Jag tog vägen vid kyrkogården med Unkas idag och det höll på att bli ett riktigt gyttjebad. När jag gick där med Kuma igår så var det fortfarande lite fruset i marken och fungerade jättebra att gå där. Men idag har allt tinat upp och eftersom marken var frusen innan snön kom har allt tinat nu. Det var rena rama gyttjan och jag sjönk ned nästan till fotknölarna. Hade jag haft ett tefat så hade jag kunnat åka på det nedför backen. Det var nära att jag föll ett par gånger, men man har ju dansat balett en gång i tiden så jag lyckades hålla balansen. Men nedrans så leriga vi blev båda två.

Kuma fick sin tur ut på landet och blev minst lika smutsig om inte mer, men vi slapp dansa runt i leran. Jag trodde att blåsten skulle ha torkat upp mer idag, men det blåser nog för svagt.

Det luktar vår ute. Ni vet den där våta lukten som kommer när marken tinar upp. Den kröp upp i mina näsborrar och det kändes ändå rätt positivt. Småflugor dansade i buskarna och det är ju bra för då har fåglarna mat igen. Så även om det kommer mer snö vet jag att det tinar snabbt då marken inte är frusen. Alltså slipper vi att dansa runt på is i flera dagar.

Klockan är kvart över fyra och det är inte mörkt ännu. Det om något är positivt. Vi går mot ljusare tider. Något annat som är positivt är att hundarna börjat leka igen. Igår var det en lite trevande lek, men idag lekte de en lång stund sedan vi kommit hem från alla promenader. Det är skönt att se att de inte är deprimerade längre. Det värmer en hundägares hjärta. Vi går vidare efter vår förlust och snart är det vår.