28 januari igen

För ett år sedan klev vi in i husbilen och lämnade huset i byn för gott. Då var det bara att vänta på flyttbilen, lämna Madame på service och städfirman skulle komma och göra rent. Därför bodde vi utanför huset i några dagar. Det var faktiskt lite jobbigt och hundarna förstod inte varför vi inte gick in efter deras promenader. Men det var då det, idag klev vi också in i husbilen, men av en helt annan anledning.

Solen lyser faktiskt och vinden är riktigt ljum idag. Hundarna älskar när vi går ut allihop.

Turbo vill gärna åka med, men Kuma är inte lika glad för det. Han var på väg in i trädgården och verkade tycka att vi kunde åka så väntade han hemma. Jag fick faktiskt putta honom i baken så han gick fram till grinden.

Vi kör ut ur byn mot Cornelihan.

Närmar oss ännu mer. Kör förbi och hamnar på ringleden runt Béziers. Dags för lite inköp.

En lycklig Mr J (som jag hädanefter kommer att benämna som JR då det är hans initialer och känns mer personligt.) Nåväl efter den parentesen går han in med mina förmaningar som bortblåsta ur huvudet. Bara köpa ett paket kakel, inte titta på annat!!!   Han kommer mycket riktigt ut med endast paketet, men med bilder i mobilen på annat . Alltså vad var det han inte förstod? Eller så brydde han sig inte.

Dags att köra till gummadagis då. Jardin och köpa tuggben till hundarna. Men jag hade plånboken med mig och nu tänkte jag titta mig omkring. Tyvärr blev det inte så mycket tittande då de höll på att göra om i hela butiken. Fick nöja mig med tuggbenen och det var inget roligt att titta på i röran som var.

När vi ändå körde förbi så varför inte gå in så jag fick titta lite? Men vet inte vad det var med idag för det kändes så tomt i affären. Tyckte att de hade mer roligt hundrelaterat tidigare då jag var här.

På väg hem igen då. Där borta är Cornelihan och jösses vad mycket moln det är.

Än så länge är vinfälten rätt kala och molnen tycks fastna borta vid bergen.

Nu närmar vi oss Thézàn och hem. Solen följer med oss hela vägen.

Där borta är vårat Chalet Angle och väntar på oss. Det är här Kuma börjar prata. Han känner igen sig och vet att snart så….

Bara att backa in på Rue Alexandre Dumas och sedan låsa upp grinden då. Kan berätta att dessa moln har blåst bort. Nej, det var inte jag som blåste bort dem men vinden jobbade ordentligt ett tag. Vi får en fin solnedgång ikväll. I morgon ska JR sätta upp det sista kaklet eller man ska kanske säga klinkern och då är projekt sovrumsvägg klart. Hoppas vädret fortsätter såhär för nu behöver snurradåren rastas.