Tack för en fin vecka alla veteraner och kunder!!!

Bild

friday yes

Inget nytt fenomen

Var gång det händer att ett upplopp startas någonstans i Sverige, blir det skriverier och debatter om hur och varför. Lite konstigt för detta händer, har hänt och kommer att hända igen. Så länge jag kan minnas sätter det igång då och då. Sysslolösa unga människor vill ha uppmärksamhet och vet inte hur de ska få det. Så uppstod raggarna, modsen, punkarna och hiphoparna. Ett rop på hjälp i en värld som inte verkar klara av att se till ungdomarna.

Politikerna käbblar bara med varandra och påpekar vilka fel de gjort under sina år vid regeringsmakten. Visst gör de misstag som får efterverkningar långt efter det att man bytt regering. Men det är i grund och botten föräldrarna som måste dra det tyngsta lasset. De formar sina barn från första början. Det är där allt måste börja oberoende av vilken regering vi har. Man skyller på samhället, men samhället är ju vi alla som lever här.

Rasdiskriminering och utanförskap har funnits i alla tider. Men vi satte aldrig ord på det. När jag var nyinflyttad till staden och började i den alldeles nya skolan fanns det kamrater som diskriminerades för olika saker. En flicka blev riktigt illa behandlad för sin religiösa tro. Hon klädde sig ju inte som alla andra och hon gav aldrig igen. Hon kallades vargen då hon åt väldigt mycket, fast jag kommer ihåg hennes namn, Inger hette hon. Jag var inte en av dem som gick på henne, men visst har jag skuld eftersom jag inte heller försvarade henne. En annan flicka som bodde i mitt bostadsområde var ett adoptivbarn från något afrikanskt land. Först var alla så intresserade av henne och ville vara med henne. Hon var några år yngre än jag, så jag tillhörde aldrig hennes kompiskrets. En dag hörde jag att de kallade henne bananas. Inte direkt snällt i mitt tycke. Det utmynnade i att i sina försök att smälta in i kamratkretsen började ta droger och bjuda ut sin kropp. Enda sättet för henne att få vara med.

En sommar blev det upplopp i ett bostadsområde som jag inte hade velat bo i. Husen såg ut som fängelsehus, gråa och alla likadana. Många invandrare fick lägenheter där, eftersom det var tomt i många hus. Det var finländare som slogs mot turkar. Men de infödda svenskarna tog finländarnas parti och hjälpte till i slagsmålen. Den socialdemokratiska kommunledningen hade fört ihop alla som kom till Sverige på ett och samma ställe, utan att fundera nämvärt. Så går det till än idag och samma misstag görs vilka det än är som leder i just den kommunen. Men idag då vi har människor som kommer från snarlika länder, fungerar de bättre tillsammans och då riktas ilskan åt annat håll.

Det borde vara enklare att använda den samhörighet människor känner i ett bostadsområde och låta dem bygga upp organisationer mm, som kan ge sysselsättning i området. Hantverksgrupper, idrottsgrupper, ja det finns hur mycket som helst man kan starta. Något som gör att människorna känner att de har ett värde och betyder något. Kanske kan det komma något bra av alltihop när det blir lugnt igen. Låt de kreativa stenkastarna bli kreativa i något annat.

Sol, fredag och kyligt

Kort sammanfattning av morgonen i rubriken.
Värmen från förra veckan är bortblåst och kylan från söder har letat sig upp.
Men när det är fredag känns det ändå positivt.
I snart två veckor har jag försökt få tag i en åkgräsklippare, till ett uppdrag jag fått. Byns entreprenör på det området lovade lösa mitt problem. Men det verkar inte gå. Det finns nämligen ingen som hyr ut sådana. Modell större gräsklippare, som man går bakom finns, så nästa vecka får det bli en sådan. Om man först går med en röjsåg borde det fungera.
Ska göra en överläggning med min veteran idag.
Hoppas det flyter på lika bra idag som det gjort tidigare denna vecka.

Som sagt det är ju fredag.

Livets avigsidor

Det kanske inte är så bra att göra alltför personliga inlägg, men hur ska jag kunna låta bli? I vissa sociala medier vill man vara proffessionell och väldigt korrekt. Men sådan är man ju inte alltid. Jag är en rätt utlämnande person, trots att jag inte skriver allt om det som sker i mitt liv. Jag kör så att säga med rätt öppna kort och bjuder på det. Det jag hoppas är att andra ska anse att jag skriver bra och intressant. Nåja, man kan inte alltid vara så intressant. Men vem är egentligen det?

Min blogg blir lite av en ventil till skillnad mot mitt arbete. Ett arbete som blir roligare hela tiden. Jag har räknat ut att av de förfrågningar jag får så får jag ca 95% och det tycker jag är väldigt bra. Jag har ju berättat att det lossnat ordentligt detta år för mig och det blir mer och mer arbeta varje dag. Idag blev jag extra glad över att en ny kund begärde en specifik veteran. De hade fått höra av en bekant hur duktig just denna veteran är och ville ha samma. Vilken fin reklam för veteranen och för Veterankraft. Bättre reklam kan man ju inte få. Sådant sprider sig och fler vill anlita oss.

Funderar någon av mina läsare på att anlita någon till trädgårdsarbete, städning, barnpassning eller i sitt företag, så gå gärna in på vår hemsida. Ni hamnar automatiskt på det kontor som är i just ditt område. Fyll i en intresseanmälan så kontaktar vi dig.

http://www.veterankraft.se

 

 

 

 

 

Kallt överallt

Fortsatt stökigt i huvudstaden och en man mördad i London.
Kort sammanfattning av vad man möts av idag när man slår på nyheterna. Inte speciellt trevligt och man slår av tvn igen.
Ute är det kallt och jag tog på mig höstjackan igen, för att slippa frysa. Vem stal värmen? I två dygn har kalla vindar svept över skåne och det känns inte bra.
Jag kan ändå konstatera att min bil inte är uppeldad, som en del möts av, och mitt hus står kvar, eftersom vi inte drabbats av någon tromb.
Det är trots allt en ganska bra torsdagsmorgon.

Klart att vi inte förstår

Hur skulle vi som inte är invandrare eller bor i dessa miljonprogramsområden, kunna förstå vad som nu sker där. För det första vill inte många infödda svenskar eller inflyttade som etablerat sig i samhället, bo i dessa områden. För så fort man fått arbete söker man sig därifrån. De som bor där idag är antingen de som inte har råd att flytta därifrån eller bott där sedan husen var nya. Många har tyckt att det var bra att leva med många människor i sin närhet och haft en fin gemenskap med sina grannar. I takt med att de flyttat därifrån för att barnen ska kunna växa upp i bättre områden, har nya flyttat in. Många som precis fått sitt medborgarskap eller väntar på att få det. De kan inte svenska särskilt bra och de som redan bor i området är lika misstänksamma som vem som helst mot nykomlingar, vilka kanske kommer från andra länder än de själva.

När man bor tätt inpå andra människor uppstår alltid konflikter av olika slag. Det går aldrig att undvika. Dessa miljonprograms områden som sossarna skapade har bäddat för detta som vi ser nu. Det är bara det att dessa människor som bor där idag ofta kommer från länder där våldsamheter är normalt. De ar sett saker vi inte ens kan drömma om. Övergrepp från polis och militär, är vardagsmat för dem. Vi som inte upplevt detta och lever i lugna områden, kan inte förstå hur man kan förstöra daghem, bilar och hus. Jag förstår det inte, utan undrar hur de kan förstöra för sig själva. Nu måste pengar avsättas till att bygga upp allt igen. Pengar som kunde användas till annat som kunde hjälpa dessa människor. Eller skulle man avsätta pengarna till det?

Jag är förvirrad och det enda jag kan tänka, är att om man vill protestera mot något så finns det andra metoder. Men de som gör dessa handlingar kanske inte kan inse det? Jag vet inte? Jag kan inte förstå dem eftersom jag har en helt annan uppväxt och inte levt i ett land med krig och övergrepp. Men jag har länge insett att något måste göras. Kanske riva ned alla miljonprogramshus och bygga upp andra mer människovärdiga? Det skulle åtminstone ge arbete åt många som bor där. De kunde få vara med i denna process.

Detta är endast lite funderingar jag har och de kanske är urdumma, men upploppen har åtminstone fått mig att fundera.