Gjorde rent golvet och sedan har vi bara softat idag. Inte så varmt då det duggregnade i morse, men sedan kom solen fram och det ordnade upp sig.
Vi har tittat på Rapport och Trädgårdstider på SVT -play och sedan de sista avsnitten på GoT säsong sju. Så nu är klockan mycket och vi får vänta tills sista säsongen släpps på dvd. Det blir väl att se om hela serien då.
I morgon ska jag se om tvättmaskinen är ledig.
Hela -6 grader i morse och det ligger ett tunt frostlager på marken. Vi behöver inte torka tassar och hundarna har fått vara ute i trädgården. Det blev ett kärt återseende och många krumsprång.
Jag har vattnat blommorna inne och nu kör vi passivitetsträning. Något som Unkas gillar.
Skönt att koppla av efter långpromenaderna.
Idag har vi varit på fötter hela dagen sedan vi steg upp. Jag kunde gå med på förmiddagsrundan då all snö regnat bort. Sedan har vi tagit ner saker från pappas gamla lägenhet till hans nya. Tyvärr har nog inte städningen varit på topp i hans gamla lägenhet, så jag ha fått torka rent allt som vi flyttat. Köksbordet med tre stolar är på plats och mattor lagda på golvet. Gardinerna är upphängda och det blev jättefint. Bänken med tv:n står klara och den är inkopplad, fast han har en stor tv precis utanför sin dörr. Telefonen är rengjord och blir inkopplad på onsdag.
Det som återstår är ett par bokhyllor och böcker, samt en del kläder och annat smått och gott. Men nu är det beboeligt och inte kalt. Mycket trevligare än det rum han har i Oxie som är ekande tomt. Sedan får vi se vad pappa vill ha mer på rummet. Vi pratades vid ikväll och han väntar lite kläder från tvätten i morgon, sedan kan mannen hämta den säck han packat. Han frågade var rummet låg och verkade nöjd med att det ligger precis i början av huset.
I morgon ska jag gå till pappas gamla lägenhet och packa mer saker. Har börjat packa en flyttlåda med lakan och en del kläder. Den tar jag till hans rum på säckakärran. En tavla har vi också hängt upp då det fanns en krok.
Drömmer nästan varje natt om hur jag flyttar saker till pappa. Det ska bli skönt när allt är klart.
Nu är jag rejält trött i fötterna och kan se på stegmätaren att jag avverkat 9532 steg idag och det är bara femhundra från mitt mål. Därför tänker jag med gott samvete bara slappa ikväll.
Vad tänker Finland skicka till Eurovision i år då? Jag kan konstatera att det är inte tonåringar som röstat här. Lyssna och avgör själva vad ni tycker.
Det har ju varit väldigt populärt att följa devisen om att fånga dagen, vilket i stort sett betyder att ta tag i alla saker som ska göras. Eller har jag uppfattat allt fel? Det kanske betyder att fylla dagen med sådant som får en att må bra? Så är det nog, men hur många har verkligen tid med det? De flesta har en massa måsten som ska göras och därtill arbete, där man tillbringar största delen av dygnet. Hur bra kan man fånga dagen med sådant som får en att må bra då?
Nu när jag sitter väldigt fast i mitt hus, har jag en annan tanke som jag börjat anamma. Släpp dagen! Låt den flyta på och försök vara glad åt alla småsaker som sker. Att känna att dagen måste fyllas av meningsfulla saker, får åtminstone mig att bli stressad. Hur ska jag åstadkomma det när jag inte får röra mig särskilt mycket? Nej, det fungerar inte utan jag släpper dagen och låter den bli som den blir.
Dagen har sin gång och det får vara bra med det. Hittar jag något intressant att läsa eller titta på, får det ta den tid det tar. Jag måste inte kompensera med att göra något nyttigt efter det. Det enda jag planerar in om dagarna är tiden då hundarna ska få sin middag. I övrigt släpper de också dagen hela tiden. Idag har de sovit den mesta tiden och det är väl precis det de kände för att göra. Andra dagar är de ute i trädgården eller inne hos mig i biblioteket och vill ha min uppmärksamhet på olika sätt.
Mina hundar har lärt mig att släppa dagen och bara vara.
Efter bubblet och tapas, ska vi bara vara soffpotatisar. Perfekt 👌 tycker Unkas. Det ska vara lätt att leva.
Krångla inte till det.
Himlen tycks ta fram hela gråskalan i dessa dagar. På kvällarna syns inga stjärnor och det är becksvart ute. Inte konstigt att människor blir deprimerade under denna årstid. Trots det vill inte jag ha någon snö, som ska lysa upp i mörkret. Det finns inget värre än att halka omkring i kylan. Kanske är det tanken på att det obönhörligen kommer en sådan tid, som gör att man suckar och grottar in sig i deprimerande tankar. Nu känner jag mig inte speciellt deprimerad, utan mer att jag förstår alla flyttfåglar. Tänk, att kunna breda ut vingarna och segla iväg mot solen och värmen? Kunna stanna tills vädret blir bättre igen här i norr.
Tur att växterna inte släppt alla blad ännu och blommorna fortfarande slår ut. Mina rosor kämpar på allt vad de kan och lyser upp allt det gråa. Gräsmattorna lyser så gröna i alla trädgårdar. Härligt att det fortfarande finns lite färger i allt det gråa. Jag skulle vilja sträcka upp händerna mot det gråa och försöka sära på molnen. För där bakom finns det blåa och solen.
Onsdag idag och halva veckan har avverkats. Lillördag kallar en del denna dag. När jag var liten betydde onsdag att jag skulle åka till min balettlektion. Från sex års ålder till jag var sjutton, innebar onsdagar just detta. Först hade jag en förhoppning om att bli dansare. Men eftersom jag var blyg och höll mig i bakgrunden var det inte mig fröken såg. Jag fick alltid hålla till bland alla som skulle dansa i bakgrunden och någon söt duktig flicka fick dansa solo. Om vi behövde kavaljerer till flickorna, så var jag ett naturligt val. Till mitt förtret fick jag dansa pojkrollen och sätta upp håret i hästsvans. Jag som drömde om vida styva kjolar och tåspetsskor. Tillslut dog drömmen och skolan tog alltför mycket tid. Med vånda slutade jag att gå på balettlektioner på onsdagarna. Det är svårt att släppa drömmar, trots att man vet att de aldrig blir verklighet.
Men drömmen om en ny sommar behöver jag aldrig släppa. Den kommer precis som den alltid gjort.
Hösten har inte kommit än, trots det nyckfulla väder vi har.
Hade tänkt göra ett helt annat inlägg nu, men fick upp en konstig sida på datan. Lämnar det till senare då.
Just nu har jag nog en släng av höstdepression och känner mig inte ett dugg rolig.
Bara att vänta ut då det brukar släppa. Vill inte känna mig såhär. Bläää..
Jag har friserat våra buskar vid entrèn och är hyfsat nöjd med hur de blev. Men jag ska gå på dem en gång till i sommar för att få dem som jag vill ha dem. Jag hade bara en liten sekatör till en början och det tar ju en evighet att klippa en buske med den. Man får ta en kvist i taget och är tidsödande. Mannen tog ut vår elektriska häcksax och då kunde jag fila lite mer på buskarna. Jag kände mig som en riktig skogshuggare och svingade häcksaxen fram och tillbaka. Den är fruktansvärt tung och jag var alldeles darrig i händerna när vi kom in. När jag skulle dricka lite vatten fick jag greppa glaset med bägge händerna, så mycket darrade jag.
Nu har jag beställt en gammal vanlig häcksax av mannen och den kostar 59 kronor på Jula. Tror den är bättre att klippa mina buskar med och jag slipper bli darrig i händerna. Med den kan jag även klippa tjockare grenar och slipper ta sekatören till det. Man måste ju ha ordentliga redskap när man jobbar i trädgården. Jag rensade även alla krukor så granriset är borta och nu kan jag plantera blommor där istället. All vinter är borta och nu är det vår.
Konstigt nog var det inte en enda granne som var ute och höll på i trädgården. Jag ville ju städa bort vintern och trodde faktiskt att det kliade i fingrarna på fler att göra det. Men vi var nästan ensamma att vara ute idag. Nåväl, vi och hundarna uppskattade det vackra vårvädret. Mannen tvättade alla bilarna och det behövdes verkligen. Nu ska vi bara slappa resten av dagen och kvällen.