Söndag

Juli är snart över och de som tillhör den del av befolkningen som arbetar, ska snart in i de vardagliga rutinerna igen. Vi andra som lämnat den delen av livet gör det vi har lust med.

Turbo har hittat sin favoritplats och här har hon bra uppsikt över framsidan av trädgården. Vi börjar få allting på plats och nu är även några gardiner uppe.

Om Turbo vill spana på hunden som brukar skälla hos grönsakstanten, kan hon hoppa upp på soffan. Det brukar hon göra nu när den är på plats under fönstret. Men hon skäller aldrig.

Så det är vad vi sysslat med idag och nu har vi även nästan fått klart i biblioteket.

Vi har en plats att göra allt administrativt och våra böcker har ett hem.

I morgon har vi tänkt göra en del inköp. Först ska vi till veterinären och förhoppningsvis få klorna klippta på hundarna. Sedan till Darty och köpa en ny brödrost och tv. Eventuellt beställa ett franskt internet också.

Jag ska på rea och titta på kläder, vilket jag egentligen avskyr. Men nu är det så att jag behöver bh och lite annat. Brukar ju alltid beställa på nätet men storlekar här i Frankrike är inte desamma som i Sverige, så jag måste prova. Jag fasar men det är bara att ta tag i det. Har ju dragit på det hela tiden.

Tog tag i det

Jag har haft ett tungt måste som gnagt i mitt huvud i flera dagar. Haft mardrömmar om det och funderat hur jag skulle göra. Idag blev det av och lättnaden är stor. Vi har ett gammalt vitrinskåp fullt med porslinsfigurer som är värda både mycket och lite. Det kom till oss när ”farmor” flyttade till vårdboendet och hon ville att vi skulle ha det. Figurerna är så vackra och gracila. Men hur i all världen ska man packa dem vid en flytt?

Idag tog jag låda 29 som stått tom i väntan på dessa figurer och klädde den med badlakan och handdukar i tjock frotté. Sedan har jag lindat figurinerna i silkepapper och lager av bubbelplast. För att se till att de inte rör sig stoppade jag omslagspapper i alla mellanrum jag hittade. De rör sig inte en millimeter och ovanpå lade jag en stor tjock sidenduk. Mr J skrev med röd tuschpenna aktas och porslin på lådan. Känner att mer kan jag inte göra utan bara hoppas på att det ska vara nog. Det är så skönt att äntligen ha gjort detta och veta att jag gjort allt jag kunnat för att skydda dem.

Nu har vi packat 32 lådor och resten är en baggis. Lite mer bubbelplast och saken är klar med allt annat vi ska packa. Det närmar sig flyttdag nu och vi kommer att hinna klart tills bilen kommer. Det som kändes nästan omöjligt är inte det längre. Vi sover väldigt gott om nätterna igen och kan koppla av på kvällarna. Nu får vi nästan slå på bromsen så vi inte packar sådant vi behöver ett par veckor till. Mr J kollade sitt blodtryck idag och det var helt normalt så det bådar gott.

Nu ska vi snart få andra vyer och ser framåt på detta året. Det finns så mycket att upptäcka och uppleva. Ska bli spännande att se var vårat nya hus kommer att stå.

Värst vad det blåser 

Har precis kommit hem efter besöket hos pappa och är glad. Vissa saker kom fram och nu får han det ännu bättre. 

Blommorna till min gudfar är beställda och jag hittade fina band. Men tusan vad de tar hutlöst betalt. Inget som stoppade mig. 

Nu ska jag snart gå bort till affären och lämna in pappas lottokuponger och travet på lördag. Sedan är det dags att gå hem till honom och fika. 

Blev lite vår också 

Kuma sprang runt hörnet och Unkas sitter och väntar på honom. Orkar inte gå efter. Det kom en regnskur men nu är det lite blå himmel. 

Jag har ont i armarna efter en veckas packande i lådor och ur dem igen. Det riktigt värker i dem och även i händerna. Ska bli skönt när allt är klart. Har fyllt sex säckar med skräp och kläder som pappa inte kan ha. De har bara hängt i garderoben i femton år. Så länge har han bott i byn hos mig i Skåne. Det är bara i mitt uppväxt samhälle och i sitt barndomshem han bott lika länge. 

Nu tar vi kväll och väntar på mannen som snart kommer hem. 

Dött kan vara vackert

image

Vårat ena badrum är i stort sett klart och jag försöker göra små stilleben, som man kan vila ögonen på under tandborstningen.
En palm har inte klarat semestern i år, men jag sparade bladen. Ett av dem passar så fint i den lilla vasen. De andra ska målas i guldfärg och hamna i hallen.
Jag är supernöjd med hur badrummet blev och att det blev så ljust med det nya taket.
Roligt med något nytt nu i höst.

Klart att vi inte förstår

Hur skulle vi som inte är invandrare eller bor i dessa miljonprogramsområden, kunna förstå vad som nu sker där. För det första vill inte många infödda svenskar eller inflyttade som etablerat sig i samhället, bo i dessa områden. För så fort man fått arbete söker man sig därifrån. De som bor där idag är antingen de som inte har råd att flytta därifrån eller bott där sedan husen var nya. Många har tyckt att det var bra att leva med många människor i sin närhet och haft en fin gemenskap med sina grannar. I takt med att de flyttat därifrån för att barnen ska kunna växa upp i bättre områden, har nya flyttat in. Många som precis fått sitt medborgarskap eller väntar på att få det. De kan inte svenska särskilt bra och de som redan bor i området är lika misstänksamma som vem som helst mot nykomlingar, vilka kanske kommer från andra länder än de själva.

När man bor tätt inpå andra människor uppstår alltid konflikter av olika slag. Det går aldrig att undvika. Dessa miljonprograms områden som sossarna skapade har bäddat för detta som vi ser nu. Det är bara det att dessa människor som bor där idag ofta kommer från länder där våldsamheter är normalt. De ar sett saker vi inte ens kan drömma om. Övergrepp från polis och militär, är vardagsmat för dem. Vi som inte upplevt detta och lever i lugna områden, kan inte förstå hur man kan förstöra daghem, bilar och hus. Jag förstår det inte, utan undrar hur de kan förstöra för sig själva. Nu måste pengar avsättas till att bygga upp allt igen. Pengar som kunde användas till annat som kunde hjälpa dessa människor. Eller skulle man avsätta pengarna till det?

Jag är förvirrad och det enda jag kan tänka, är att om man vill protestera mot något så finns det andra metoder. Men de som gör dessa handlingar kanske inte kan inse det? Jag vet inte? Jag kan inte förstå dem eftersom jag har en helt annan uppväxt och inte levt i ett land med krig och övergrepp. Men jag har länge insett att något måste göras. Kanske riva ned alla miljonprogramshus och bygga upp andra mer människovärdiga? Det skulle åtminstone ge arbete åt många som bor där. De kunde få vara med i denna process.

Detta är endast lite funderingar jag har och de kanske är urdumma, men upploppen har åtminstone fått mig att fundera.

Hat i allmänhet

Såg uppdrag granskning på svt och det var en uppföljning från reportaget om näthat. Jag avskyr ordet hat och hata. Tycker inte någon är frisk som tar till de orden mot någon annan. Det är klart att man inte måste älska alla människor, att man får tillåta sig att tycka illa om vissa. Men de har alla ett existensberättigande och jag kan i alla fall säga att jag inte hatar någon människa i hela världen. Inte ens den som placerade bomberna i Boston för någon dag sedan. Däremot anser jag att den eller de som gjort det ska straffas för sitt illdåd och att de spelar gud.

Lika illa är det att spy ut sin galla över någon som har en annan åsikt. Vare sig det är på nätet eller ute i samhället. En händelse som jag fortfarande inte kan förstå, är när jag en dag kom hem från mitt arbete och parkerade bilen. Eftersom jag hade min hund med mig till arbetet varje dag körde jag bil och hade äntligen fått en egen parkeringsplats. Där jag bodde i Göteborg var det svårt att hitta en parkering när man kom hem varje dag, så att ha en egen var underbart. Den dagen jag vill berätta om steg jag ur bilen och öppnade skuffen för att hunden skulle kunna hoppa ut. Då kom en ung man cyklande mot mig. Först uppfattade jag inte vad han sade, så jag frågade honom om det. Han frågade vad jag ville ha för min bil. Lite häpet svarade jag att den inte var till salu. Men ynglingen stod på sig och ville veta vad jag ville ha betalt för bilen. När jag efter ytterligare förklaringar till honom inte verkade få honom att förstå att jag inte tänkte sälja bilen, utbrast han föraktfullt: ”djävla hora”. Jag bad honom fara och flyga någonstans, samtidigt som jag gick därifrån. När jag kom in i lägenheten rusade jag till fönstret där jag kunde se bilen. Jag var rädd för att ynglingen skulle göra något på den och flera gånger under kvällen gick jag bort och tittade för att vara säker på att han inte kom tillbaka.

Såhär efteråt kan man ju tycka att det inte var så farligt, men jag var rädd i flera dagar efter den händelsen. Ord som jag inte förstod varför han sade skrämde mig, eftersom jag inte varit utsatt för dem tidigare. Varför kände han ett sådant hat mot mig, bara för att jag ville behålla min bil? Än idag flera år efteråt kan jag inte förstå ynglingen. Men jag förstår den rädsla människor känner när de blir utsatta för olika hot eller tillmälen. Det är fruktansvärt att behöva se sig över axeln, så att ingen kommer för att skrida till verket och göra verklighet av sina hot.

Så tänk på vad du säger eller skriver. Ord kan verkligen göra ont och förstöra livet för den som blir utsatt för dem.

Då är det klart

Vilken bra start på dagen jag fått. Uppdraget jag skrev om igår är klart och nu ska jag bara låta två veteraner få information om det. Är så glad att det blir två lokala damer som får denna uppgift. En som redan har några uppdrag och en till som inte fått något ännu. Det blir en bra kombination och jag tror att de kommer tycka att det är roligt att arbeta tillsammans. Jag ska träffa dem båda här på kontoret i morgon förmiddag. Så glad jag är idag. Vill ju få regelbundna uppdrag som gör att veteranerna får en stadig inkomst och ju fler sådana jag får desto fler timmar blir det i månaden.

Nu behöver jag några fler veteraner också för att täcka upp hela mitt distrikt. Gärna fler från byn också. Vi får se om mina utdelningar ger resultat och det är bara att fortsätta dela ut. Det roligaste är att detta uppdrag jag nu fått har någon annan utfört tidigare. Kanske lite billigare t o m än det jag offererat, men de vill ha lokala människor och gärna äldre. Mitt koncept går hem och nu hoppas jag på att det ska sprida sig i bygden.

Undrar om jag kommer bli lika glad om något å när jag får ett nytt uppdrag? Hoppas att jag aldrig blir blasè eller uppblåst över att det går bra. Det får jag inte tillåta mig att bli.

www.veterankraft.se

Trött och frusen

Jösses vad vi har traskat idag. Men nu har vi inte många postlådor kvar att beta av. Unkas skötte sig bra när han fattat vad det var vi höll på med och om jag tänkte gå förbi någon brevlåda så stannade han. Vi skulle ju posta i alla menade han, men vissa vill ju inte ha reklam och eftersom han inte kan läsa så förstod ju inte han det. Jag hade ont i benen efter bägge rundorna eftersom Nellie också fick arbeta idag. Hon förstod inte riktigt varför vi stannade stup i kvarten och tittade på mig med förvånad blick. Men nu är snart detta arbete klart och sedan ska jag ringa in mitt huvudområde i storstaden här intill. Men då blir det bil ned och sedan raska promenader. Tror att det får bli Unkas som åker med då Nellie verkar vara nära höglöpet.

Vår nya hemsida är på gång och ska publiceras på fredag, så jag skrev mina sista texter i förmiddags. Tror den nya blir väldigt bra och det bästa är att jag kan ändra texten på viktiga ställen så att den alltid är aktuell. Det ska bli roligt. Nya veteraner är också på ingång och fler nya uppdrag är ute på offert. Håll tummarna att det blir några napp där för det behöver jag. Det har varit lite väl tunnt sedan jul och det inbringar inte några större pengar. Får jag fler abonnemang denna månad så kommer jag att fixa mina räkningar och lite mer.

Nu har hundarna fått sin mat. Rester av en kycklinglåda och grönsaker. Gissa om det var uppskattat? De sover och väntar på att husse ska komma hem. Jag ska koppla av resten av denna kväll och sedan kanske det blir något avsnitt av Tudors, som vi började på igår. Den verkar bra. Henrik VIII var väl rätt blodtörstig om jag inte missminner mig. Än har han inte tagit livet av någon fru, men jag tror att han var gift åtta gånger. Rätta mig om jag är helt fel ute nu.