Etikettarkiv: ensamkommande

Vad var det jag sa,

Publicerat av
Svara

Svårt att inte säga ord som att det visste jag ju och varför har ingen ens funderat i dessa banor. Igår läste jag ett debattinlägg där en man frågade sig varför det bara är ensamkommande pojkar/män som kommer hit. Det har jag också undrat över. Är kvinnor och barn inte värda att slippa krig? Nu menar nog många att deras kultur är sådan att det är mannen som ska försörja familjen och att det är svåra strapatser innan de når Sverige.

Visserligen är det säkert så i många fall, men det kan även vara så att de unga män som kommer hit varit ute i kriget. De har stridit mot regeringsstyrkor på någon sida.

Nu sätts de samman i olika hem för ensamkommande och då med all säkerhet har de varit på olika sidor. De blir inte vänner för att de kommit hit. Nej, när någon kommer på att NN stridit för den rebellgruppen så uppstår konflikt. Därför är det bråk på dessa boenden och då de redan dödat i strider är det inte alls långt borta att sticka en kniv i den de ser som fiende.

Jag har även haft mina funderingar om att en del av dessa unga män, ljuger om sin ålder. Det kanske är lättare att få uppehållstillstånd om de säger sig vara yngre än arton år. Någon måste ju ha inbillat dem det. Säg att du är sexton så ordnar sig allt och snart kan du ta hit din familj. Men säger du att du är tjugo så är risken stor att du skickas tillbaka. Nu har det visat sig att just ett sådant fall har uppdagats, då en ung kvinna blivit dödad på ett boende. Förövaren visade sig vara arton år och i Sverige är man myndig vid den åldern. Man ska kunna klara sig själv och de flesta unga svenska ungdomar vill ju flytta hemifrån vid den åldern.

Det är ju en djävla soppa våra politiker har ordnat åt oss. Alla vi som vill hjälpa och förstår att flyktingar behöver hjälp. Men hur ska vi klara av att hjälpa, när vi inte vet vilka det är som tagit sig hit? Jag tror inte att det är otänkbart att x-antal terrorister även kommit hit. Men vilka är de? Jag förstår inte varför det skulle vara så svårt att ha bättre kontroll på de som kommer. Varför är det så många unga män som försvinner från boenden? Vart tar de vägen? Är de hitskickade av någon eller ?

Tror vi är många som undrar över just dessa frågor och ingen svarar. Hur ska vi förhålla oss till allt som sker?

Inte förvånad över bråken

Publicerat av
Svara

Alla vet ju att när man sätter ihop x antal ungdomar i olika sammanhang, så händer det något. Som nu dessa bråk på HVB hem, med död för anställda som följd. Sysslolösa ungdomar är som en krutdurk. De gaddar ihop sig och minsta lilla grej kan bli blosset som tänder gnistan. Vi har kunnat läsa vad som hänt i Malmö Rosengård och Stockholm Husby. Sysslolösa ungdomar vill ha uppmärksamhet och hittar på saker som kan ge förödande konsekvenser.

Dessa ungdomar som nu bor på hem för ensamkommande flyktingar, har fått uppmärksamhet när de kom och sedan blir de placerade i ett slags förvaring. Ingenting händer och de blir mer och mer frustrerade. Tålamod är inget någon ung människa har, de vill att saker ska hända snabbt. Precis som när de skickar meddelanden i mobilen eller är ute på internet. De har flytt från krig, umbäranden och troligtvis haft en strapatsrik resa hit till Sverige. Adrenalinet har kokat och de har varit på helspänn under lång tid. Att sedan hamna i ett lugn som dessa hem innebär, kan bli alltför frustrerande. Flera av dessa ungdomar har kanske burit vapen och kämpat i sina hemländer. De har fått slåss för att klara sig.

Öppna era hjärtan har flera politiker predikat och det har vi gjort i många kommuner. Men någon planering för hur vi ska ta hand om alla de som kommer har aldrig funnits. Alla lärare vet vad jag pratar om. De vet att man måste hålla unga sysselsatta och ha en viss ordning, annars hittar de på saker som i många fall inte är bra.

När svenska barn inte klarar av att ha tråkigt, hur ska dessa nya unga göra det?

Ensamkommande barn = pojkar

Publicerat av
Svara

Det skrivs mycket om de ensamkommande barnen som kommer till Sverige. I reportagen intervjuas de och många gånger får man veta vilka umbäranden de genomgått innan de kom hit och på vägen hit. Men det borde kanske stå att det är ensamkommande pojkar som kommer hit. Jag har aldrig sett ett reportage eller någon artikel med ensamkommande flickor. Varför?

Jag menar inte att vi inte ska vägra ta mot dessa pojkar, utan att vi kanske ska börja ifrågasätta varför de inte skickar sina flickor till tryggheten. Är de mindre värda?

Nu ska jag klargöra mina tankebanor. Krig bryter ut i det land jag bor i och fasanfulla terrorgrupper härjar. Mina föräldrar vill skydda oss barn från allt det hemska. Min äldre bror som är ca femton skickas iväg för att försöka bana väg för resten av familjen. Men jag som är fjorton måste stanna kvar. Det finns stor risk att jag blir tillfångatagen och mina föräldrar skjuts till döds. Min mamma och jag blir våldtagna flera gånger om eller bortgifta med någon. Ändå får jag inte följa med min bror till tryggheten. Varför är det bara han som ska få sova i rena lakan, träffa vänliga människor och äta sig mätt varje dag? Jag vill inte vänta och vara rädd varje dag, svälta och leva i omänskliga förhållanden.

Det är oftast kvinnor och flickor som får lida då männen startar krig. För det är ju så att det är de som gör det. Vi vill bara leva i fred och sköta om våra nära och kära. Mina tankar går till flickorna som blev bortrövade och hur de har det idag. Om deras föräldrar skickat någon eller några av dem till t ex Sverige, hade hon eller de fortfarande haft sina oskulder kvar, levt i trygghet och kunnat tänka på framtiden. .

Var är alla ensamkommande flickor? Ni journalister fundera på det ni också. Varför har inga feminister reagerat på att det endast kommer pojkar? Våra liv är inte mindre värda och vi har också rätt till en framtid

 

Oroväckande

Publicerat av
Svara

Tidningarna publicerar filmer på hur unga män från Sverige rekryterar andra att åka ned och slåss för IS. Det enda mål de har i livet är att dö för sin gud och enligt dem den rätta tron. Vid frågan om vad de tycker om det hemska som skedde i Paris, rycker de på axlarna och menar att leker man med elden så….

Här i Sverige har de fått utbildning och har arbete, vilket betyder att de går omkring på våra gator som vem som helst. Men så verkar de ha en annan personlighet och drar sig inte för att döda. Jag har svårt att ta till mig denna information. Vad försigår i deras huvuden? Det känns lite som att de utnyttjar Sverige för att få utbildning och sedan åker till Syrien för att utföra hemska saker. Eller det är väl kanske inte de som utnyttjar vårat land utan det är IS som gör det. Vad är ett liv värt för dem? Ingenting verkar det som.

Vänner dödas därnere och de pratar om dem som martyrer och verkar tycka att det är normalt. Vi tänker verkligen olika. De tror inte på demokrati, som vi i väst förespråkar. Är det tickande bomber som kommer hem igen efter att ha krigat i Syrien? Jag förstår inte hur allt detta ska kunna stoppas. Det jag också är orolig för är dessa ensamkommande barn/ungdomar som kommer. Vem eller vilka ska de ty sig till när familjen finns kvar någon annanstans? Lätt för dessa rekryterare att övertala dem att åka ned och kriga. De längtar säkert hem och till sin familj.

Världen har blivit väldigt konstig. Jag läser en bok om Himmler och hans idéer om rasrenhet, vilket får nackhåren att resa sig på mig. Folk gick ju verkligen på denna smörja. Han skull införa en ny religion i Tyskland och skickade ut forskare över hela världen som skulle hitta bevis på att den ariska rasen var ursprunget överallt. Visserligen trodde inte andra forskare från övriga Europa på dessa teorier, men det tyska folket sög åt sig allt och trodde att de var ett härskarfolk.

För mig framstår det som att ledarna i IS läst en hel del om de metoder nazisterna använde. Ska det aldrig ta slut med galningar som får härja fritt?

Om ensamkommande barn

Publicerat av
Svara

Hörde på radion i morse om en kvinna som tog mot ensamkommande barn, innan de fått en värdfamilj. Som en slags sluss till ett familjeliv. Kom att tänka på något jag reagerat över då man pratar om dessa ensamkommande barn. I flera fall då det visats reportage på tv, är det unga män man får se. Jag tycker att det är fel att prata om dessa som barn, när de är vuxna i många fall. Hade de varit svenska medborgare så skulle de betraktats som vuxna. Man är ju myndig från 18-års ålder i Sverige. Missförstå mig inte att jag vänder mig mot att dessa unga män kommer hit.

Jag tror att de i många fall har väldigt stora orsaker att komma hit och fly sitt födelseland. Flera av dem kanske flyr eller skickas iväg av sina föräldrar/anhöriga, då de riskerar att tas ut som soldater i krig. De kanske har äldre bröder som blivit dödade och nu står de på tur. Andra har kanske förlorat sin familj av olika orsaker. Därför vänder jag mig mot att de betraktas som barn. De har vuxit upp i sitt land och nu befinner de sig på helt okänd mark helt utlämnade. Många kanske haft framtidsplaner som att gifta sig, ta över gården hemma mm. Allt detta är borta och då anser jag att dessa män har helt andra behov än ett barn. Med rätt bemötande av myndigheter kan de bli en stor tillgång i vårat land.

De har en stor ryggsäck av erfarenheter som de först måste få bena ut och jag tror att de allra helst skulle vilja ha hjälp att komma igång med sitt vuxenliv. Sedan är det väldigt viktigt att se individen som kommer. Detta som socialdemokraterna präntat i oss i många år, att det ska vara lika för alla, har gjort att alla som kommer hit får samma bemötande. Men detta är färdiga människor som upplevt en hel del redan och alla har olika behov.

Därför måste svensk flyktingpolitik bli mer flexibel och dessa tjänstemän som har hand om detta, inte bara se till lagar och förordningar. Varför ska allt vara så förbaskat stelbent? Hade det inte varit så, kanske vi sluppit dessa artiklar i tidningarna om människor som slängs ut, trots att de är väl etablerade i vårat samhälle. Unga män som mår väldigt dåligt, eftersom de aldrig fått adekvat hjälp då dem kom hit. Barn ska behandlas som barn och unga män ska betraktas som det.