Det har ju varit väldigt populärt att följa devisen om att fånga dagen, vilket i stort sett betyder att ta tag i alla saker som ska göras. Eller har jag uppfattat allt fel? Det kanske betyder att fylla dagen med sådant som får en att må bra? Så är det nog, men hur många har verkligen tid med det? De flesta har en massa måsten som ska göras och därtill arbete, där man tillbringar största delen av dygnet. Hur bra kan man fånga dagen med sådant som får en att må bra då?

Nu när jag sitter väldigt fast i mitt hus, har jag en annan tanke som jag börjat anamma. Släpp dagen! Låt den flyta på och försök vara glad åt alla småsaker som sker. Att känna att dagen måste fyllas av meningsfulla saker, får åtminstone mig att bli stressad. Hur ska jag åstadkomma det när jag inte får röra mig särskilt mycket? Nej, det fungerar inte utan jag släpper dagen och låter den bli som den blir.

Dagen har sin gång och det får vara bra med det. Hittar jag något intressant att läsa eller titta på, får det ta den tid det tar. Jag måste inte kompensera med att göra något nyttigt efter det. Det enda jag planerar in om dagarna är tiden då hundarna ska få sin middag. I övrigt släpper de också dagen hela tiden. Idag har de sovit den mesta tiden och det är väl precis det de kände för att göra. Andra dagar är de ute i trädgården eller inne hos mig i biblioteket och vill ha min uppmärksamhet på olika sätt.

Mina hundar har lärt mig att släppa dagen och bara vara.