska täcka hålen efter korgen. Nöjda styrde vi hemåt. Men klockan var ju inte så mycket så en sväng till höger nära byn blev det. Här köpte jag en palm till urnan.

Kuma var less och man såg riktigt hur han tyckte att nu är det nog. Inte en pryl till för då blir jag bannad. Jag vill hem, punkt.

In med hundar, mig, urnan och palmen. Vi satte igång att plantera den direkt och släppa ut grenarna som var nätade.

Där ska den stå som ytterligare ett skydd mot solen. Vill gärna kunna sitta på kistan i sommar också. Tyckte även att det var lite tomt vid det fönstret. Eftersom alla fönster öppnas inåt har man aldrig blommor på något fönsterbräde utan de får stå på golvet eller ute. De klara sig bäst utomhus så det är där jag placerar mina.

Tisdag i morgon och då blir vi hemma till Kumas förtjusning.

Strul i Frankrike

Efter lördagens jobbiga händelse vaknade vi vid åtta då det var +29 ute. Mannen fick sluta försöka ringa till akuten i Malmö igår, då vi fick veta att farmor blivit körd dit. Men det var hopplöst idag med och vi åt frukost istället. Precis då ringde korttidsboendet att farmor var tillbaka. Då gjorde vi oss klara för avfärd.

Jag preparerade vår tvättmaskin, som består av en hink med lock på. Den fyller jag med vatten och tvättmedel, samt tvätten. På med locket och så får den stå i duschen och tvätten skumpar runt när vi kör.

Vi hamnade på A75 mot Beziers och den vägen var väldigt fin. I Beziers hittade vi en Intermarche där vi kunde tanka disel i Mackan. Visserligen var det lite krångel innan vi hittade rätt avfart men allt gick bra. Sedan körde vi förbi en Lidl där vi bunkrade upp med allt möjligt som vi behövde. Vi kom fram till ställplatsen i Narbonne vid tretiden och hittade en plats med skugga. Eftersom det är +32 i skuggan gäller det att söka skugga så mycket det går. En öl och bröd var precis vad vi behövde. När vi satt och kopplade av ringde en överläkare från kirurgen och frågade var farmor var. Han sade att hon inte borde ha åkt till boendet. Farmor har en kraftig infektion och måste få dropp intravenöst. Så nu får hon åka tillbaka dit igen. Pjuhh….

Pojken har varit och lämnat kläder,rullstol och annat till pappa på hans korttidsboende. Vi är på gränsen att köra hem igen om detta fortsätter. Men det beslutet tar vi inte idag, utan nu får vi försöka koppla av och kanske doppa tårna i Medelhavet. Mannen gick iväg först och jag stannade i skuggan med hundarna. Sedan gick jag ner och eftersom jag tog kameran med mig blev det ett mediokert dopp. Men det var varmt i vattnet +25 minst.

132Vi blev väldigt förvånade av hur kusten ser ut. Den är helt avbruten med små sjöar och landtungor. Vi trodde att det skulle vara en jämn kust med sanddynor och ett blått hav längre ut.

Stranden vid Narbonne plage var milslång och det rådde absolut ingen trängsel.

133När jag kom tillbaka passade jag på att skölja tvätten och hänga upp den. Luktade väldigt gott. Vi pratade en stund med ett tyskt par som stod bredvid oss och som var väldigt intresserade av våra hundar. Här kan vi inte gå med foppatofflor då det verkar som träden lossar små vassa bollar som går rakt igenom dessa tofflor. Det får bli en starkare sula som står mot dessa bollar. Kuma gillar inte underlaget och hoppar som en kalv. Vi får åka härifrån i morgon.

Nu har vi kört 258 mil sedan vi lämnade huset där hemma. Frågan är om vi ska vända eller köra vidare? Det får morgondagen utvisa. Vi behöver sova.