Lite orolig

Jag berättade ju om skåpbilen med karlar som stannade vid vår gata. De som gick fram till ytterdörren och efter en lång stund ringde på. Unkas skall skrämde ju iväg dem. Igår kom ett inlägg på byns facebooksida att bankomaten var riggad. Två personer blev av med både kort och pengar.

Igår snöade det ju ordentligt och idag blev vi så glada över att det töat. Därför gick vi en lång runda med hundarna nu på eftermiddagen. När vi kom tillbaka var det fotspår i snön på vår entré och trappan upp. Det känns verkligen olustigt. Tidigare idag var det någon som ringde på Mr J:s mobil och det var ett utländskt nummer. Han svarade inte och så nu fotspår precis när vi inte är hemma.

Vi har ju varit förskonade från tjuvar och sådant här i byn. Visserligen har banken och Ica blivit utsatta, samt enstaka villor. Men det var länge sedan och man glömmer så lätt. Närheten till färjor gör att de utländska ligorna har lätt att smita iväg med sina byten.

Som ni märker så snurrar tankarna och snart vet jag inte om jag bara inbillar mig saker. Men just nu känns det lite som att byn är under attack från någon liga som söker byten nu i påsk. De flesta av våra grannar är bortresta och det är tomt på garageuppfarterna.

Behöver lite goda råd nu. Vi har larm, som vi sätter på då vi reser bort, men inte då vi endast går långrundor. Nu i påsk ska vi gå var för sig. Jag först med Turbo och när vi kommer hem går Mr J med Unkas och Kuma. Men hur roligt är det i längden?

Skön promenad idag 

Jag tömde en byrå och gick till bankomaten åt pappa efteråt. Han ville se hur mycket han har på sitt konto och ta ut lite pengar. 

Fick lite ont i benen, men det är bara positivt för nu tränar jag upp mina muskler. Vilket innebär att jag blir starkare hela tiden. 

I morgon ska jag till affären och lämna in pappas lottokuponger. Jag vill att han ska känna att nu är vi tillbaka till där allt började. Bara ny lägenhet och nya grannar. Det verkar som att han känner sig mer hemma nu och trivs. 

Fortsatt arbete

Efter storhandlingen i närbutiken, inlämning av alla lotter och travspel, en tur till bankomaten och hemforsling av pappa med alla kassar. Rusade jag hem i bilen. Allt tar lite längre tid när man blir äldre och man kan inte stressa på en som stapplar fram. Jag duschade och gjorde mig klar på en halvtimme, för att kunna ta mot en veteran. Allt är påskrivet och nu kan han utföra uppdraget. När denne trevliga människa åkt igen tog jag en kopp kaffe och samlade mig lite. Nu har jag ringt den veteran som försökte gå bakom min rygg och i skarpa men väldigt lugna ordalag talat om vad som gäller. Han blev lite bestört och ursäktade sig, så nu känner jag mig lite lugn. Med strama tyglar kanske jag kan skicka honom på vissa uppdrag då hans yrkeskunnande behövs. Allt kan inte vara socker i livet och det gäller att ha lite skinn på näsan.

Nu ska jag förbereda allt inför konferensen i morgon. Plocka fram kläder och ladda alla datorer. Sedan hoppas jag att hundarnas torrfoder kommer idag så jag för det första slipper köpa annat och för det andra inte behöver be någon granne att ta hand om paketet om vi inte är hemma. Det väger ju en hel del och det känns inte så roligt att någon ska behöva forsla in det till sig. Jag beställer alltid med kostnadsfri hemkörning för att själv slippa lyfta så mycket. Men det innebär också att de inte behöver avisera när de kommer. Vanligtvis spelar det ju ingen roll då jag oftast inte är alltför långt borta om dagarna. Inte så bra om man åker bort en längre tid förstås.

www.veterankraft.se