Nu har min fina blomma fällt ut alla blad.
+28 i skuggan och vi tar det lugnt på bänken. Hundarna är helt slagna och ligger på gräsmattan i skuggan.
Midsommardagen och jag tänker på mamma som lämnade mig för fjorton år sedan. Pappa och jag satt hos henne hela dagen och jag tror att vi båda upplevde det som overkligt.
Mamma skulle ju inte dö just då. Men hennes tunna lilla kropp orkade inte mer.
Sedan dess har det varit jag och pappa. Vi saknar henne fruktansvärt mycket och pratar ofta om henne.
Därför är denna helg lite bitterljuv för mig. Jag älskar midsommar och är ledsen var gång vi är där.