Soldis och svag vind

Det blev en jackfri dag idag också och nu får gräsmattan en behövlig klippning. Vi har sagt adjö till vår stora aloavera som inte klarade vintern som var. Den säckade ihop efter tio år i uterummet och såg inte alls rolig ut. Funderar på vad vi ska sätta i krukan istället. Något grönt blir det i alla fall.

Denna sommar är sista sommaren då mannen har semester. Vi närmar oss ett nytt kapitel i våra liv. Livet som fritidsforskare på väg mot pensionen. Ingen av oss tänker vänta till 65 år, utan vill njuta av livet medans vi kan. Med hus och hundar har vi fullt upp ändå. Vi har inte tid att jobba längre. Därför är det skönt att vi inte måste det heller. Hundarna kommer att trivas med att ha oss hemma båda två. Att få bestämma över sin tid själv och inte behöva rätta sig efter klockan hela tiden blir underbart.

Till hösten kanske vi skaffar en till hund om vi hittar den rätta. Men denna sommar blir som vanligt och just nu är den väldigt fin.