Lite funderingar

I morse var jag med på vårdsamtal med pappa och nu vädjade jag faktiskt om att han skulle få komma någonstans nära mig. De vill att han ska till ett korttidsboende förs och främst och jag sade att det han var på sist gjorde honom så deprimerad att dit får han bara inte skickas. Nu hoppas jag att de tar mitt nuvarande handikapp i beaktande och att jag är den anhörig som är närmast boende. Bara att hoppas på det och så ska vi nog försöka få in pappa på ett permanent boende och då vill jag att han ska hamna här i byn. Så det är bara att hålla tummarna, något annat kan jag inte göra just nu.

Jag följer en blogg som är väldigt ärlig och rak. Bara ett vardagligt liv och inga skryt om att vara si eller så. Känner inte den som skriver, men känner igen mig väldigt mycket i det hon skriver. Jag för x antal år sedan och utan att lägga mig i beslut eller annat, så är det precis som jag skulle gjort i olika sammanhang. Annat som jag är glad för är att hon skriver regelbundet. Lite lär man sig också från andra och jag ska nog försöka leta efter fler bloggar som just hennes.

Tyvärr, har jag inte kunnat skriva på min bok ett tag nu, då värken och min fot gör att jag måste röra på mig ofta. Får ont i baken och benen om jag inte ändrar ställning efter en kort stund. Tänkte börja med att teckna och måla akvarell för att få utlopp för min kreativitet. Har inga pennor hemma eller färger så nu ska jag beställa hem det jag behöver. Kanske kan jag måla ned min värk och den ledsnad jag har inuti mig just nu. Att inte kunna hjälpa till när jag verkligen behövs. Tror att det kan vara ett bra sätt.

192

Konstiga drömmar

Ibland har man drömmar som gör en konfunderad. Jag vet att jag drömmer mycket och de flesta kommer jag inte ihåg när jag vaknar, utan känner bara att jag drömt en massa under natten. Idag vaknade jag och kom ihåg det sista som var innan. Jag drömmer alltid i färg och det är som en film spelas upp. Ofta är det detaljerat och mycket känslor i drömmarna.

Idag var en sådan konfunderande dröm som snurrade i huvudet. Jag fattar ingenting av det. Tydligen var jag hos en kvinnlig konstnär som sålde olika kvinnofigurer i flera storlekar. De var inte särskilt fina eller intressanta, men så tittade jag in i ett rum innanför själva affären och fick se något helt annat. Där stod skulpturer av kvinnor som såg så verkliga ut och var så vackra. De var alla en avbild av konstnärinnan själv och stod i olika poser. Det visade sig att just nu var de inte till salu, men skulle bli det efter en utställning. På alla figurer i affären fanns en prislapp och de var dyra tyckte jag 1145:- stycket. Men de andra i inre rummet hade ingen prislapp och konstnärinnan ville inte säga vad de kostade. Det skulle vänta tills utställningen som jag var välkommen till. När jag frågade var den skulle vara, fick jag till svar att den skulle vara i Växjö. Men dit kunde jag ju inte åka då det ligger för långt bort, så det vore bättre om en utställning kunde hållas i vår by. Jag tyckte det var skandal att ingen beslutsfattare i byn inte sett till att ställa ut dessa statyer i byn, det skulle ge stor publicitet och vara bra för byn. Så det skulle jag ordna.

Där vaknade jag och sedan har jag funderat på hur jag kan drömma så konstigt. Men hjärnan är finurlig och det var säkert något som skulle bearbetas i och med denna dröm. Jag går förbi den enormt stora byggnaden som tidigare inhyste en möbelaffär och nu står gapande tom efter att ägaren gått i pension. Det är beklämmande att ingen köpt detta hus och startat något som lockar folk till byn. Detta tänker jag på ofta och vi som bor i byn hoppas ju att något ska hända. Kanske är det detta som drömmen handlar om? Det kunde ju bli ett tillhåll för konstnärer som kunde ha affär och sälja sina alster. Ska kanske skriva till kommunen och föreslå detta?