Dag 25 på resan 28/7 Tisdag

Vaknade vid åtta och blev plötsligt medveten om att det bara var ett par dagar kvar på resan. Tröstade mig med att kela med hundarna. Det var +22 ute och solen sken. Idag ska vi köra långt för att komma närmare hem och vi vill även komma förbi Köln så tidigt som möjligt för att slippa köer.

Dagens etapp blev lite längre än vi beräknat, då vi vid vår rast kl.14.00 såg att det bara var elva mil kvar till Rinteln, som var vårat första mål för dagen. Efter en kort övrläggning bestämde vi att det får bli Scneeverdingen som vi stod på när vi körde söderut. Det skulle bli 22 mil extra. Borde fungera bra. Tio mil före Hamburg blev det stau (kö) och sakta men säkert rörde vi oss mot den avfart vi skulle köra av på.

Som tur var hade vi stannat på ett truckstop innan det blev kö . Där köpte vi bröd och tankade Mackan. Vid 18.00 körde vi in på ställplatsen. Det duggregnade och var +18 brr. En holländsk husbil står också här, så vi blir inte helt ensamma inatt.

Hundarna fick sin mat och rastning, så nu sover de. Vi ska äta en bit mat och bara koppla av. I morgon kör vi till Flensburg och handla det sista med oss hem, innan vi kör till ställplatsen i Danmark. Nu blir det tv och de visar en dokumentär om andra världskriget. Ska bli roligt att se.Semester 2015 Frankrike 339

Allt kommer i tre

När något inträffar i livet, kommer det alltid i talet tre. Låter det flummigt? Jag ska förklara vad jag menar. Det har varit så i mitt liv i varje fall och stämmer kanske inte för alla.  Om någon dör,gifter sig,blir sjuk,skiljer sig eller flyttar, har det hänt tre gånger i min närhet.

Därför blev jag orolig nu när farmor blev sjuk. Hon trillade ur sängen och gjorde illa sig i foten. Men efter ett par veckor på sjukhuset är hon hemma igen. Visserligen med mycket hjälp av hemtjänsten, klarar hon sig. När den värsta faran var över, gjorde pojken illa sig i ryggen. Han har en rygg som inte tål alltför tunga lyft. Vi var bekymrade, men det löste sig också. Genom en gammal klasskamrat fick han komma till dennes pappa som är naprapat. Lite knådning eller vad det nu är en sådan gör, är han återställd och åter vid full vigör. För snart en vecka sedan tog jag ut hundarna på deras kvällskiss i trädgården. De är alltid så ivriga och rusar ut mot bigarråträdet. Kuma stannar plötsligt upp och gråter så hjärtskärande med vänster tass . Jag rusar ut och tröstar så gott jag kan och känner på tassen. Men kunde inte känna någonting. Kanske en stukning? Helgen går och han traskar på som vanligt, även måndagen och tisdagen. Onsdagen börjar han slicka sig på en av klorna. Kan det vara en klo som spruckit? Igår slickade han intensivt och gnydde då han gjorde det. Jag ringer mannen som bokar tid hos veterinären. Han får en tid på stört och hämtar Kuma.

Ingenting hittades utan han kommer hem med en tratt som vi inte använder. Men även inflammationshämmande tabletter. Sedan blir det bara trädgården för vår lille kille. Vila, vila hur det nu ska fungera? Han verkar bli lite trött av tabletterna så det kanske går bra. Vi hoppas att han fått en muskelinflammation i en tå som veterinären såg var lite svullen.

Så där ser ni allt kommer i tre. Semester 2015 Frankrike 083Precis som våra hundar. De är våra tre solsken och egentligen skulle vi inte ha tre från början.