Trettondagsafton

Röd dag här i Frankrike betyder att allt är stängt och vi tar ordentlig sovmorgon. Inte för att vi stiger upp i ottan annars heller, men då vi inte kan köpa färskt bröd så tar vi det väldigt lugnt. Som pensionär kan vi bestämma våra tider helt själva, förutom då grannen bestämmer åt oss. Nu är de rätt hänsynsfulla ändå tycker jag. Hantverkarna har inte bammat eller borrat tidigare än halv tio och då kan vi inte klaga.

Idag är det tydligen inflyttning och familjen stormade in i det tomma huset klockan tio. Nu skulle det spelas musik och ungarna stimmade ( de har tre), när så föräldrarna dök upp och möbler började sättas på plats så dämpades både musik och ungarna. Livet återgår till det normala.

Åter så till våra tider. Vi lägger oss sent på kvällen(natten) skulle nog en del säga då det sällan eller aldrig är före midnatt. Vi äter frukost då andra börjat förbereda lunch, vår lunch är då många i Sverige äter middag. Vår middag äter vi mellan halv nio och nio på kvällen. Värmen på sommaren har styrt om våra matvanor och när solen skiner kan man inte sätta sig och titta på tv.

Men Jag och Turbo brukar vakna först och då har vi en kelstund innan vi väcker de andra två.

Får be om ursäkt men hon har inte lärt sig den nya mobilens kamera ännu så selfien blev inte så bra. Men vi ska väl träna på det för det kommer fler morgnar.

Mr J var och handlade igår och vi behövde salt. Han kom hem med denna burk och jag blev så kär i den att det blev ett foto. Väldigt god salt också. Lokalt är det också då camargue ligger på vägen mot Marsielle och som vi körde förbi när vi var till flygplatsen där.

Vår rutin när vi är uppstigna är att gå ut och se över ägorna. Eller det är väl hundarna som vill kolla upp att allt är som det ska. Kuma är noga med att vi ser på när de gör sina rundor.

I inspektionen ingår också att kolla hur det är hos grannen. De har ju haft flera inkräktare i sitt hus sedan julhelgen.

Kuma anser att kusten är klar och allt är lugnt nu. Han tycker om denna trädgård och utsikten han har från den. Han var aldrig ute så mycket i trädgården vi hade i Sverige. Ett lyft för hans livskvalité med andra ord.

När hundarna gått runt på baksidan är det dags för framsidan och sedan kan vi gå in och äta frukost. Därför blir det frukost så sent på dagen. Sen ska jag väl medge att vi njuter av att stå ute i solen och möta dagen. Så avstressande det är. Att få börja sina dagar såhär är helt underbart. Ja, och Turbo ska bli bättre på selfies också.

Nu kör vi mot våren 🙂

Fredag blev en städdag

Med uppehåll och lite blåst, var det dags för oss att saneran husbilen. Mr J åtog sig att försöka få bort saltet på utsidan av bilen och jag tog insidan. När man kan ha öppet så är det lättare att göra rent inne. Med en hund som fäller är det inte alltför lätt att hålla rent och Turbo är inte den som håller sig still särskilt länge. Fast hon lät sig dammsugas när jag höll på och då åkte nog en del päls med.

Men nu är fönster och dörrar rena, vilket var behövligt. Det luktar mycket godare också. Saltet på fönstren är borta och vi kan se ut igen. Får vi bara ha uppehåll och varmt, så blir det lättare att hålla rent. Turbo slutar väl att fälla snart och då är vi tillbaka i normala gängor.

Nu fungerar våra internet igen och vi kan se på play. Det gör att allt blir roligare på kvällarna. I morgon har jag tänkt skölja upp lite småtäcken som hundarna ligger på. De är inte jättetjocka, men quiltade och det behövs sol och blåst för att de ska hinna torka under dagen. Hoppas vädret fortsätter såhär nu. Jag har en väldigt bra app med vädret och den säger att det blir ett par grader varmare i morgon, men samma vind.

Havet är fortfarande lite grönt, men nu lutar det mer åt medelhavsblått än smaragdgrönt. Lite vita gäss är det fortfarande. När vi var ute och körde kunde vi se hur det börjat växa bland vinrankorna. Det lyste grönt på fälten. Snart är april över och vi går in i maj. Min månad då jag brukar leva upp efter vintern.

Så var det. Nästa vers säger att : därför säger mamma är jag nästan alltid glad.

Lugnt efter stormen

Det gungade ordentligt i går kväll och vi tänkte vänta tills klockan 24:00 att lägga oss. Men blev trötta och lade oss en timme tidigare. Det skulle nämligen bli lugnare under natten och med tanke på Mr J och hans känsliga inneröra vore det nog klokt.

Nu blev han sjösjuk och satt uppe en stund i natt. Med fönstret öppet på toaletten så han fick luft. Illamåendet var fortfarande kvar i morse, men efter lite frukost blev det bättre.

Trädet utanför ser mycket gladare ut idag.

Vi körde bort till tömningen och spolade av husbilen. Det var en hel del sand och salt som vi borstade bort. Det var en strid ström av husbilar som var där hela morgonen. Vi hade ju en del vägdamm efter resan hit ner.

Nu blir det lite vila resten av dagen. I morgon ska vi titta på ett nytt hus.

Lucia

Det känns lite som att det är nedräkning till julafton nu när vi kommit till Luciadagen. Nu är det ok med både pepparkakor och lussekatter.

Det finns ju lite olika varianter på pepparkakor och man behöver ju inte bara göra stjärnor eller hjärtan. Tycker dessa är roliga och bjuder man på sådana blir det absolut glada miner.

Mr J fick ett mail som gjorde att han var tvungen att köra till Trelleborg idag. Vi säljer ju hans vapen och då måste polisen ha licenserna på dem. Nu låter det som att det är massor, men det är två gevär som vi sålt. Ingen jakt mer alltså. Nu har inte Mr J jagat sedan vi träffades för arton år sedan, och kunde ha sålts tidigare. Vissa saker blir bara inte av. Äntligen fick vi tummen ur och fick det gjort.

Sedan behöver vi fylla på glykol och kolla både däck och olja, så det passar egentligen bra att Madame får rulla en bit idag. Börjar bli kallt ute nu och då gäller det att ha allt i ordning. Själv sitter jag och tittar på när en granne sågar ned ett stort träd. Tror att det är ett lärkträd, då det har kottar, men är inte hundra säker på det. Kan inte så mycket om trädarter. Men jag tycker om träd och brukar inte tycka om när de sågas ner. I detta fallet var det nog nödvändigt då det stod så nära gatan att lite höga bilar och lastbilar knappt kunde köra förbi.

Tittar och lyssnar samtidigt på Musikhjälpen.

Så förbaskat fint

Det är takdropp och solen lyser, vilket är mycket vackert. Men snön ska inte vara här nu. Läser en krönika i Expressen av Cecilia Hagen, som får mig att le och nicka igenkännande. Alla över 60 år dras över en kam och de är bara gamla. Nu skrev jag de och borde väl ha skrivit vi, för jag är precis i den åldern. Nu ska jag inte rapa upp allt hon skriver i sin krönika utan rekommendera alla att läsa den.

Samtidigt ser jag en bybo gå förbi med sin hund. Hon tillhör också de över sextio och har förståndigt satt på sig dubbar på kängorna. Det klickar i asfalten när hon går förbi där asfalten tittar fram i snön. Tyvärr, är vår entré på norrsidan och det innebär att det är skugga och snön/isen ligger kvar. Så även om jag ser hur asfalten är framme där solen når fram så kommer jag antagligen ha problem att ta mig ut. På somrarna är det skönt med skugga just där och man slipper bli svettig när man rensar rabatten där.

Nu är det väl snart Vasalopp igen och för mig är det starten på våren. Den riktiga i min värld. Såg ju att det knoppas vid vårat vagnshjul och tänkte ta bort riset för att blommorna lättare skulle kunna titta fram. Idag är jag glad att jag sköt det på framtiden, för nu är de täckta av snö. Kumas klor är fortfarande lite sköra och han har börjat slicka på en tass. Troligtvis har han fått salt i den och det kanske svider. Nu har vi sprayat med neutox och han slickar inte mer. Desinfektion som dödar bakterier och läker sår bra.

Tror inte någon i vår familj är speciellt förtjusta i snö och vinter.

img_2572