I gamla spår

Jag har haft en konstig föreställning om att pensionärer är snälla och trevliga. Vuxna människor förnuftiga och artiga. Men stopp här. Det är ju absolut inte sant. Vart tar alla elaka mobbare vägen när de blir vuxna och därefter pensionärer? De som smusslar och smiter undan när de är unga blir inte hux flux ärliga så fort de blir pensionärer. De lever kvar och fortsätter precis i samma anda som i unga år. Det är ju inte så att de sätts i fängelse och får vård för sin elakhet. Finns ju inga lagar som är stiftade mot elakhet.

Därför har vi mobbing på arbetsplatser och även äldreboende. Mobbarna och de oärliga fortsätter i samma spår som vanligt. Kanske ännu elakare än tidigare då de ofta har ett väldigt tråkigt liv. Om ni sett filmen ”Tillbaka till framtiden”, där huvudrollsinnehavaren hamnar så långt fram att hans plågoande Biff blivit gammal, får uppleva hur han själv fortfarande mobbas. Det stämmer ju så bra. Även om man själv som offer för mobbaren flyttat, så blir andra utsatta för denne. Därför lever vi med pensionärer som galer om dittan och dattan, fast de inte har ett dyft med saken att göra. De lägger sig i allt och drar sig inte för att vara elaka.

Precis lika är det med de som varit ohederliga i sitt liv. De blir inte hederliga bara för att de blir pensionärer. Tyvärr, har jag fått erfara det när jag höll på med bemanning av just pensionärer. De har inga skrupler alls, om någon nu trodde det.

När man blir pensionär har fritiden blivit större än tiden då man har något åtagande. Därför har de tid att grotta sig i krämpor,småsaker, reta sig på omgivningen och tänka ut elakheter. Men är man en glad och utåtriktad människa så fortsätter man att vara det som pensionär också.

funoldladyswinging