höstfunderingar | mycketyck

Det är fortfarande varmt om dagarna men när det börjar bli mörkt så känns det skönt att gå inomhus. Vi har suttit ute hela dagen efter JR:s projekt som jag huxflux blev involverad i. Han skulle frosta av kylen som efter den fuktiga sensommaren fått ett ansenligt istäcke. Klart att han fick det, men jag fattar inte att när karlar ska göra något så blir det en förbaskad röra. Det var matvaror överallt och trasor som var dyblöta. Hela diskbänken var som en enda röra. Jag styrde upp det hela och när så H ringde fick jag avsluta det hela. Nu har vi ren kyl som är helt isfri och fungerar som den ska. Vissa saker ska nog inte karlar göra, kanske eller så är jag bara petimeter där.

Hade tänkt göra annat idag men det får vänta till en annan dag. Vi satte oss ute och pustade ut istället för att flyga på något nytt. Jag hade nämligen tagit min allergitablett för sent igår så vi sov väldigt länge. När vi sedan inte har morgontidiga hundar så trynar vi för länge då. Idag har jag tagit den mycket tidigare.

Så eftermiddagen tillbringades utomhus under parasollet. Vi åt en grönsakssallad med avokado och champinjoner blandat med annat grönt. Så gott och fräscht. Sedan åt vi lite ost efteråt. En podd om resor fick stå för underhållningen. Eftersom familjen M håller sig väldigt lugna har våra dagar ute blivit väldigt njutningsfulla. I morgon ska jag försöka göra det jag skulle idag.

Dags att vattna för oss idag men det får vänta till senare. Jag gick emellertid en liten runda för att se över mina växter och idag var det Kuma som ville gå med.

Vi gjorde en ordentlig inspektion och eftersom Kuma gick längst bort så behövde inte jag göra det. Allt var som det skulle kunde han meddela när han var klar. Snart dags att klippa rosorna men jag har inte hjärta att göra det så länge de blommar.

Jag är så glad att vi fick denna fina trädgård som hundarna älskar. Kuma ville inte vara ute i vår trädgård i skåne, men här kan han gå runt alldeles själv. Tror att när han får rätt avstånd till människor så blir han trygg och denna trädgård ger just det avståndet. Vi hade inte trott att det hus JR sett på en sida när vi satt i gamla huset skulle bli vårat. Detta med carrelage och annat fint har vi valt bort till fördel för att kunna bo i detta hus tills vi närmast trillar av pinn om man säger så. Det är perfekt för oss och det som passar andra är bra för dem.

Det kanske kan kännas lite kalt här på baksidan just nu men jag har en plan. Det ska bli väldigt lummigt och fint här med men allt måste ha sin tid. Vi har en början och det är mer än vad som fanns här när vi köpte huset.

Man måste leva mellan alla projekt och vi tänker bo här länge. Just nu tycker vi det är roligt att vi fått nya grannar som troligtvis är från England då flyttbilen var därifrån. Det är mer liv och rörelse nu och vi har saknat det.

I morgon inleder vi sista dagen i september och hösten är obönhörligen här. Fast vi har ju +25 minst om dagarna och hösten är behaglig här.

Först läste jag att det skulle bli regn mitt på dagen. Vid en titt senare hade det ändrat sig till eftermiddag. Senast jag tittade så kan det eventuellt komma en åskskur ikväll. Därför har vi haft ännu en dag utomhus. JR körde med en lång lista och handlade i morse. Vi prioriterade det framför en tur utanför byn. Men i morgon så ska vi ta sats till ett nytt försök. Nu är det endast lite småttan och gottan som ska köpas.

Flugorna har varit desto ettrigare och jag har nog skickat minst ett dussin till den andra sidan. Fast det är kanske dit de ändå varit på väg för tusan så slöa de verkar vara. I morse vaknade jag och kikade ut på sopmaskinen som körde på vår gata. De sopar gatorna varje torsdag här.

I avsaknad på regn har vi roat oss själva. Gräsmattan börjar få tillbaka sin färg nu då det skvätter lite då och då. Parasollet fick vara nerfällt idag då solen gömde sig ovanför molnen. Hundarna är nöjda med dagen och JR har sågat lite pinnar så han är också nöjd. Jag är nöjd då det inte är mer måsten än att bädda sängen.

Klockan närmar sig 20.00 och mörkret sänker sig över byn och vinfältet. Det lider mot kväll och vi har dragit oss inomhus nu. Tystnad råder då jag skriver. Sedan kan vi prata om ditten och datten som vanligt. Lyssnat på en podd har vi också gjort. Idag var det Frankrikepodden som pratade vin. Det är mycket att lära där. Vi har ätit små hamburgare med gåslever och då menar jag riktigt små.

Denna pandemi fortsätter oförtrutet drabba världen. Vi kan ändå vara glada att vi ändå har den sjukvård som är idag. De som drabbades av digerdöden eller spanska sjukan hade inte en chans. Klen tröst till de som legat i respirator och har ett helvete nu efteråt då de ska tillbaka till det normala. Vad nu det normala är?

Nej, usch nu börjar jag bli för deppig och det är inte så jag är. Jag är den som alltid ser ljuset i mörkret. Fast ibland är det svårt nu för tiden. Därför har jag börjat att endast läsa nyheterna en gång om dagen. På morgonen för sedan kan jag bearbeta det jag läst under hela dagen. Känner att det kan bli för mycket information annars. På kvällarna är det underhållning som gäller och vi tittar på serier som får oss att må bra. Men så kommer det ibland något som Homeland och vi kan inte värja oss. Nu har vi avslutat den och vad ramlar vi på då? Jo, Orange is the new Black. Så nu har vi hamnat i fängelse tillslut. Kanske lika bra det.