När man Trumpar

Då man slänger luren i någons öra så trumpar man. Vi vanliga dödliga utan nycklar till dödliga vapen och makt att stänga ute människor från länder, brukar nog sällan klicka av någon mitt i ett samtal. Det ska vara försäljare då som ringer mitt i middagen. Barn kan göra det då de blir osams, men som vuxen avslutar man samtalet på ett artigt men kallt sätt om man blir arg eller osams med någon.

USA:s president slänger luren i örat på andra länders presidenter, då han blir upplyst om överenskommelser som länderna gjort. Som ett tjurigt barn och på ett väldigt omoget sätt har han sedan mage att twittra om det. En av våra fd statsministrar uttalade sig idag att denne Trump kommer att bli avsatt. Inte vet jag om han har rätt, men troligen kommer det snart pollar om hur länge eller när han får sparken. En människa som säger sig vara vuxen leker dokusåpa i Vita Huset. Man undrade ju hur allt skulle bli när en filmskådis blev president, men han lyckades ju inte bli osams med alla och envar.

Europa utan Storbritannien håller på att stålsätta sig. Trump verkar få härja hej vilt och hans stab ber journalister att dra åt he-vete. Många tycker kanske att det är rätt åt amerikanerna då de har valt denne galning, men jag tycker bara synd om dem. De har fått ett eget IS i sitt högsta ämbete. Han stryper pengar till länder där det inte finns preventivmedel och nu inte har råd att utföra aborter. Han ska bygga en mur som andra länder ska betala, fast de inte vill ha den.

Det är en sjuk människa som härjar i Vita Huset.

Annonser

Från mitt fönster

Vaknade till samma gråväder som vi hade igår. Ser två gula västar längst bort på gatan och det är inte några arbetare utan endast några som rastar sin hund. Vi skaffade tidigt gula regnjackor när vi flyttade till byn. Bra att ha på sig när det är långt mellan gatlyktorna och man måste korsa trafikerade gator. Vi var nog bland de första i byn som gick omkring i sådana, men på senare tid har det blivit fler som förstått att det är bra att synas.

Många tittade nog snett på oss och skrattade åt våra lysande jackor. Det har vi aldrig brytt oss om. Jag förstod att det var en del som hade synpunkter på jackorna då en arbetskamrat kommenterade att det var bra att vi syntes så bra. En annan gång var vi på en träff med flera hundägare och vädret var uruselt. Vi skulle gå en sväng och stod där med våra gula jackor. Alla var svartklädda i tuffa byxor och jackor och tittade på oss som om vi kom från en annan planet.

Undrar vad de skulle säga nu när jag skaffat mig ett par byxor som också har gula reflexer ? Inte för att jag bryr mig då säkerheten är viktigare för mig. Men i alla kretsar har det alltid varit viktigt att klä sig på ett visst sätt för att höra dit. Det finns mode i allt. Som att ha vissa hundraser. I byn har det varit populärt med Jack Russel ett tag och tyvärr har vissa inte förstått vad det är för hund de köpt. Det har avtagit som tur är. Men övervägande raser i vår by är de små ettriga sakerna. Inget våra hundar uppskattar.

Idag verkar naturen vara på vänt. Den vet inte riktigt om det ska bli kallare eller varmare. Jag tror att om man petar i fjolårsgräset så är det små små knoppar som väntar på sol och värme. Jag fick en förnimmelse av vår i min näsa i morse. Våren luktar på ett speciellt sätt. Lite våt jord och något mer som jag inte kan beskriva. Snart kan vi hänga undan våra gula jackor och endast använda dem då det regnar ute.