Jag borde egentligen inte titta på program som spårlöst, men kan inte låta bli. När personen som letar sina rötter hittar föräldrar och syskon bölar jag som en tok.
Det är sorgligt och roligt på en och samma gång. Jag undrar bara om det visar sig att ens biologiska föräldrar var missbrukare eller inte vill kännas vid barnet. Vad känner man då? Ibland är det kanske bättre att ha drömmen kvar än att få veta sanningen.
Det är svårt att ta beslut om hur man ska göra i en sådan fråga.
Nu har jag snyftat klart för idag.

Känner att det blev lite väl sent igår. När man hållit igång hela dagen med än det ena och det andra, så sjunker man ned i soffan. Hundarna kurar ihop sig och tv:n sätts på. Då kopplar man av och ofta händer det att vi blir sittande längre än vi tänlt oss, för att vi är så trötta.
Vi är för trötta för att orka att gå och lägga oss. Visst låter det knasigt men så är det faktiskt.

Så idag blir det lugnare aktiviteter och jag ska fortsätta med att ordna i nya datan.
I kväll blir det tidigt i säng då en ny vecka ska ta fart.
Jag har en del att ordna med och vill vara pigg i morgon.