Det har regnat i natt och inte så lite, då det fortfarande var vått på trädäcket när vi öppnade dörren vid halv elva. Ja vi tog en sovmorgon idag och det var så skönt. Ingen hund väckte mig utan jag vaknade nog först av oss allihop. Vi hade faktiskt på ac:n under natten och jag tror att vi alla sov bättre då vi fick en jämnare temperatur.

Eftersom det varit mest en gråmelerad himmel idag så har min inspiration för att fota uteblivit. Vi har haft varmt och varit ute hela dagen men solen har varit ovanför molnen och då fick alltså kameran vila. Därför kommer det att bli en del foton från tidigare år som jag tagit under september.

Våra tre älskade hundar som vi hade 2015 Nellie,Unkas och Kuma. Väl värda att få vara med i denna återblick då de gett oss så mycket kärlek och glädje.

Min vy under 2016 då det var året då jag bröt benet och krossade fotknölarna. Gissa om jag var less på den utsikten. Jag hade ju suttit i vårat bibliotek och arbetet de senaste tre åren och nu var jag instängd här i flera månader. Jag som brukade gå över en mil om dagen med hundarna. Det kändes ska jag säga.

2017 i september hämtade vi hem Turbo och hon är ju den sista av våra tre musketörer som fortfarande är hos oss. Alltid roligt att se hur ängsliga våra nykomlingar var och idag har hon blivit en stabil storasyster till Lino. Vi har jobbat med henne och det har varit både framgångar och motgångar då hon inte var van att leva med andra hundar. Men idag är hon en helt annan hund.

2018 var året då vi sålde vårat hus och började rensa ur arton års sparande. Tror JR körde över 14 turer till återvinningen och sedan sålde vi en del och gav bort en del. Vad vi slet och höll på. Sedan var det piffing för visningar innan allt var klart och vi kunde sätta fart med packning och sedan bodde vi i ett hus med lådor ett bra tag.

2019 nyinflyttade i vårat hus och nu hade vi en hel del att arbeta med. Men äntligen hade vi en trädgård igen och hundarna älskade det. Kuma och Turbo var glada igen efter att ha varit ledsna efter att Unkas fått somna in. Tre musketörer blev plötsligt två.

Palm inköpt 2020 och det var min present till JR som så gärna ville ha en på tomten.

Sedan byggde vi själva en pool 2021 och äntligen kunde vi svalka våra varma kroppar. Mesta jobbet gjorde ju JR och det var ett slitgöra men vi fixade den och så stolta vi är att vi utan hjälp eller guidning fick till poolen.

Förra året kom så Lino till oss och han var en tunn förskrämd kille som nästan bad om ursäkt för sin existens. Nästan så man får tårar i ögonen när man ser hur benen sticker ut vid baken.

Så var det slut på återblickar i september genom åren. Jag kunde kanske gått längre tillbaka men tyckte att det fick räcka såhär.