Idag fick vi en stund med sol och jag skyndade ut i trädgården med hundarna. Unkas och jag hängde upp vinterns första talgboll i trädet.
Kuma sprang runt till andra sidan. Han hade väl lite utkomster att uträtta. Men återkom rätt snart.
Alltså har jag gått ute för första gången sedan i början av augusti. Det kändes magiskt. Unkas tittade förvånat på mig. Men nu börjar det bli mörkt ute och jag är glad att vi passade på när det var ljust.
Jag hängde ut en ny talgboll igår och idag har vi haft många småfåglar och stora på besök.
Eftersom jag prioriterar de små håller jag koll på trädet.
Dagens promenad blev utan missöden och trots värkande kropp klarade jag det bra. Huvudet sitter fast och även om nacken värker vid vissa rörelser är jag glad. Det finns de som har det värre.
Mannen har kört igång operation borttagning av bottenplattan i duschen. Han kom just ut lätt skakad men inte störd.
Jag ska med voltarensmord rygg ta mig an städning av huset.