Nepal

Människor ligger begravda under husmassorna, efter jordskalven. De som överlevt törs inte gå in i hus som fortfarande står intakta. Efterskalv brukar komma och de vet om det.

Nepal har alltid varit mytomspunnet och många har rest dit för att känna atmosfären. En gammal kultur med buddism som religion har lockat. Fler som varit där vittnar om att ett lugn infinner sig när man kommer dit. Fast det kanske inte är så längre i storstaden Katmandu. Även om namnet klingar så vackert har även den nya tiden trängt sig på där.

Jag kommer aldrig glömma morgonen då det var jordskalv i vår by. En känsla av overklighet infann sig efteråt och under själva skalvet lät det som att jorden skrapade två skivor mot varandra. Jag stod i duschen och trodde att kabinen skulle välta. Därför slet jag upp dörren och hoppade ut.

Vi står väldigt oskyddade mot naturens makter. Jorden är inte en fast klump utan en levande massa som plötsligt gör att den tunna skorpan rör sig. Det är så världen har bildats med hav och land. Den processen slutar aldrig.

Så idag går mina tankar till människorna i Nepal. De har brutalt fått uppleva hur jorden lever.