Mörkt var det så alla små lucior på dagiset lyste som små änglar i sina kronor. Dagispersonalen hade klätt sig i tomtedräkter och serverade kaffe till alla föräldrarna. Vi var inte där, men så alltihop när vi gick förbi på morgonpromenaden. Inte en enda snöflinga föll, men ett lätt duggregn bjöd vädergudarna på. Därför var det inte lika tyst i byn denna morgon.

Tror alla högstadielever har sovmorgon någon timme idag, då det var den traditionsenliga lussebandyn igår/natt. Ett bra sätt att hålla koll på sina barn och något alla ser fram mot hela året. De spelar till hög musik till mitt i natten och föräldrarna vaktar. De slipper ligga oroliga hemma och undra var deras son eller dotter är.

Det är brukligt att tredjeklassarna går luciatåget för hela skolan. Något av dagisarna i byn sjunger luciasånger för alla pensionärer i servicehuset senare idag. Själva tittade vi på tv och Adolf Fredriks kör som höll lucia där. Förra året missade vi det. Men i år känns det mer som att julen är på intågande.

På söndag ska julklappar slås in till dem vi nu ger det. Pojken ska få och några andra. Själva njuter vi av ledigheten och den goda maten. Det räcker så bra tycker jag. Min jul är en tid för att luta sig tillbaka och samla krafter inför kommande år. En lugn och stilla helg med andra ord. Vi umgås med våra hundar och de två föräldrar som fortfarande finns hos oss. Men när de inte är i livet längre, drömmer vi om att tillbringa julen i husbilen på något varmare ställe. Hoppas det går i uppfyllelse en dag.