Molnigt över byn

Våren är tillbaka och sommaren har fått ge vika lite grann. Kyligare än tidigare och idag fick jag ta på mig västen när jag gick ut. JR samlar och tar isär sådant som ska till återvinningen. I morgon blir det ett lass till som ska iväg. De har stängt på torsdagarna, men idag ska gröna tunnan rullas till tömningen och det har JR redan gjort.

Där bilen kommer kan man korsa stora vägen och sedan ta sig ner till floden Orb. Jag vet inte hur långt det är men JR har svarta faran med kilometermätare och nu har han fått ett uppdrag av mig. Men jag tänker att även om jag inte klarar att gå ända fram till floden så kan jag gå en bit ner vid vinfälten. Känner för att röra på mig lite ibland.

Turbo hade riktigt spring i benen idag och här sade jag Ett…

Två….

Tre…

Sedan bar det av till baksidan med en bredsladd framför verkstaden och så tillbaka igen. Skönt med en trädgård där hon kan få utlopp för sin energi och idag hade hon tydligen mer än vanligt. Kanske för att det inte var så varmt idag? Roligt hade hon i alla fall när jag räknade ner åt henne.

Kuma var ute längre än vanligt han också och spaning är hans hobby. Vi tycker att det är så roligt att han tycker om att vara ute här. Förresten så har vi bestämt att plantera en mimosa nästan där Kuma står på bilden. Det skulle vara så roligt att ha något som blommar och doftar såhär års. Grannen har en och den är så fin just nu. Huset som syns i bakgrunden är precis sålt och nu är vi nyfikna på vad som blir där. Det är ett stort hus som skulle passa som b&b eller liknande. De håller på att piffa till det och måla krukor mm nu.

Ikväll blir det en brasa i spisen för värmen och trivseln. Jag vill gärna ha det svalt på nätterna och att skruva upp värmen är inte vad jag vill. Hellre en brasa på kvällen då.

Regn och dunder

Regnet det bara öste ner och åskan hördes från bergen. Nu är det uppehåll och hundarna har varit ute med Mr J. Han tyckte att det var bäst att passa på att hämta soptunnan när det håller uppe. Prognosen säger att det ska fortsätta att regna senare.

Lakanen som jag tvättade igår var inte riktigt torra, så Mr J satte ihop den nya tvättställningen han köpte tidigare. Ställde den i biblioteket och där fick lakanen hänga över natten. I morse var det torra och jag kunde lägga in dem i linneskåpet. Så nu har jag ingen tvätt som ligger och väntar.

Idag får det bli repris på gårdagens brasa som är så mysig att ha när vädret är såhär. Att lyssna på eldens sprakande är mycket rofyllt. Vi är så glada att spisen fungerar så bra och att vi inte behövde göra något åt den. Javisst ja, såhär blev det med lamporna som Mr J köpte.

Vi tyckte att det var lite mörkt i hörnet. Nu blev det mycket finare och hästen blev glad.

Kuma tycker om att ligga i soffan och titta på brasan. Om sedan Mr J sätter sig bredvid då sover han som en stock.

Turbo är den som alltid följer med ut och hämtar ved. Vår vedkorg är en fin svart väska i canvas. Praktisk att bära in veden i och vi slipper skräp på golvet. Vi valde en sådan istället för en korg som har en tendens att skräpa ner.

Idag hade Mr J sitt veckosamtal med farmor och jag saknar mina med pappa som också bodde på Hermelinen. Men som tur är slipper han vara med om den turbulens som det är nu. I årsskiftet ska farmor flyttas till Trelleborg och alla de andra som nu bor där ska också flyttas. På detta boende har alla markägenhet och jag brukade sätta upp en fågelmatare utanför pappas fönster. Han tyckte om att titta på fåglarna när de åt. De ska bygga ett nytt boende i den gamla möbelaffären lite längre bort, men det blir inte klart i tid.

Idag fick vi klart att kommunen står för flytten och allt omkring den, så vi behöver inte oroa oss för det. Eftersom vi inte bor i byn längre gör det inte oss något om farmor hamnar i Trelleborg, där det ska bli läkare och sköterskor väldigt nära. Hon är ju 94 år och väldigt skröplig. Om det händer henne något kan det vara rätt tryggt för oss.

Just nu när vi även fick besked om vad som det troligtvis ska bli av Hermelinen, så är vi enormt glada över att vi sålde huset och flyttade därifrån. Planerna är att det ska troligtvis bli ett LSS-boende och eftersom det är mitt i ett villaområde kan man lätt förstå vad som händer med villapriserna då. Vi bodde ju ca 200 m från våra föräldrar, vilket var perfekt för oss. Jag var hos pappa varannan dag och Mr J likaså.

Man undrar lite vad som ska bli av vår lilla by på landet. Kommer vi att kunna känna igen oss om vi kör upp dit om något år? Undrar vad våra forna grannar kommer att tycka om förändringen? Ibland är inte alla förändringar till fördel för de drabbade.

Vår räddare

Igår var det så fuktigt att glas som fylldes av någon kall dryck, blev våta och det rann vatten av dem. Jag torkade och torkade bordet många gånger under dagen. Som mest var det 94 % luftfuktighet och då var det jobbigt.

Lite sol och lite duggregn var det under dagen och det blev bara fuktigare hela tiden.

Kuma kastade in handduken och sov på soffan hela kvällen. Jag kunde inte motstå att ta ett foto. Han reagerade inte alls och vägrade att gå ut på sista kvällskissen.

Jag lade mig på sängen och kände att natten skulle bli ännu värre än föregående. Men så kom jag på att R2 D2 kunde hjälpa oss. Mr J var inte förtjust i idén, han väsnas lika mycket som en finlandsfärja. Men jag stod på mig och apparaten rullades in i sovrummet.

Vår räddare R2 D2 som gjorde att vi sov gott. Mr J frös om fötterna, men vi andra tyckte att det var perfekt. Lite oväsen stör inte mig och eftersom jag ändå om leder myggbettsligan avstod jag gärna stickkontakten till förmån för kyla.

Men nu är det inte lika hög luftfuktighet och jag tänkte att vi skulle kunna ställa in R2 D2 under kvällen och slippa ha han igång hela natten. Ja, det är en han eftersom han väsnas så.

Idag tror jag inte att det blir något regn så lakan snurrar runt i tvättmaskinen. Tror att det torkar bra idag.

Det är måndag och första arbetsdagen för H. Men han tycker om sitt jobb, så han har nog sovit gott inatt.

Mr J var och hämtade soptunnan som tömdes i morse. Vi ska rulla våra tunnor till ett visst ställe på gatan, där de töms. Vår granntant snett emot på gatan var vänlig och påpekade det för mig första veckan vi bodde här. Då hon fick höra att vi tänker bo här och inte bara är sommargäster, har hon börjat bry sig om oss. Hon pratar med Mr J när han hämtar tunnan och frågar om vi trivs. Idag frågade hon om vi sover bra, samt om vi trivs i Thezan.

Vi känner oss omhuldade. Närmaste grannen undrade om vi målat klart inomhus och höll med om att det inte var snyggt med det träet som var innan.

Ja, vi trivs alldeles förträffligt i huset, i byn och med våra grannar. Vänta bara tills vi kan flera ord på franska och kan konversera bättre.

Sagt hejdå

Idag har vi kört H till flygplatsen i Montpellier, för vidare transport till Kastrup och hem. Just nu befinner han sig i luften och är nog ivrig på att få landa. Vi får en pling så vi vet att det gått bra.

Vi körde betalväg till flygplatsen, men hem blev det A75 en avgiftsfri motorväg. När H kommer ner till jul hittar jag till flygplatsen.

Det var så skönt att se bergen i Minervois när vi närmade oss byn.

Sedan vår fina allé som leder in i byn. Ståtliga plataner som hälsar välkommen

Vinfälten breder ut sig vid sidan av vägen.

Vid vindestilleriet svänger vi höger och efter några hundra meter.

Är vi på vår gata. Lite smal i början men sen blir den bredare.

Där är vår mur och staketet. Äntligen hemma igen. Hundarna springer in trädgården och är lika glada över att vara hemma.

Vi var så glada att vara hemma att vi glömde köpa sallad som vi tänkte ha till middag idag. Nu blir det medelhavskost ett tag efter de kraftiga middagar vi ätit.

Dags för vardag igen och den är ju inte så tråkig den heller. Vi gör ju precis vad som faller oss in.

Två veckor till

Vi blir kvar här några veckor till, då vi inte hört något från banken och inte vet om,hur, när pappren där ska skrivas på. En annan sak vi kommit fram till är att sälja Madame i Sverige. Hon blir tyvärr för stor att köra här nere och det kommer att kosta för mycket att registrera om henne till fransyska. Vi tänker köpa en lite smäckrare dam här nere. Vad vet vi ännu inte, men vi har ju tid att titta på bilar sedan.

Fin men som sagt alltför stor här nere. Sedan är ju fransmännen inte speciellt varsamma när de parkerar eller slår upp dörrar. Tror vi hade gråtit om Madame fick bucklor i plåten.

Nu behöver vi inte ordna transport ner heller. Jag är nöjd med beslutet och det ska bli roligt att köpa en ny bil. Vi har ju ändå Mackan och han kommer vi behålla. Det blir en kostnad att omregistrera honom, men det är det värt. Det är ju vår sommarstuga på hjul.

Annars har vi gjort rent golvet idag och lärt oss mer om byn vi ska bo i. Det ska bli roligt att gå runt och upptäcka den. Nu har även Spar öppnat och vi kan köpa baguetter var dag. Det artar sig sa kärringen som tände eld i spisen. Tänk, 20 minuter härifrån medelhavet ska vi bo i ett litet hus med utsikt över ett vinfält. Hundarna får en trädgård och kan spana mot fältet. Det återstår en del att göra i trädgården, men det är bara roligt. Inomhus är det fint, men vi ska nog måla om en del väggar. Köket och badrummet är nyrenoverat och toppmodernt. Två toaletter är lyx och det har vi. Jag visar bilder när vi fått nycklarna. Kanske till midsommar.

Sista natten

Trodde vi skulle kunna ha det lite lugnt nu när möblerna är i magasinet, men det har varit än det ena och än det andra varje dag. Idag körde Mr J till sophanteringen i Svedala med det sista skräpet vi hade. Sedan har vi besökt våra föräldrar i olika omgångar. Nu blir det snart pytt i panna som kvällsmat.

I morgon lättar vi på handbromsen och kör från byn. Ner till Trelleborg och lämna över alla nycklar. Sedan en del inköp innan vi kan köra till campingen och då hoppas vi på att H orkar köra Mr J tillbaka till byn och hämta Madame. Vi vill gärna ha jeepen att köra och handla med och lite andra ärenden. Ska även till våra föräldrar en sväng till innan vi styr söderut.

Lite trötta är vi fortfarande.

Sista dagen i huset

Denna dag har inneburit packning av det sista och nedmontering av all elektronik. All mat är ute i husbilen och jag lyckades trolla in allt i kylskåp och frysfack. Det enda i matväg vi har här inne nu är hundarnas mat som också ska ut efter att de fått sin middag. Mr J håller ju på härinne så vi bestämde att de får sin middag här.

Det har regnat hela dagen och nu är det bara en sörja på vägen. Jag har funderat hur vi smidigast tar ut hundarna i Mackan. Antingen blir det golvpappret eller så klipper vi sönder svarta sopsäckar. Dimman sveper in i byn nu och det är fruktansvärt fuktigt.

Nu tar vi rum efter rum och det kommer att ta sin lilla tid. Men bättre att ha allt klart innan vi tar plats i husbilen. I morgon ska jeepen in på verkstaden för byte av en mojäng. Mr J har berättat vad det är men det har jag glömt eller så lyssnade jag inte så noga. Men det är något som ska bytas vid x antal mil så det är bra att ha det gjort när vi ändå inte behöver den.

Måndag till fredag ska vi stå utanför huset då det ska vara färdigflyttat och städat. Sedan kör vi till campingen. Som tur är så är det inte så långt dit och vi har valt noga då vi inte vill köra norrut. Vi börjar bli lite slitna nu efter alla dessa veckor med packning och planering. Ska bli så skönt att bli klar med detta. Alla möbler och lådor ska lagras hos flyttfirman tills vi gör avrop att de ska skicka dem.

Sista bilden från vårat fönster i biblioteket.

Ingen utsikt man direkt kommer att sakna.

Helvetet löst

Vi hade en mysig kväll då svt visade Göta Kanal 2, som vi naturligtvis tittade på. Sedan blev det en del djurprogram och ett där de visade ultrasportare som skulle åka skidor på Grönland. Nöjda med kvällen började vi göra oss klara för sängen och klockan hade nog blivit lite över ett. Mr J ojtade att nu smäller det och jag studsade ur sängen och in i biblioteket. Ett stort rökmoln hade bildats på gatan utanför huset, men ingen smäll hördes.

Mr J hade av en ingivelse gått in i biblioteket och där sett fyra figurer komma gåendes på gatan från byns centrum. Där cykelbanan korsade vägen gick tre åt höger och den fjärde smög in bakom häcken på andra sidan vår lilla gata. Sedan sprang han också till höger på cykelbanan. Kort därefter hördes en fruktansvärd smäll, precis utanför våra grannars hus som vetter mot cykelbanan. Mr J ringde polisen för detta var otäckt.

Sedan såg vi ljussken längre bort och förmodade att nu var de fyras gäng på väg norr om Landsvägen. Vi lugnade Turbo som krupit ihop i grovköket och Unkas som hoppat upp i vår säng. Vi hann inte somna förren ett sjuhelvetes liv hördes på gatan och jag såg flera raketer flyga mot skyn. Det smällde och tjöt så nu var hundarna i upplösningstillstånd. Mr J ringde än en gång till polisen och jag ställde mig i morgonrocken på trappan. Vår granne som drabbats av den tidigare smällen kom ut i morgonrock och vi pratade en stund. Det lyste i många fönster ett långt tag.

Jag var så arg att jag skakade och ungdjävlarna ska vara glada att jag inte fått tag i dem, för då hade de inte haft det nådigt. Tror vi satt i biblioteket och spanade ut genom fönstret till fyra på morgonen. Men det enda vi såg var en grannes pojke som lommade hem vid halv tre. Var och vad hade han sysslat med under kvällen och natten? En annan mörk figur rörde sig också hemåt till ett hus på nästa gata. Det bor en unge där som är 1,80 lång och det var han. Han som förr om åren kastat ägg på våra fönster och sten på vår ytterdörr.

Fyra veckor kvar i denna gudsförgätna by. Sedan ska jag endast komma hit då jag besöker min pappa. Jag vill faktiskt inte bo här längre och det är lite trist att lämna med så tråkiga känslor. Vi umgås inte med några här i byn, utan byter några ord dåd och då med våra närmaste grannar. Har inte otalt med en enda kotte och ändå händer detta. Mina tankar går osökt till avundsjuka. Vi bor i ett av byns finaste hus och har fått mer betalt än någon annan i byn, nu när vi sålt det. Vad som pratas om hemma vid köksbordet ramlar direkt ned i små öron, som anser att det är helt ok att trakassera oss.

 

 

Så stilla

Onsdag och allt är så lugnt. Pappa uppe och vinkade när vi gick förbi i morse. Solen har visat sig denna vecka och våra hundpromenader har varit riktigt trevliga. Det känns nästan som att naturen väntar på något. Kanske är det kylan? Inget jag ser fram mot. Med mörkret kommer tröttheten och det är så härligt att solen tittat fram på dagarna.

Jag kör tvättmaskinen och Mr J är i Trelleborg för veckans inköp. Kände inte för att följa med idag. Istället har jag borstat Turbo som äntligen är i slutfasen av fällningen och nu ser hon så mager och skranglig ut. Men hon har fått en så fin krage. Lilla tösen som är så kelen och go. Inte alls den lilla illbattingen som kom till oss för ett år sedan. Det tar ett tag innan en omplaceringshund funnit sig till rätta ordentligt och mår riktigt bra. När det börjar hända så blir jag så glad. Hon känner sig hemma och har hittat sin plats i flocken.

Annars händer det inte mycket i byn, mer än att vår blomsterhandel ska lägga ner igen. Ägaren stängde den för några år sedan och då fick vi en ny. Men när den stängde så öppnade vår gamla igen. Hoppas att någon ny hittar hit för jag kommer att sakna den. Tror att vi är många bybor som vill ha en blomsterhandel. Vi får se hur det blir med den saken.