Sandlådan

Känner att det är dags att göra ett inlägg om situationen vi har i vår riksdag just nu. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Våra riksdagspolitiker skrävlar om att man ska bekämpa mobbing och diskriminering av oliktänkande människor. Här visar de sina verkliga ansikten och kör mobbing både till höger och vänster. Tycker att svenska folket kan kräva bättre av våra politiker.

Hur många har inte fått foga sig i att chefer anställt någon som man absolut inte tycker om? Tror att vi är många som fått foga oss i att få chefer och medarbetare som vi inte klarat av att umgås med. Men valet har varit att antingen söka nytt arbete eller bita ihop och göra det bästa av situationen. Naturligtvis har man visat respekt och pratat med personen i fråga. Det är ju ingen social sammankomst utan en arbetsplats och arbetet måste fungera.

Tillslut har allt löst sig och samarbetet har trots allt fungerat. Vill man så går det och när nu andra ansett denna människa vara värdefull för företaget, så är det bara att samarbeta så bra det går.

När jag nu kan konstatera att våra politiker verkar anse att de är mer värdefulla än någon annan, så blir jag arg. Andra länders politiker samarbetar för att de insett att ett land är viktigare än de själva. I Sverige är det tvärtom. Vi skulle kanske bara ha val där man väljer en statsminister och sedan får vederbörande sätta ihop en regering som kan fungera, oavsett politisk tillhörighet? Eller så får xx bita ihop som Angelika Merkel och bilda regering som har en chans att styra, utan att bli nedröstade vid varje förslag.

Annonser