Denna dag bjöd på +27 och jag stoppade mina snickarbyxor i tvättmaskinen. Jag tvättar dem en gång om året och idag var det dags. Var djärv och struntade i sockorna också. Det fungerade väldigt bra. Hade ju en del inomhusarbete idag men hittade massor av anledningar att gå ut hela tiden. Det går ju inte att låta bli.

När alla växter tar sådan fart är det ju svårt att stanna inomhus. Jag älskar vårat mullbärsträd och det är så vackert varje år när det börjar skjuta skott. Man tror inte att det kan bli så lummigt och grönt som det blir om endast några veckor.

Knoppar överallt på rosenbuskarna. Jag förväntar mig en explosion inom kort. Här ska blommas minsann. Att jag skulle ha denna fina trädgård hade jag aldrig trott. Lycklig är bara förordet.

Vill visa hur fint de nya RedRobin smälter in här i häcken. Det röda bland det gröna. Nu är det bara början och jag tror att det kommer bli så fint med tiden. Vem kan leva utan dessa fina buskar så säg. Så vad gjorde JR idag då? Jo, han sågade itu alla plankor från det havererade skyddet. Blir fint att ha i brasan denna vinter.

Men det är ju ändå påskafton och vi satte oss ute och njöt av det härliga vädret. Inte trodde man att det skulle vara skuggan som man valde. Men det var där vi satt under parasollet och det är där vi alltid hamnar.

Det är där jag alltid jag vill hamna. Här uppe på vår udde ovanför alla vägar. Såg en liten film där någon gick i sin by och var så stolt över att bo där. Det gör mig så glad. Jag tänker göra en liknande vandring en dag då mitt ben inte värker som det gjorde idag. Men jag lovar det kommer och ni kommer att få se hur fin min by är. Vi ska alla vara stolta och glada över den by vi valt som vår.