Pust, pust

Det känns som att det bara blir varmare varje dag. Kanske slutar det i ett mäktigt åskväder ⚡? Just nu hopar sig molnen och det är en tryckande värme.

Satt i skuggan efter att ha borstat Kuma och Turbo. Det verkar avta i fällningen nu och det var i baken som den mesta pälsen lossnade.

Bigarråträdet har blommat färdigt och med tätt bladverk ger det skön skugga.

Mr J och jag delade på en flaska bubbelvatten och gjorde upp planer för resten av dagen.

Först gick han sin antikrunda till farmor och sedan jag till pappa.

Men hundarna fick vara i trädgården hela dagen. Unkas lunkade till staketet på framsidan och lade sig i skuggan där.

Pappa håller på att döstäda. Han går genom alla lådor och skåp. Jag kastar det han inte vill ha kvar och det jag känner att jag vill spara tar jag med mig hem. Även om det inte är något värdefullt, så är det minnen jag vill ha kvar.

Ni ska inte ha så mycket jobb när jag dör, säger han. Kanske är det lite av minnenas korridor han går i nu? Sedan vill han veta vad som blir kvar utan att behöva skämmas för det.

Känner mig lite sorgsen över att han kanske inte finns på jorden snart. Men dessa sexton år har jag försökt ta till vara på och det gör jag även med de återstående dagar, månader eller år som vi har kvar.