Sorgebearbetning

Efter en i stort sett sömnlös natt, steg jag upp och tog itu med allt praktiskt som blir när någon dött. Ännu en gång ska jag ordna en begravning. Det är i och för sig inte så svårt då pappa gett mig instruktioner hur han vill ha det. Sedan har jag torkat alla golv. Måste ta mig för något och inte bara sitta och tänka. Mr J målar och det skingrar hans tankar.

Värmen håller i sig och fläktarna går för fullt hemma. Nu måste jag tänka på alla fina stunder vi hade, pappa och jag. Vi kom verkligen nära varandra under de år han bodde i byn. Sedan dagen vi satt vid mammas säng och hon somnade in, hade vi ett band som vi inte hade tidigare. När han sedan kom att behöva mer hjälp var jag där. Jag städade,duschade och tvättade hans kläder och lakan. Då han inte längre orkade gå, rullade jag honom runt i byn.

Nu när han ville släppa taget om livet, lät jag honom göra det. Han fick bestämma och jag mådde skit, men ansåg att det måste jag ta. Var och en måste få bestämma över sitt liv. I 93 år var han min och nu har han valt att vara någon annanstans. Det är så livet är och jag hoppas att den dag det är min tur så ska jag vara lika lugn och veta hur det blir sedan. För så var min pappa.

Detta var pappas älsklingslåt och jag avslutar mitt sorgearbete med den. Ett stilla farväl och på återseende.

Annonser

Pappa har somnat in

Farväl älskade pappa inatt slutade du att andas och det var din önskan. Du visste vart du skulle för du hade varit där och hälsat på.

Det sista året du levde, längtade du dit. Där kunde du gå igen och hade inte ont någonstans. Du döstädade och förberedde din bortgång. Jag var ledsen många gånger, men förstod att du kände dig färdig med livet här.

För två veckor sedan sade vi farväl och berättade hur mycket vi älskade varandra. Sedan lade du dig ner och väntade på att de skulle komma och hämta dig. De som försvunnit tidigare. Sexton år fick vi ha tillsammans och jag minns dem med glädje.

Vila i frid älskade pappa. 🌷🌻🌹